Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Kemisk ingenjörskonst och kemisk teknologi, av V. Flensburg - Chalmerska institutets jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 Nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
599
tetiska kväveverken. Men deras tekniska utveckling
var en angelägenhet för ett stort bolag, och
högskolorna hade ringa del däri. Man kan säga, att den
tekniska utbildningen i viss mån kom utanför
utvecklingen; en bidragande orsak härtill var
naturligtvis bristen på medel. En annan orsak var
storindustriens attityd gentemot utbildningen.
Jätteföretagen med sina praktiskt taget obegränsade resurser
önska i allmänhet själva tekniskt utbilda sina
tjänstemän för deras speciella uppgifter, och de föredraga
därför en enbart teoretisk högskoleutbildning. Denna
tendens hos storindustrien kan man spåra även i
Amerika (hos Du Pont) samt på visst sätt i England
lios Imperial Chemical Industries, som visserligen
understöder teknisk undervisning, men på sina
ställen specialiserar sina ingenjörer ända till isolering.
Men tendensen har varit starkast i Tyskland. Det
är betecknande, att medan representanter för de
stora tyska kväveverken (tillhörande I. G.) anse
ke-misk-teknisk utbildning onödig, ha medelstora
kväveverk (andra ägare) förklarat den otillräcklig.
Man gissar nog inte fel, om man förmodar att de
tyska tekniska tidskrifternas ringa intresse för
utbildningsspörsmål också fördröjt högskolornas
utveckling. Tyska tidskrifter ha sysslat föga därmed,
jämfört med engelska och amerikanska.
Behovet av reformer har dock framhållits minst
lika tidigt i Tyskland som i Amerika. Men i varje
fall ha Tysklands tekniska högskolor länge stått
kvar på industriteknologiens grundval. Härav får
naturligtvis inte slutas, att utbildningen i sin helhet
varit efterbliven. Berlins tekniska högskola fick
kemisk-tekniskt laboratorium med apparater i
halvstor skala så tidigt som 1905, och senare ha flera
andra högskolor följt exemplet. Enbart utrustning
har emellertid inte varit tillräcklig, det visa de
anmärkningar. som framställts (och som jag redan
berört). På ett möte i Kiel 192615 framkommo dessa
anmärkningar med samlad styrka. Sedan dess har
Müller i Wien avgivit en programförklaring11, vari
han med vissa förbehåll ansluter sig till den
amerikanska uppfattningen. Han betraktar som den
viktigaste grundfrågan om enhetsprocesserna kunna
sammanfattas i ett "vetenskapligt berättigat och
klart schema" och föreslår också ett sådant,
Numera torde undervisningen i WTien ha ändrats i denna
riktning.
En annan reformåtgärd, som på sista tiden
vidtagits i Tyskland, är införandet av
"Physico-Che-miker"-utbildning. Jag saknar närmare upplysningar
därom, men det rör sig om minskning av
kemikurserna och ökning av kurserna i fysik och "maskinella"
ämnen. Syftet är givetvis även här att förbättra
den tekniska kompetensen, men de använda medlen
äro möjligen av något annat slag än de i Amerika.
England och Wien använda. Diskussion vore f. n.
förhastad.
Det anförda visar, att man knappast behöver
tvivla på, att det bara är en tidsfråga när de tyska
högskolorna komma att övergå till i stort sett samma
grundsatser, som redan blivit oinskränkt gällande i
Amerika, i fråga om förberedelsen för den kemiske
ingenjörens yrke.
1 Walker—Lewis—McAdams : Principles of Chemical
Engineering. 1 :sta uppl. 1923. 2 Parnicke : Die maschinellen
Hilfsmittel der Chemischen Technik. 1 :sta uppl. 1894. 3 Badger
und Baker: Inorganic Chemical Technology. 1928. Davis:
Handbook of Chemical Engineering. 1904. 5 Lewis and
King: The Making of a Chemical. 1927. 8 Pilciier : The
Profession of Chemistry. Utg. av The Institute of Chemistry
of Great Britain and Ireland 1927. ■ Chemistry and Industry,
häfte 30. 1929. 8 Chemical and Metallurgical Engineering1,
1926, sid. 210. o D :o, 1927, sid. 206. 10 D :o, 1928, sid. 9.
11 Müller: Unterrichtsprobleme in Chemie und chemischer
Technologie im Hinblick auf die Anforderungen der Industrie.
1927. 12 Die chemische Fabrik, häfte 21, 1929. 13 Tidskr.
för prakt, ungdomsskolor, 1924, sid. 39. 1! Process
Development m. fi. i Transactions of the Soc. of Chemical Industry,
26 juli 1929. 15 Zeitschr. für angewandte Chemie, 1926, sid.
969. 16 Chemistry and Industry, häfte 4, 1929.
CHALMERSKA INSTITUTETS JUBILEUM.
Chalmersjubileet Inleddes med det tionde allmänna
chalmeristmötet, som gick av stapeln måndagen den 4
nov. Deltagarna begåvo sig redan på morgonen ut till
kyrkogården för att hylla bortgångna märkesmän genom
kransnedläggning. På kvällen samlades ett halvt
tusental gäster i Valands ordenssal. Tekniska samfundets
ordförande, hamndirektör G. Dieden, höll hälsningstalet,
varefter ingenjörsföreningens preses, disponent S.
Reuterskiöld utsågs att leda förhandlingarna. Första
föredragshållaren var fil. dr Ivar Svedberg, som valt ämnet
"Ingenjören och kulturutvecklingen". Han framhöll den
s-tora betydelsen av ingenjörens verksamhet och insats
i kulturarbetet. Sedan han sålunda konstaterat att en
väsentlig del av kulturens utveckling vilar på
ingenjörernas arbete, berörde han frågan om
chalmersingenjörer-nas insats. Det är omöjligt att i detalj analysera deras
insats, men man får en någorlunda god uppfattning om
vad Chalmers betytt och genom sina elever uträttat vid
en granskning av den till jubileet utgivna matrikeln.
Tal. betonade i fortsättningen av sitt föredrag
allmänbildningens stora betydelse för ingenjörerna. Vidare
framhöll han att anspråken på ingenjörens tekniskt ve-
tenskapliga utbildning säkerligen komma att växa. Utan
tvivel skola våra tekniska institut veta att följa med
utvecklingen, både tekniska högskolan och det institut,
som till gagnet är en högskola men ännu förmenats
namnet av en sådan. Det hade varit synnerligen
lyckligt om den länge väntade likställighetsförklaringen
mellan tekniska högskolan och Chalmerska institutet kommit
till stånd vid Chalmers 100-årsdag.
Nästa föredragshållare var ingenjör Ragnar Berg från
Dresden, som talade om den fysiologisk-kemiska
forskningen. Tal. betonade de stora svårigheter, som äro
förbundna med att bestämma de olika processerna inom
människokroppen. Vad man kan konstatera är
egentligen blott processernas resultat. Hur de försiggått,
förblir i mycket en förborgad hemlighet. Den fysiologiska
kemien har också hittills uteslutande bestått av fakta.
Man har framlagt resultaten utan att på
tillfredsställande sätt förklara förloppen. Dess utövare äro oftast
medicinare, vilkas utbildning ej gör det möjligt för dem
att nog beakta den rent kemiska sidan av saken.
Huvudvikten bör läggas på kemi, ej på fysiologi, om man
skall ernå goda resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
