Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
del värdefulla uppgifter över olika typer marina
dieselmotorer jämte data från olika anläggningar på ett antal
fartyg lämnas även.
Däremot har fartygs projekterande,
skeppskonstruktion och byggnadsdetaljer behandlats utförligare.
Masters hållfasthetsberäkning har ägnats speciell omsorg
och upptar ett tiotal sidor. Också den utförliga
behandlingen av kylrum ombord och isolering av dylika
förtjänar framhållas. Ett intressant kapitel om insjö- och
flodfartyg samt ett om kostnadsberäkningar inom
varvsindustrien jämte belysande räntabilitetsdiagram vid olika
årsomsättning avsluta den lilla innehållsrika handboken.
Ü Kungl. Motorbåtklubbens årsbok 1929. 204 sidor liten
oktav jämte ett större antal färglagda planscher med
igenkänningsflaggor, viktigare in- och utländska
motorbåtklubbars och segelsällskaps standertar,
internationella signalflaggor m. m.
Förutom årsberättelse, styrelse- och funktionärsför:
teckning, medlems- och båtregister innehåller denna
eleganta publikation bl. a. en intressant redogörelse för
motorbåttävlingarna sommaren 1928. I några betraktelser
över resultaten från en av tävlingarna med
utombords-motorbåtar framhålles, att de snabbaste båtarna
utvecklats så, att båtvikten ökats samtidigt som farten blivit
större. Dessutom har med tillfredsställelse konstaterats,
att för samma fart såväl den erforderliga
cylindervolymen som bränsleförbrukningen (B lit./tim.) pr båtvikt
(D kg, inkl. besättningens vikt) avsevärt minskats.
Detta belyses tydligt av ett i årsboken infört diagram,
varav framgår att vid 7 knop B :D nedgått från 0,0072
år 1926 till 0,0058 år 1927 och 0,0048 år 1928 samt vid 14
knop från 0,0392 år 1927 till 0,0205 år 1928, således en
betydande höjning av totalverkningsgraden. — I fjol
liksom året dessförinnan hava tävlingar med
inombords-motorbåtar ägt rum enligt Nordström s-regeln,
därvid mätningstalet
B0’227 B
5 = 6,59-—TT— för båtar med —z——, ^k 1,56
j^U,094 ^ 2)1 >14"
resp.
^0,412 b
B = 6,08 • n on„ för båtar med —7—; > 1,56
’ 1)
där B är bränsleförbrukningen i liter pr timme och D
deplacementet i ton. Prisen tilldelas båtarna inom varje
klass i den ordning, som bestämmes av det s. k. kvalitets-
talet
dvs. kvoten mellan medelfarten i knop (v)
under tävlingen och mätningstalet.
Bland årsbokens övriga innehåll märkes en längre,
trevligt avfattad berättelse "Med K. M. K. på
Nordsjö-färd", däri fyra svenska motorbåtars färd via
Kiel-kanalen till Holland och Belgien sommaren 1928 beskrives.
Bildandet av Sveriges Motorbåtsunion
(S. M. U.) relateras även i årsboken. N. Lll.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst avhöll lördagen (len 20 april sitt ordinarie
vårmöte å föreningens lokal. Mötet öppnades av
avdelningens ordförande, civilingenjör H. Tolléus, som även
sedermera ledde dagens förhandlingar. Ordföranden
påminde inledningsvis om, att avdelningen denna dag
kunde högtidlighålla sin 25-åriga tillvaro, men ville ej
närmare ingå på någon redogörelse för avdelningens
bildande och hittillsvarande verksamhet, alldenstund
direktör W. Hök i sitt senare föredrag komme att redogöra
härför.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utså-gos civilingenjör J. Drakenberg och marindirektör I.
Engström. Avdelningens årsberättelse för år 1928
föredrogs och lades densamma utan anmärkning till
handlingarna. Till nya medlemmar i avdelningen invaldes
mariningenjör G. Holmberg, mariningenjör, friherre L.
Posse och ingenjör J. Hj. Sandberg. Ordföranden
föredrog från föreningen inkommen redogörelse för
ställningen av "Skeppsbyggarnas hjälpfond" den 31
december 1928. Enligt denna redogörelse uppgick fonden
nämnda dag till 2 259: 74 kronor.
Ordföranden överlämnade härefter ordet till docent
H. F. Nordström, som lämnade en redogörelse för "Några
resultat från Tekniska högskolans
skeppsbyggnadslabo-ratorium". Föredragshållaren visade med ett flertal
tabeller och kurvor en del mycket intressanta resultat,
som under de senaste åren erhållits vid modellprov 1
tanken. Efter föredraget framlade direktör W. Hök en
del synpunkter rörande de i föredraget angivna
resultaten, vilket föranledde ett diskussionsutbyte mellan honom
och föredragshållaren.
Lektor C. A. Bergström höll ett synnerligen intressant
föredrag över ämnet: "Avloppsturbinanläggning, system
Bauer—Wach". Sedan 1926, då den första
avloppstur-binen enligt detta system installerades, ha 118
installationer utförts eller kontrakterats. Det enda svenska
fartyg, som hitintills försetts med denna anordning, är
ångaren "Narvik". Under reguljära resor har man med
detta fartyg uppnått en fartökning på 1,3 knop, vilket
uteslutande beror på avloppsturbinen.
Sedan mötet ajournerats för intagande av gemensam
lunch, återupptogos förhandlingarna kl. 2,30 e. m.
Ordföranden hälsade härvid statsrådet Lundvik, som nu
infunnit sig, välkommen till mötet. Ordet överlämnades
därefter till direktör W. Hök, som lämnade en ingående
redogörelse för "Bet svenska skeppsbyggeriets
utveckling under 25-årsperioden 1904—1929". Föredraget
finnes fullständigt infört i nr 4 av Skeppsbyggnadskonst
för detta år (Tekn. tidskrift nr 16 1929).
Efter föredraget lämnade civilingenjör N. Ljungzell
en mycket intressant redogörelse för
skeppsbyggnadsverksamheten inom de ledande
skeppsbyggnadsnatio-nerna vid olika tidpunkter under ovannämnda
25-års-period. överinspektör V. Bulow och professor Fr.
Lilliehöök lämnade en del kompletterande uppgifter
rörande den inhemska skeppsbyggnadsverksamheten
under samma period.
Inspektör C. O. W. Lundbohm lämnade därefter en
instruktiv redogörelse för "Moderniseringar av
fartygsmaskinerier". Efter anförandet av en del exempel kom
föredragshållaren till det slutomdömet, att de relaterade
ombyggnaderna av fartygsmaskinerna utan undantag
slagit synnerligen väl ut. Man hade därför skäl att tala
0111 en föryngring av de moderniserade fartygen,
varigenom deras konkurrensduglighet ökats och deras
marknadsvärde höjts.
Ordet överlämnades härefter till förste
fartygsinspektör L. Runhagen, som i ett med talrika skioptikonbilder
belyst föredrag redogjorde för "M/S ’Kungsholms
tillblivelse, byggnad och provturer". Nämnda föredrag
följdes av en redogörelse av byggnadsrådet Carl G.
Bergsten över "Inredningen i ’public rooms’ ombord å
’Kungsholm’". De båda varandra kompletterande
föredragen lämnade en god uppfattning om detta, den
svenska handelsflottans senaste förvärv och mottogos med
stort intresse.
Efter förhandlingarna intogs gemensam middag i
föreningens matsal. Härunder framburo
representanter för regeringen, marinförvaltningen,
kommerskollegium, Sveriges allmänna sjöfartsförening,
teknologföreningen m. fi. sina lyckönskningar till avdelningen med
anledning av dess 25-åriga tillvaro. Särskilt blev
direktör W. Hök, såsom en av avdelningens stiftare,
föremål för de närvarandes hyllning. Efter middagen följde
ett animerat samkväm med förevisning av
skeppsbyg-gerifilmer m. m. c. C. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
