Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 28 juni 1930 - Notiser - Oljeeldade värmeledningsanläggningar i U. S. A. - Omformning av naturgas i vattengasgeneratorer - Internationell konferens för industriell psykologi - Malmanrikning medelst centrifugering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JUnI 1930
Långtidsprov å ett större antal anläggningar ha
emellertid givit vid handen, att det verkliga effektbehovet
växlar mellan 100 och 350 W. "I motsats till förhållandet
vid eldning i allmänhet sker förbränningen vid
oljeeldningen diskontinuerligt, så att förbränningsperioder
omväxla med pauser. Man har funnit det fördelaktigt att
under kalla vinterdagar låta förbränningsperioder om 20
min. omväxla med lika långa pauser. Därvid tolererar
man temperaturväxlingar i boningsrummen om ca 1°. I
allmänhet använder man därjämte en oavbruten,
intensiv eldningsperiod på morgnarna mellan kl. 6 och 8,
varigenom man bättre utnyttjar anläggningens effekt.
Verkningsgraden vid en oljeeldad
värmeledningsanläggning brukar växla mellan 60 och 80 %, vilket resultat är
bättre, än det man uppnår vid eldning med fasta
bränslen.
Omformning av naturgas i vattengasgeneratorer. I
många distrikt av U. S. A. distribueras blandningar av
naturgas och andra gasbränslen (kolgas, vattengas och
karburerad vattengas) och behovet av artificiella gaser
ökas alltmera, allteftersom de naturliga gaskällorna
börja uttömmas. Gasblandningarna kunna emellertid
användas utan ändring av brännarna, endast försåvitt
vissa gränser ej överskridas beträffande specifik vikt,
halt av oförbrännbara gaser och gasens
förbränningsegenskaper. Man kan därför icke utan vidare övergå från
eldning med den fetare naturgasen till de mera magra
artificiella gaserna, men för att göra en sådan övergång
möjlig i framtiden har man gjort försök med att
omforma naturgasen till en produkt som till sina
egenskaper motsvara en ordinär industrigas. Försöken ha
utförts i samverkan mellan U. S. Bureau of Mines och Ohio
Fuel Company.
Försöken gjordes i en för drift i normal skala
inrättad vattengasgenerator med en rostyta av 2,33 m.2.
Härvid infördes naturgas och ånga in i det glödande
bränsleskiktet omväxlande uppifrån och nedifrån genom rosten.
Generatorn drevs eljest på vanligt sätt, och gasens
rening var den normalt brukliga.
Man kunde vid försöken konstatera, att när ånga och
naturgas inleddes i bränsleskiktet, den från generatorn
uttagna gasen huvudsakligen bestod av väte, koloxid och
metan. Om ångtillförseln var för liten, utfälldes kol ur
gasen, men denna olägenhet avhjälptes hastigt genom
ökning av ångmängden. Etan och högre kolväten i
naturgasen försvunno vid processen, så att den omformade
gasen innehöll endast spår av kolväten med högre
molekylarvikt än metanens. Denna gas dissocierades
däremot ej vid den i generatorn rådande temperaturen, men
genom ökning av varmblåsningsperiodernas längd,
kunde tillräckligt hög temperatur erhållas för detta
ändamål. På detta sätt och genom variering av
förhållandet tillförd gasånga kunde man inom vida gränser
ändra den erhållna gasens sammansättning. För att
kunna ersätta industrigasen bör den omformade
naturgasen helst innehålla mindre än 10 % metan och mer än
60 % väte.
Andra faktorer, som inverka på gasens
sammansättning, äro bränslets art och styckestorlek, bränsleskiktets
tjocklek och sättet för blåsningen. Med 1 500 kg
bränsle (kol och koks i blandning i förhållandet 3 : 2)
och ett bränsleskikt av ca 3 m samt en tillförd
ångmängd av 1 640 kg indelades en blåsningsperiod om 7%
min. sålunda: varmblåsning 2% min., ventilomkastning
V4 min., gasning med gas och ånga nedåt 2% min.,
ventilomkastning % min., gasning med gas och ånga uppåt
iy2 min. samt ånginblåsning uppåt och ventilomkastning
% min.
Gas volymbalansen ställde sig sålunda: använd
naturgas 350 m3, utvunnen omformad gas under 28 fulla
blåsningsperioder 783 m3, motsvarande per period 27,9
m3, per timme 224 m3 samt per ms rostyta och timme
89 m3. Gasen hade en specifik vikt av 0,3943 och inne-
höll 56,6 % väte, 19,9 % metan, 1,3 % kolsyra och 13,8
% koloxid. Processens termiska verkningsgrad utgjorde
74,3 %.
Man anser, att den prövade metoden är praktiskt
genomförbar, och att den möjliggör ett bättre utnyttjande
av naturgasen än enbart en blandning av denna med
industrigas.
Internationell konferens för industriell psykologi.
Den sjätte internationella konferensen för industriell
psykologi hölls den 23—27 april i Barcelona, liksom de
föregående konferenserna under presidium av
Jean-Jacques Rousseau-institutet i Genève. Konferensen, som
till ständig president har professor Ed. Claparede,
Geneve, och till generalsekreterare J. M. Lahy (Avenue
de 1’Observatoire 22, Paris), sysselsätter sig med frågor
om psykoteknikens tillämpning å yrkesval och
arbetsorganisation. På dagordningen för konferensen i
Barcelona voro upptagna följande frågor: 1) Granskning
av kriterier, föreslagna för studiet av trötthet i arbetet,
2) Minimiantal statistiska mått som erfordras för
gradering av prov för industriellt-psykologiska ändamål.
3) Tekniska metoder för studium av individens karaktär.
I konferensen deltogo ett hundratal personer, större
delen från Frankrike, Tyskland, Ryssland, Spanien och
Schweiz. De närvarande hade tillfälle att besöka Real
Politecnico Hispano Americano och det nyuppförda
institutet för yrkesrådgivning. Nästa sammanträde med
konferensen skall hållas i Moskva i augusti 1931.
Malmanrikning medelst centrifugering. En
amerikansk ingenjör, H. A. Doerner, har nyligen framlagt
resultaten av sina försök med malmanrikning medelst
centrifugering (Centrifugal Concentration, its Theory,
MecJianical Development and Experimentell Results,
Technical Paper 457 of the V. 8. Bureau of Mines).
Mr Doerner framhåller som utgångspunkt för sina
undersökningar det kända förhållandet, att det vid
våtanrikning finnes en gräns för partiklarnas storlek, vid
vilken deras fallhastighet i vatten eller annan vätska
närmar sig noll, beroende på inre friktion och rörelser
inom vätskan. Våtsepareringen bygger som bekant på
förhållandet mellan olika partiklars fallhastighet i en
vätska och dennas viskositet, och fallhastigheten å sin
sida påverkas av många faktorer, däribland partiklarnas
form. För sfäriska mineralkorn i vatten har Richards
angivit Rittingers lag, V=k\] d (s — 1), gälla för korn
med större diameter än 0,25 mm och Stokes lag, T = fci
(s—1) d’1, för korn med mindre diameter än 0,25 mm.
I dessa formler betyder V partikelns maximala
fallhastighet i vatten, d partikelns diameter, s dess specifika
vikt samt k och k1 olika konstanter. Mr Doerner anser
bevisat, att ett korn vid fritt fall i vatten kan följa
Stokes lag, men att Rittingers lag gäller, då
separationen sker under inverkan av stora centrifugalkrafter.
Därjämte har han påvisat, att av två partiklar, vilkas
hastigheter äro lika vid fritt fall, kommer en specifikt
tyngre partikel att få den största hastigheten vid
centrifugering. Detta förfaringssätt kan alltså tillgripas vid
ytterligare uppdelning av en grupp mineralkorn, som
uttagits vid sortering genom fall i en vätska.
Författaren har även konstruerat en för
malmanrikning avsedd centrifugalseparator, ca 75 cm hög och
bestående av ett gjutjärnsstativ för drivmaskineriet samt
en skål med ca 35 cm diameter, monterad på en spindel
med vertikal axel, vilken roterar 900 varv per minut.
Inuti skålens cylindriska mantel befinner sig en kon,
som är vidare vid toppen än vid botten och består av
två koncentriska väggar av perforerad metall. Det lilla
mellanrummet mellan väggarna utfylles av band av
siktduk (omväxlande 22 och 20 mesh), vilka täcka
varandra överlappsvis. Vätskan kan fritt passera
siktduken, som emellertid på grund av sin lamellerade
byggnad hindrar fasta partiklar att tränga sig igenom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
