Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 28 sept. 1929 - Karteller och andra centraliseringssträvanden inom svensk industri (forts.), av N. P. Mathiasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
inedeltal per år ca. 1 450 000 kronor. Med den höga
tull — 35 öre per liter utöver skatten — varmed
denna industri är skyddad, torde man ej kunna
förebrå den s. k. sprittrusten för att ha missbrukat sin
ställning.
Då det kanske kan vara av intresse att se vad som
uppnåddes utan att fördyra varan, vill jag här återge
Reymersholms ställning den 1 mars 1910, dvs.
vid tiden för den stora fusionen:
Tillgångar:
Fastigheter, maskiner,
apparater och inventarier____ kr. 11 572 908: 34 53,33 %
Lager....................... 5 185 861:01 23,90 %
Kassadispositioner:
Utestående varu- och
bankfordringar, aktier,
främmande accepter och kassa „ 4 940 308: 69 22,77 %
Kronor 21 699 078: 04 100,oo %
Skulder:
Aktiekapital, egna medel
och fonder ............. kr. 14 500000:— 66,82 %
Obligationslån och diverse
skulder ......................................7 199 078:04 33,18 %
Kronor 21 699 078: 04 100,oo %
Sju månader senare, den 30 sept. 1910, var
ställningen följande:
Tillgångar:
Fastigheter, maskiner,
apparater och inventarier .... kr. 11 291 121: 55 57,56 %
Lager....................... 2 707 621:85 13,80 %
Kassadispositioner:
Utestående varu- och
bankfordringar, aktier,
främmande accepter och kassa „ 5 617 726: 75 28,64 %
Kronor 19 616 470:15 100,oo %
Skulder:
Aktiekapital, egna medel och
fonder ................. kr. 15 337 695:07 78,19 %
Obligationslån och diverse
skulder ................ „ 4 278 775:08 21,81 %
Kronor 19 616 470: 15 100,oo %
Den förbättrade ställningen berodde dels på
lagerminskningen. men huvudsakligast på att man bättre
kunde tillgodogöra sig förefintliga resurser. —
Vidare upphörde alla spekulationsmoment,
verksamheten fick karaktären av en lugn och sansad
produktions- och handelsverksamhet. Alla lockelser att
beträda spekulationens farofyllda väg försvunno.
Den 1 oktober 1917 var. såsom framgår av
efterföljande tablå, Reymersholmsbolagets ställning,
särskilt dess kassa, ytterligare förbättrad, ett resultat
av det fortsatta koncentrationsarbetet.
Tillgångar:
Fastigheter, maskiner,
apparater och inventarier .... kr. 12 248 463: 72 56,29 %
Lager ...................... 2 264 909: 43 9,30 %
Kassadispositioner:
Utestående varu- och
bankfordringar, aktier,
främmande accepter och kassa „ 9 830 648: 22 40,41 %
Kronor 24 348 021: 37 100,00 %
Skulder:
Aktiekapital, egna medel och
fonder ................ kr. 20 564 975:08 84,ie %
Obligationslån och diverse
skulder .................. 3 783 046:29 15,54 %
Kronor 24 348 021: 37 l»0,oo %
28 sept. 1929
Marginalen mellan råbrännvinspriset och priset på
vanligt varmrenat brännvin utgjorde år 1903 7,35 öre
och uppgick 14 år senare eller år 1917 till 7,3 öre.
Enligt några gamla anteckningar från 1892
utgjorde kostnaderna för förädling, försäljning,
administration m. m., exklusive räntor, 4,1 öre per liter
50 % sprit. Tjugo år senare, eller år 1912, utgjorde
för den s. k. sprittrusten samma kostnad ca. 80 %
av 1892 års siffror, trots väsentligt höjda
arbets-och tjänstemannalöner. Genom koncentrering av
driften uppnåddes minskat underhåll av fabriker, lägre
försäljnings- och fraktkostnader, bättre kontroll av
driften med motsvarande hög spritkvalitet, lägsta
möjliga undermål, minskning av antalet direktörer
och övriga anställda m. m.
De vanligaste formerna för kartellbildning äro:
priskartell utan kvottilldelning;
„ med „
försäljningsbolag enligt kvotprincipen.
Den förstnämnda kartellformen leder ofta till fusk,
och därför gå sammanslutningar, som gjorts efter
principen prisöverenskommelse utan kvot, oftast
snart till sin upplösning. Den andra formen,
priskartell med kvottilldelning, är bättre än den första
men ger också möjlighet till fusk. Den tredje
kartellformen, försäljningsbolag enligt kvotprincipen, är i
så fall den bästa, även om den är den dyrbaraste på
grund av den erforderliga särskilda administrationen.
Den form av samarbete, som är mest lönande, är
amalgamering.
En kartellform, som jag dock högt uppskattar, är
den, som skänker frihet åt medlemmarna att köpa och
sälja varor till vilket pris de behaga, samt att
tillverka hur mycket och hur litet som helst.
Medlemmarna tilldelas enligt detta system en viss
procentuell andel av landets konsumtion. Vad de sälja över
sin andel medför bestraffning i form av kontant
betalning av visst belopp för varje överskjutande
tillverkad eller såld enhet. Vad de sälja under sin andel
medför däremot kontant ersättning för vad som
tillverkats respektive sålts under kvoten. Denna form av
kartell kan genom upprättande av "clearing-house"
tillämpas nationellt såväl som internationellt, och har den
fördelen, att man ej med konstlade medel binder den
fria prisbildningen. Ingen kan väl påstå, att det kan
vara ekonomiskt, vare sig från den enskildes eller
det allmännas sida. att mera varor tillverkas än som
kunna konsumeras. Varor, som skola ligga över,
draga räntor, och då räntor aldrig sova, måste dessa
betalas av någon, antingen det nu blir av det i
företaget investerade kapitalet eller av konsumenterna;
i vilket fall som helst är det en onödig utgift.
Som sammanfattning vill jag upprepa, vad jag
redan vid ett tidigare tillfälle, år 1925, framhållit,
nämligen att det är långt mera betryggande för den
ka-pitalinvesterande allmänheten, för vårt bankväsende,
för stat och kommun, tjänstemän och arbetare samt för
den konsumerande allmänheten, att produktionen
regleras av den privatekonomiske företagaren i
förhållande till konsumtionen, än att denna får försiggå
utan ringaste ledning, särskilt som prissättningen
inom berättigade truster sker efter moget
övervägande och efter normer, som stå i förhållande till
varuslag, kapitalbehov och marknadens läge; en
någorlunda jämn avkastning å näringarna är berättigad
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
