- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
155

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929

ELEKTROTEKNIK

155

Fig. 25. Fastsättning av kapseln. Äldre
anordning.

Fig. 26. Fastsättning av kapseln. Nyare
anordning.

Fig. 28. Rotor i två fjädrande lager.

svår resonans vid varvtal, som lågo 50 % under de
beräknade kritiska varvtalen.

Orsaken var fjädringar i lagerstöd. Dessa äro sällan
av större betydelse för små maskiner, emedan
lagerstödens styvhet här kan göras relativt stor. När
maskinstorleken ökas, är det emellertid omöjligt att öka
lagrens styvhet i proportion till rotorvikten, varför
denna inverkan gör sig märkbar först vid större
enheter.

Man kan uppskatta den kvantitativa inverkan av
elasticitet i lagerstöd på kritiska varvtalet på ett
mycket enkelt sätt. Om rotorns statiska nerböjning är
y± cm, och vikten kan anses koncentrerad i
tyngdpunkten, är med styva lagerstöd kritiska varvtalet

N,

300

s/y i

(8)

Om nu lagerstöden äro sådana, att rotorvikten
ner-böjes ytterligare ett belopp av y„ cm (se fig. 28) inses
lätt, att den verkliga kritiska hastigheten är

300

•V/- = -j~= .................... (9)

SV i + 2/2

Sänkningen i kritiska varvtalet beror sålunda på den
relativa storleken av y2 i förhållande till yr Som
allmän regel kan man säga, att för 1 800 varvs
maskiner vid effektbelopp av över 25 000 kVA, och med
normala konstruktioner av lagerstöden, är det omöjligt
att hålla nerböjningen i horisontell led under 0,020 cm.
Sålunda erhåller man även för en oändligt styv
rotor-konstruktion ett kritiskt varvtal av omkring 2100
varv/min. I allmänhet är nerböjningen ändå större.

I verkligheten äro förhållandena betydligt mera
komplicerade. Lagerstöden hava i allmänhet större
styvhet i vertikal- än i horisontalriktningen. Man har
sålunda, även om man bortser från inverkan av de
stationära massorna, en rörelseform, som ej är fullt
känd i alla detaljer. Erfarenheten har visat, att man

i allmänhet får ett kritiskt varvtal för
vertikalriktningen och ett annat för horisontalriktningen, båda
approximativt motsvarande nedböjningen i båda
riktningarna. Man erhåller sålunda resonanskurvor
av den allmänna typ som angives i fig. 29.

Ännu mera komplicerat blir förhållandet, när rotorn
själv har olika nerböjning i två riktningar, såsom i
tvåpoliga maskiner. Här erhåller man alltid ett
utpräglat resonansområde vid halva kritiska varvtalet.
Detta är emellertid ingenting annat än resonans med
den normala egenfrekvensen, vilket visas av att
frekvensen alltid motsvarar dubbla varvtalet. Att detta
måste vara så, inses lätt av att rotorns tyngdpunkt
under ett varv höjes och sänkes två gånger.

De verkliga rörelseförhållandena äro även
påverkade av oljefilmens elastiska egenskaper. Dessa
kunna vara av stor betydelse för i övrigt mycket
styva rotor- och lagerkonstruktioner. Problemet har
på sista tiden undersökts rätt ingående och man har
anledning förmoda, att oljefilmens elasticitet kan
betraktas som en vanlig fjäder.23, 24.

Hittills ha vi dock betraktat endast en sida av ett
problem av större omfång: det allmänna
fundament-problemet. Man kan utan vidare påstå, att en
rationell lösning av svängningsproblemet erhålles först när
maskinen i sin helhet med sitt fundament betraktas
som ett enda svängningsproblem. Olyckligtvis har
utvecklingen av maskinaggregaten tagit sådana
former, att detta problem är ytterst komplicerat. Även
här måste man säkert modifiera konstruktionerna för
att få lösbara mekaniska problem.26

Systemets komplexa natur ligger ej så mycket i
den matematiska svårigheten att behandla
svängningssystem med många frihetsgrader; det är i
huvudsak svårigheten att erhålla en fysikalisk bild av
förloppet, som begränsar anlysens möjligheter. Man
måste sålunda reducera det verkliga
aggregatsystemet till en dynamisk modell. Sedan man en gång
erhållit en sådan äro svårigheterna av underordnad
matematisk natur.

HoriaonÄaf-Svöriffrvigro

tørAAo /» ÆVCV^-W^O/"

Fig. 27. Formförändring i stillestånd av påkrympt kapsel.

Æofofiosia Itos/igfiat

Fig. 29. Allmän typ av resonanskurva för
maskiner med fjädrande lager.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free