Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1930 - Notiser - Lektorskompetens vid de tekniska läroverken - Hamnen vid Karl Johans stad och Seskaröproblemet - Telegrafverket under 1929 - Utvidgningen av Västerås ångkraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 april 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
’207
dc allmänna läroverken kurser. Härvid råder dock den
skillnaden, att kurserna vid de tekniska läroverken i
flertalet fall äro koncentrerade till de nr teknisk
synpunkt viktigaste delarna, i vilka därför undervisningen
vid dessa läroanstalter går betydligt på djupet.
Kunskapsfordringarna för erhållande av lektorat vid
tekniskt läroverk böra därför bestämmas med tanke på
dessa förhållanden.
Styrelsen anser, att en närmare tolkning är
nödvändig i fråga om de bestämmelser i 1919 års stadga för
tekniska fackskolor och tekniska gymnasier, vilka gälla
tillsättande av lärartjänster vid dessa och i vilka
föreskrives, att sökanden skall äga "grundlig insikt" i de
ämnen som höra till den sökta tjänsten. Begreppet
"grundlig insikt" har i detta sammanhang blivit tolkat
på vitt skilda sätt.
I skrivelsen framhålles vidare, att
kompetensfordringarna för erhållande av lektorat vid tekniskt läroverk
böra vara desamma som för lektorat vid högre allmänt
läroverk, möjligen med borttagande av fordran på
dispu-tationsprov, eller avgångsexamen från teknisk högskola
eller därmed jämförlig läroanstalt eller avgångsexamen
från handelshögskola, varvid i de båda sista fallen vissa
minimibetyg i de till befattningen hörande ämnena böra
stipuleras. Därjämte bör fordras föregående praktisk
verksamhet, i de förberedande ämnena lärareverksamhet
och i tillämpningsämnen arbete i praktiken jämte så
långvarig lärareverksamhet, att den sökandes förmåga
att undervisa kan bedömas.
Slutligen framhålles, att tjänstgöringstiden bör
sättas lika med lektorernas vid de allmänna läroverken
och att tjänstgöringen bör ordnas så, att lektorerna
vid sidan av sin undervisningsverksamhet även få
tillfälle att ägna sig åt praktisk verksamhet, varigenom de
kunna bättre följa utvecklingen inom de områden av
tekniken, som deras undervisning berör.
Hamnen vid Karl Johans stad och Seskaröproblemet.
Regeringen har nu avlämnat proposition om byggandet
av en uthamn för Haparanda och Tornedalen vid Karl
Johans stad, om vilken Teknisk tidskrift tidigare (häft.
4, 7 och 8, 1930) lämnat meddelanden. Hamnen skall
enligt förslaget byggas efter en av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utarbetad, förenklad plan, i vilken bl. a.
den planerade järnvägen till Haparanda slopats.
Styrelsen hade beräknat kostnaden till sammanlagt
920 000 kr. och hemställde, att regeringen skulle
föreslå riksdagen att besluta om byggandet av en hamn
för denna kostnad, varav 300 000 kr. skulle utgå för
budgetåret 1930—1931, allt dock under villkor dels att
ortsintressena skulle förbinda sig att bestrida
marklösen för hamn och tillfartsväg och deltaga i
anläggningskostnaden med 5 % av den verkliga kostnaden och
dels att Haparanda stad övertoge hamnens drift och
underhåll. Kostnaden för själva hamnen har styrelsen
beräknat till 810 000 kr., vartill komma kostnaden för
förbättring av kustlandsvägen med 35 000 kr. och för
anläggning av tillfartsväg till hamnen med 75 000 kr.
Regeringen föreslår, att ortsintressena deltaga i
kostnaden för hamnen med 5 % av anläggningskostnaden,
dvs. med 40 500 kr., och att kostnaden för förbättring
av kustlandsvägen bestrides av vägdistriktet.
Anslagsbehovet för hamn och Tillfartsväg är alltså beräknat till
i runt tal 845 000 kr., varav för budgetåret 1930—1931
äskas 200 000 kr.
I en annan proposition har regeringen i och för
arbetslöshetens bekämpande äskat ett anslag av 2 mill.
kr., från vilket utgifter för avvecklandet av
arbetslösheten på Seskarö föreslås skola bestridas. Dessa
utgifter äro beräknade till 355 000 kr. att utgå under tre
år, varav för nästa budgetår 120 000 kr. Programmet
för avvecklingen upptar ingenting mindre än
sågverksarbetarebefolkningens bortflyttning från Seskarö, där
utsikter icke synas föreligga för dess sysselsättande.
Som en åtgärd, ägnad att bidraga till avhjälpande av
svårigheterna under avvecklingstiden, omnämnes i
propositionen byggandet av hamnen vid Karl Johans stad.
Vid själva hamnbygget skulle ett 50-tal Seskaröarbetare
kunna sysselsättas, vartill kommer ytterligare ett antal
arbetare vid vägarbetena i samband med hamnen.
Telegrafverket under 1929. Enligt telegrafverkets nu
föreliggande bokslut för rörelsen under år 1929 utgjorde
verkets inkomster 94 143 700 kr., därav telefoninkomster
81 059 800 kr., telegrafinkomster 8 171 300 kr. och
radioinkomster 4 866 300 kr. Utgifterna hava uppgått till
71 242 300 kr., vari ingår avsättning till förnyelsefond
med 8 346 100 kr. överskottet av rörelsen, 22 901 400 kr.,
motsvarar en förräntning av det under året i genomsnitt
disponerade kapitalet efter 7,3 %. Till jämförelse kan
nämnas, att överskottet 1928 uppgick till 20 090 400 kr.,
motsvarande 6,0 % av det då disponerade kapitalet.
Utvidgningen av Västerås ångkraftverk. Riksdagen
beviljade för en tid sedan ett under budgetåret 1930—
1931 utgående anslag av 1 100 000 kr. för utvidgning av
Västerås ångkraftverk. År 1928 beslöto statsmakterna,
att Västeråsstationen skulle utvidgas med ett femte
aggregat om 21 000 kW maximaleffekt, varigenom den
installerade maskineffekten skulle ökas från 42 000 till
63 000 kW. Vid upphandling av den nya turbinen visade
det sig emellertid, att vattenfallsstyrelsen på
fördelaktiga villkor kunde få utbyta denna turbin om 21 000
kW mot en annan om 45 000 kW maximaleffekt,
varigenom styrelsen kunde erhålla ett maskinaggregat av
den storlek som numera kan anses vara standardstorlek
vid de större utländska ångkraftverken. Innevarande
riksdag har i och med beviljandet av ovannämnda
anslag givit sitt bifall till denna ändring av
utbyggnadsprogrammet för Västeråsstationen. Efter det nya
turbin-aggregatets färdigställande kan stationen tillhandahålla
101 000 kW, när samtliga aggregat äro i drift. Jämsides
med installerandet av det nya aggregatet kommer
stationens ångpanneutrustning att utvidgas med ett
ångpanneaggregat, motsvarande 22 500 kW, varigenom
sammanlagda ångpanneeffekten kommer att uppgå till
64 500 kW.
Sedan dessa utvidgningar företagits, kan man räkna
med att under år med normal vattentillgång
Västeråskraftverket kan leverera 80 mill. kWh. Den ökade
ångkraftmängden möjliggör jämväl utnyttjande av ca 20
mill. kWh mera vattenkraft under högvattentid.
Härigenom kommer krafttillgången vid centralblocket att
ökas till 1 535 mill. kWh, varigenom man kan erhålla
tillräcklig marginal för tillgodoseende av det växande
kraftbehovet, intill dess kraftstationen vid Vargön blir
färdig.
Om det beställda ångturbinaggregatet är Teknisk
tidskrift i tillfälle att meddela följande data. Turbinen är
en Stalturbin. Ångtrycket före turbinens pådragsventil
är 19 kg/cm2 övertryck och temperaturen därstädes
400 Kylvattentemperaturen för kondensorn är
normalt 10 °C. Vid dessa data har turbogeneratorn en
ekonomisk effekt av 30 000 kW. Maximala
generatoreffekten är 50 000 kW. Turbin- och rotoraxlar äro i enlighet
med standardutförande direktkopplade och med inbördes
samma varvtal, i detta fall 1 500 v./min. Generatorn
är 4-polig och lämnar trefasström av 50 per.
Generatorspänningen är 6 600/7 000 V. Turbinen utrustas med
två st. sammanbyggda kondensorer, som vila på sex
st. enkla betongblock och uppbära hela aggregatet med
undantag för pumparna. Anläggningens totala vikt är
465 ton. Alla pumpar äro dubblerade. Kylvattenpum
parna för kondensorerna utgöras sålunda av två st. ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
