Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1929 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - John Stjerna †, av G. W:son Cronquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 nov. 1929
TE KNIS K TIDS KRIFT
587
betydelse kommer sannolikt att begränsas till det
närmaste årtiondet.
Haag-konferensen har emellertid även haft sin
efterhistoria.
Ministären Briand’s nyligen inträffade fall torde
visserligen ej på allvar hota Haag-beslutens
ratifikation. Den medverkande högeroppositionen har
emellertid helt visst drivits av missnöje med
uppgörelsen, särskilt i fråga om Rhenlandet. Resultatet
av ministerkrisen kan emellertid bliva en
förskjutning åt vänster. Regeringsbildandet har uppdragits
åt radikalernas nye ledare Daladier, vilken visserligen
knappast torde kunna hoppas på socialistisk
medverkan inom regeringen, men som dock — därest han
lyckas med sin regeringsbildning — torde komma att
stödja sin politik på ett rent vänsterblock. Misslyckas
han åter torde anbudet gå åt höger, till Tardieu. I
intetdera fallet lär utrikespolitiken komma att
väsentligt rubbas.
I Tyskland kom den träffade uppgörelsen pa ett
tragiskt sätt att markeras genom Stresemann’s den
3 oktober inträffade död. Den bortgångne
statsmannens minne har blivit föremål för utomordentliga
hyllningar, även från Tysklands fiender i världskriget.
Hans verk, Tysklands återupprättande i samförstånd
med västmakterna, är nu ej längre på allvar hotat.
Med Haag-konferensens beslut var detta verk i det
väsentliga slutfört. Oppositionen från tysknationellt
håll mot Haag-beslutet har bl. a. tagit sig uttryck i
en begäran om folkomröstning för eller mot dess
antagande, en aktion som visserligen synes ha utsikt att
kunna mobilisera det i författningen föreskrivna
minimiantalet röster (10 % av valmanskåren), men vars
utsikter till seger i den därefter följande definitiva
folkomröstningen äro inga. Haag-beslutets ratifikation
från tyskt håll kan därför anses säkerställd, och
Stresemann’s efterträdare, förutvarande
riksekonomiministern Curtius, torde med lugn kunna emotse
riksdagens kommande behandling av Haag-politiken.
Mot bakgrunden av uppgörelsen i Haag förflöt
Nationernas förbunds tionde årsförsamling i
september mera obemärkt. Inga särskilt kritiska frågor
upptogos till definitiv behandling. Den i många
hänseenden brännande frågan om de nationella
minoriteternas rättigheter och N. F.-proceduren vid
kontrollen över minoritetstraktaterna hade i ett rådsmöte i
Madrid i juni tillsvidare undanskjutits genom en
kompromiss, som något ökade apellmöjligheterna för
missnöjda nationella minoritetsgrupper i de av
traktaterna överhuvud berörda staterna. Avrustningen
berördes också i Genève endast en passant. De
märkligaste evenemangen under förbundssessionen blevo
Storbritanniens och dess dominions anslutning (om
än med vissa förbehåll) till den s. k. fakultativa
klausulen, varigenom mellanstatliga tvister av juridisk
art underställas Haag-domstolen, samt Briand’s i ett
uppseendeväckande anförande framförda varma
förord för tanken på "Europas förenta stater".
Den engelska arbetarregeringens politik har eljest
under det gångna kvartalet stått i förgrunden av det
internationella intresset. En av partiets mest
observerade programpunkter, nämligen återknytandet av
de sedan 1927 avbrutna förbindelserna med
Sovjetunionen, har ännu endast förberedelsevis närmat sig
realiserande. Förhandlingarna mellan
utrikesministern Henderson och sovjetambassadören i Paris
Dovgolevskij ha ådagalagt att svårigheterna äro
stora och utgångsståndpunkterna rätt skilda från
varandra. Även inom arbetarpartiet är man nämligen
numera i stort sett ense om att vissa garantier böra
ställas från ryskt håll innan det äldre tillståndet
återställes.
På en punkt har emellertid arbetarregeringen redan
tagit ett initiativ av utomordentlig betydelse. Mac
Donald’s nu pågående besök i Amerika är avsett ptt
lägga grunden för en ny engelsk-amerikansk
flottöverenskommelse. Förutsättningarna för en dylik äro
nu helt andra och gynnsammare än fallet var år 1927,
då den i Genève hållna flottkonferensen ömkligen
misslyckades. Efter Haag kan den engelsk-franska
ententen sägas vara nära nog helt upplöst och Mac
Donald står alltså åt detta håll med fria händer.
Överenskommelsen kommer givetvis att innebära en
’rustningsminskning. Världspolitiskt sett kan den
emellertid också — vilket är betydelsefullare — sägas
beteckna ett engelskt-amerikanskt avtal om
kon-dominium på världshaven.
Det brittiska mandatet i Palestina har haft att utstå
den svåra påfrestningen av ett öppet utbrott av den
skarpa arabisk-judiska motsättningen i landet, I
slutet av augusti bröt spänningen i Jerusalem och
annorstädes ut i svåra judemassakrer. I hast
sammandragna brittiska trupper återställde snabbt det
yttre lugnet, men läget förblir oroande och framtiden
bekymmersam.
Förhållandet Kina—Sovjetunionen är alltjämt spänt.
De kinesiska myndigheternas övertagande av den av
ryska staten byggda ostkinesiska järnvägen genom
Mandschuriet i maj följdes hastigt av de diplomatiska
förbindelsernas avbrytande och upprepat ryskt
krigshot. Någon verklig krigföring har dock ej kommit
till stånd, och sannolikt ej heller från någondera
sidan avsetts. Rysslands utsikter att återvinna sin
forna ställning i framtidslandet Mandschuriet äro
överhuvud små. En krigisk aktion kan av
allmänpolitiska skäl knappast vågas — och kanske ej heller
militäriskt genomföras — och i ekonomiskt hänseende
tränges Ryssland i den Fjärran Östern stadigt tillbaka
av den särskilt åt nordost oerhört kraftiga kinesiska
folkexpansionen.
JOHN STJERNA †.
En man, en verklig karl har Sverige och den svenska
ingenjörskåren förlorat i och med John Stjernås
bortgång den 14 okt. 1929.
Till liv och själ skåning och med större delen av sitt
livsarbete förlagt till Skåne, ägde han i hög grad de
bästa egenskaper, som karakterisera skåningen:
arbets-samhet, seghet, rättrådighet och ett lugn, som var
välgörande, särskilt i vår jäktande tid.
Stjerna var en rikt begåvad man och trängde alltid
till botten av varje problem, som förelades honom.
Redan som ung ingenjör gjorde han sig känd inom
sockerindustrien som en synnerligen framstående
organisatör och forskare. Hans eminenta förmåga togs
även i anspråk av myndigheterna, sedan han lämnat
sin aktiva tjänst inom denna industri, då
kontrollföreskrifter och lagar skulle utarbetas.
De tjugosex senaste åren ägnade Stjerna till större
delen åt den sydsvenska industrien och sjöfarten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
