Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 19 juli 1930 - Notiser - Pristävlan angående taktäckning - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Flottans ingenjörsförening och tekniska föreningen i Karlskrona, av H. O. S—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JUnI 1930
Pristävlan angående taktäckning. Resultatet av den
av a.-b. Svenska icopal- och takpixfabriken utlysta
pristävlingen, om vilken vi på sin tid lämnade ett
meddelande (1930, häfte 9, sid. 133), föreligger nu.
Prisnämnden utvalde de sex mest förtjänta av de ingivna
förslagen till belöning. Vid en tävlan av detta slag
rörande ett material, som redan lång tid varit i bruk, är
det givetvis svårt att finna nya uppslag för materialets
användning, och tävlingsresultatet har också bekräftat
detta, i det intet nytt av större värde framkommit. De
utvalda sex förslagen innebära i sig en del smärre
be-aktansvärda detaljer som i vissa fall kunna vara av
värde, men skilja sig icke från varandra i sådan grad,
att prisnämnden funnit anledning att giva dem en
inbördes gradering, utan nämnden har funnit riktigast att
lika fördela den tillgängliga prissumman, 2 600 kronor,
mellan följande förslag: "Giv åt Stål en penning även",
ingivet av Ax. Åkerlund, St. Nygatan 30, Malmö;
"1 Maj", ingivet av ingenjör Helge Thomasson,
Exercisgatan 2 a, Malmö; "Bra papp", ingivet av
byggnadsingenjörerna Sune Edvall och Edv. Larsson, Stockholm;
"Platt kupa", ingivet av byggnadsingenjör John
Eliasson, Ånäsvägen 5, Göteborg; "Standard", ingivet av
arkitekten Hans Westman, Odengatan 88, Stockholm,
samt "Sergio", ingivet av Sven Aspling, Grevturegatan
86, Stockholm. En av nämndens ledamöter, arkitekten
Sven Markelius, har reserverat sig i fråga om förslaget
"Giv åt Stål en penning även", vilket han ansett icke
böra ifrågakomma till prisbelöning.
Icopalfabriken har vidare enligt programmets
bestämmelser beslutat inköpa följande projekt: "Nytt och
gammalt", ingivet av ingenjör Manne Jönsson, Islinge,
Lidingö; "Götisk lans", ingivet av byggnadsingenjör
Gösta Hällén, Spånga, samt "1930", ingivet av
arkitekten Wald. Granlund, Harads.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Eskilstuna
sammanträdde den 15 april under direktör Gustaf Höks
ordförandeskap.
Vid sammanträdet invaldes fyra nya medlemmar i
föreningen, och behandlades dessutom en del andra
föreningsärenden. Föredrag hölls därpå av disponent
Arvid H. Nilsson över ämnet "Filar och filtillverkning".
Av den historik, som talaren lämnade, framgick, att
filen är ett av våra äldsta verktyg. Härom vittnar bl. a.
fynd av bronsfilar, som härstamma från tiden 600 f. Kr.
På 1500-talet var Nürnberg den förnämsta platsen i
världen för filtillverkningen. I Sverige framställdes
troligen de första filarna av Reinhold Rademacher i
Eskilstuna omkring år 1660. Först på 1840-talet började den
mera fabriksmässiga tillverkningen av filar i Sverige,
sedan eskilstunafabrikören C. V. Heljestrand på uppdrag
av kommerskollegium studerat filtillverkningen i
Sheffield. Tillsammans med C. O. Öberg anlade Heljestrand
en filfabrik, som år 1850 började sin verksamhet i
Eskilstuna. Efter 5 decenniers träget arbete lyckades
denna fabrik komma så långt, att importen av filar
nedgick till ett minimum. Utom denna fabrik finnes nu i
Sverige ca 15 filfabriker, av vilka dock de flesta endast
omhugga filar.
Materialet till filarna utgöres i regel av martinstål,
oftast rent kolstål, ibland med små tillsatser av krom,
wolfram eller vanadin.
Med tillhjälp av ett stort antal skioptikonbilder
genomgick talaren i detalj alla de operationer av smidning,
glödgning, riktning, slipning, huggning och härdning,
som stålet får undergå från ämnet till den färdiga filen.
Största intresset tilldrog sig härvid beskrivningen av
huggningen. Man skiljer på tre olika slags huggning,
engradig, dubbelgradig och raspgrad. Den förstnämnda
förekommer i regel endast på sågfilar, och den vinkel,
som graden bildar med filens längdaxel, är 50 à 60°. På
den dubbelgradiga filen bildar den s. k. undergraden en
vinkel av 110—120° mot övergraden, varigenom luckorna
mellan filtänderna komma att ligga så, att de i filens
längdriktning täckas av nästa grads tänder. Skickliga
handhuggare slå in icke mindre än 6 à 8 filtänder per
mm. Numera utföres filhuggningen mestadels i maskin.
Sedan filen är färdighuggen, härdas den i blybad, och
för att skydda filtänderna och förhindra blyet att
tränga in mellan dem, överdrages filen först med en
massa, s. k. härdpasta.
Talaren redogjorde slutligen för provningen av filar.
Han ansåg, att de filprovningsmaskiner, som finnas, ej
lämna tillförlitliga och uttömmande prov, och deras
fil-ningssätt motsvarar ej heller det verkliga. På en god
fil böra följande fordringar ställas, 1) Skall kunna
användas i de mest olika slag av material. 2) skall giva
en slät och fin yta. 3) Skall hava exakt och god form.
4) Skall hava god skärförmåga, icke endast i mjukt järn
eller stål, utan även i fosforsbrons, mässing samt härdat
och löpt materiel.
Det värdefulla föredraget mottogs med livligt bifall.
Under det därpå följande samkvämet förevisades a.-b.
C. E. Johanssons demonstrationsfilm.
V. L.
Flottans ingenjörsförening och tekniska föreningen i
Karlskrona
hade anordnat gemensamt möte fredagen den 4 juli i
Karlskrona i vilket Kronobergs läns tekniska förening
och Kalmar teknologklubb anmodats deltaga, och
programmet var följande:
Kl. 12 samlades deltagarna med damer, sammanlagt
ett hundratal vid hamnen där en av Ångslupsbolagets
båtar väntade för en tur i skärgården. Landstigning
gjordes vid Hjortahammar, där ordföranden i Tekniska
föreningen hälsade samtliga välkomna, och omedelbart
överlämnades ordet till adjunkt G. Wirde, som höll
föredrag om skeppssättningen och gravfältet m. m.
därstädes. Därefter intogs smörgåsar och förfriskningar i det
gröna. Återfärden ställdes så till flottans varv, där
varvets anläggningar samt flottans minnesutställning
besågs under ciceronskap av mariningenjörerna Halldin,
Quistgaard och Herlitz. Sedan tillfälle beretts att bose
stadens jubileumsutställning samlades man i
sjöofficerssällskapets trevliga lokaler, där kl. 19 middag var
arran-erad av Flottans ingenjörsförening. De närvarande och
särskilt gästerna, bland vilka märktes varvschefen
kommendör och fru Wester, major och fru Ståhle,
civilingenjör R. Schlyter och dagens föredragshållare major
’Sven Holmgren hälsades välkomna av tjänstgörande
ordföranden i Flottans ingenjörsförening, ingenjör Löfgren.
Flera tal höllos. Sålunda talade ordf. i Tekniska
föreningen i Karlskrona ingenjör H. O. Segerberg för de
främmande föreningarna, Kronobergs läns tekniska
förening och Kalmar teknologklubb, vidare för Svenska
teknologföreningen m. m. Major Ståhle höll tal för
kamratskapet, direktör Kockum framförde ett tack till
varvschefen och ingenjör Schlyter talade för Blekinge och
fäderneslandet.
Efter middagen höll så major Sven Holmgren ett med
talrika bilder belyst föredrag från en resa i Spanien,
vilket synnerligen intressanta föredrag avtackades med
kraftiga applåder. Därefter vidtog dansen och ett
animerat samkväm allt under den bästa stämning.
H. O. 8—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
