Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Fastighetstaxering av kraftverk m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
TEKNISK TIDSKRIFT
14 sept. 1929
Då saluvärdet på ett kraftverk alltså icke kan
bestämmas efter anläggningskostnaden, lärer det ej
återstå annat än att beräkna det efter den
nettoavkastning, som kan erhållas.
Denna är åter i första rummet beroende av följande
faktorer, nämligen:
å ena sidan kraftproduktionsförmåga och
kraftavsättning samt
å andra sidan årskostnader utom räntor.
Bestämmande för ett kraftverks
kraftproduktions-förmåga äro utbyggd maskineffekt samt för drift
härav tillgänglig vattenföring.
Kraftavsättningen är i hög grad beroende av läget.
Kraftverk belägna i tätt befolkade delar av landet
— eventuellt nära städer och samhällen med högt
utvecklade industrier och näringar, goda allmänna
levnadsförhållanden och kommunikationer och
sålunda omfattande allsidiga möjligheter för
kraftavsättning — äga självfallet högre värde än kraftverk,
från vilka kraftavsättningen endast kan äga rum till
ett eller ett par enstaka mindre samhällen eller
industrier.
Att märka är därjämte att man icke skall räkna
med den särskilda avkastning, som kraftverket kan
giva i den nuvarande ägarens hand, utan bör till
grund läggas den avkastning, som kan under alla
förhållanden beräknas, dvs. den bruttoinkomst, som
kan påräknas med de mindre givande av de olika
användningssätt, som kunna komma i fråga. Ett högre
pris än detta kan nämligen icke med någon säkerhet
påräknas, enär till grund för taxeringen bör läggas
det pris, som kan beräknas vid en försäljning av
kraftverket ensamt, icke det pris, som kan erhållas
för kraftverket vid försäljning tillsammans med
ingångna kraftavtal, ledningsnät, med kraftverket
sammankopplad industri e. d. Det är alltså en
affärsmässig beräkning av den vinst en köpare kan göra
sig å själva kraftverket som åsyftas — ej en
skatteteknisk beräkning av inkomst.
Det sagda hindrar icke, att i vissa, ehuru
ingalunda i alla, fall någon ledning för taxeringen kan
erhållas av den inkomst, som vid taxeringstillfället
erhålles från kraftverket. Vid en sådan beräkning
måste dock varsamhet iakttagas till förekommande
av misstag. Så bör icke all inkomst utan vidare
medräknas. Man måste nämligen skilja mellan å ena
sidan den med hänsyn till vattentillgång, längre
kraftarrende och pålitlig konsumtion säkrade
kraftavsättningen och å andra sidan mera tillfällig avsättning,
vilken bevisar mindre om kraftverkets saluvärde.
Vidare bör, om kraften användes för distribution,
distributionen betraktas som en särskild från
kraftverket skild affär, som måste tillgodoräknas egen
inkomst och egen vinst. (I detta sammanhang erinras
på förekommen anledning därom, att på grund av §
2 i förordningen om allmän fastighetstaxering år
1928 ledningsnät och understationer befintliga utom
kraftstationsfastigheten icke skola, även om de äro
registrerade på denna fastighet, tagas i betraktande
vid densammas taxering.) Om kraftproduktionen är
sammankopplad med eller utgör ett led i rörelse av
annat slag än distribution, måste beaktas, att
beräkning av saluvärdet av kraften, levererad vid
kraftstationen, kan saknas eller vara verkställd efter
grunder, som icke äro ägnade att leda till ett riktigt
taxeringsvärde. För taxeringen bör då en ny beräk-
ning ske, vilken lämpligen kan baseras på de
kraftpris, som vattenfallsstyrelsen och större enskilda
kraftdistributionsföretag inom samma del av landet
betinga sig vid leverans av kraft för sådana
ändamål, som förekomma vid den ifrågavarande
anläggningen, därvid givetvis priset bör omräknas för
leverans vid själva kraftstationen.
Slutligen måste av ovan angivna skäl jämkning av
avkastningens värde ske, för den händelse
kraftverkets användningsätt vid taxeringstillfället giver en
högre eller (vilket dock måste bliva sällsynt) lägre
inkomst än en köpare av enbart kraftverket bör, med
hänsyn till ortens förhållanden och andra tänkbara
användningssätt, kunna med säkerhet beräknas
utvinna.
I utgiftskalkylen böra ingå:
Löpande underhåll.
Betryggande avskrivningar (förnyelse).
Personalkostnader och andra driftsutgifter.
Administration.
Skatter, försäkringar, onera.
Till löpande underhåll skall räknas vad som i
allmänhet är att hänföra dit, såsom årlig tillsyn å
byggnader och maskineri, ersättning av förslitna
maskindelar och inventarier m. m.
Behovet av avskrivningar torde i allmänhet
underskattas. Även om ett kraftverk vid förstklassigt
utförande håller ihop och kan drivas under bortåt ett
halvt sekel, förutsatt att maskiner och andra rörliga
delar periodvis förnyas, så torde erfarenheten
emellertid visa, att detta sällan blir förhållandet utan
ingående om- och nybyggnader. Den ständigt
fortgående tekniska utvecklingen är härvid en
betydelsefull faktor.
Även om det icke är ekonomiskt möjligt att genom
avskrivningar under alla förhållanden säkerställa sig
i fråga om den tekniska utvecklingen, som under
särskilda och gynnsamma omständigheter kan vara’
mycket snabb, bör dock en företagare i möjligaste
mån söka vinna en rimlig säkerhetsmarginal genom
tillämpande av skälig avskrivningsprocent. Den i
stort sett ständigt pågående sänkningen av
penningvärdet — från krigsårens inflation och dess
följdverkningar i monetärt avseende bortses — gör det
också angeläget att icke avskrivningstiden blir för
lång. Detta skulle nämligen medföra, att vid
avskrivningsperiodens slut ett företag eller dess ägare
icke är i stånd att helt förnya sitt förbrukade
real-kapital.
Under inga förhållanden synes avskrivningstiden
för beständigare delar av ett kraftverksföretag böra
utsträckas till mer än 40 år, motsvarande (utan
ränteberäkning) en årlig avskrivningskvot av 21/2
%. Till beständigare delar böra räknas
dammbyggnad och murverk av sten eller betong,1
sprängnings-arbeten, schaktningar, jord vallar samt
kraftstations-byggnad av tegel eller annat beständigt material.
Tubledningar och dammluckor av trä, turbiner,
generatorer, transformatorer och övrig elektrisk utrust-
1 Vattenbyggnader äro i mycket högre grad än byggnader
på land utsatta för förstörelse. Skadorna på. betong genom
urvaskning ha ofta. visat sig mycket betydande, och
katastrofer för kraftverken såväl härigenom, som genom
underminering eller direkt högflod äro icke alltid uteslutna. Detta
skärper kravet på fullt betryggande avskrivningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
