Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Fastighetstaxering av kraftverk m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
459
för personal och övriga omkostnader till i genomsnitt
D/2 % av anläggningskostnaden. Vid små kraftverk
med kontinuerlig drift är den självfallet högre och
vid stora verk lägre.
Med den längsta tänkbara avskrivningstiden (40
resp. 20 år) blir den genomsnittliga procentsatsen för
underhåll och avskrivning av hela
kraftverksanläggningen 4,17 %; med den något kortare
avskrivningstiden (30 resp. 15 år) blir procentsatsen 5,3 %.
Såsom skälig procentsats för underhåll och
avskrivningar för ett kraftverk har här räknats med 5 % å
anläggningskostnaden, för personal och övriga
omkostnader har räknats med l1/2 % å samma kostnad,
varjämte driftsöverskottet kapitaliserats efter 7 %,
vilken förräntningssats minst erfordras med hänsyn till
företagarerisk m. m. och härvid erhållas följande
avrundade
Fastighetsvärden per kilowatt.
Om kraftpriset är
Om
utbyggnadsbetingelserna äro
för övre Norrland (50) - (40) (35)
mindre goda (750 kr. pr kW) 15 0 0
goda (450 „ „ „ ) 295 155 80
mycket goda (300 „ „ „ ) 435 295 220
för nedre Norrland (65) (50) (40)
mindre goda (750 kr. pr kW) 230 15 0
goda (450 „ „ „ ) 510 295 155
mycket goda (300 „ „ „ ) 650 435 295
för Syd- och Mellansverige (75) (60) (45)
mindre goda (750 kr. pr kW) 375 160 0
goda (450 „ „ „ ) 655 440 225
mycket goda (300 „ „ „ ) 795 580 365
Sedan en standardtabell på detta sätt erhållits,
kunna vid tillämpningen ytterligare modifikationer
införas, t. e. med hänsyn till att vid mindre kraftverk
driftkostnaderna äro proportionsvis högre, att i vissa
fall underhållskostnaderna kunna vara särskilt stora
eller särskilt små, att proportionen mellan prima och
sekunda kraft ej är deifhär förutsatta eller att
kraften på grund av kraftverkets belägenhet
huvudsakligen får användning för ändamål, som medföra högre
eller lägre kraftpris än normalt, etc.
Bärjämte skall givetvis ett kraftverks
taxeringsvärde undergå den nedsättning som betingas av den
successiva värdeminskningen. Ett uttryck härför är
den ovan angivna avskrivningsprocenten.
Sedan kraftverkets totala värde (inkl. vattenrätt)
bestämts, återstår slutligen, om man strängt skall
följa lagens föreskrift, att uppdela detta varde i ett
markvärde och ett byggnadsvärde. Markvärdet
(vattenrättens värde) erhålles självfallet genom att draga
byggnadsvärdet (dvs. byggnadskostnaden eventuellt
reducerad på grund av den successiva
värdeminskningen) från totala taxeringsvärdet.
Standardförfarande beträffande vattenfall.
Jämväl beträffande vattenfall synas liknande
uppskattningslinjer böra följas.
Ett lämpligt förfarande synes vara det som
tillämpas av vattenfallsstyrelsen och kommit till
användning först vid 1922 års och sedan i reviderad form
och med reducerade värden vid 1928 års allmänna
fastighetstaxering.
Högt Normalt Lågt
Kr. Kr. Kr.
Detta standardförfarande baseras på vattenfallets
effekt vid 9-månaders vattenföring, ett med
belägenheten i landet växlande skäligt enhetsvärde per
9-månaders hästkraft vid tidpunkten för utbyggnaden samt
den tid inom vilken i medeltal utbyggnad kan väntas
inom vederbörande landsända.
Respektive normalvärden ha för 1928 års
fastighetstaxering följande utseende:
Avrundat nuvärde
efter 6 % räntefot
pr hkr pr kW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
