Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 8 nov. 1930 - Bolidens malmförekomster, av Oscar Falkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 nov. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
629
exporterade malmen har hållit i
genomsnitt ca 67 g guld pr ton, vilket
jag ber få understryka, är högst
väsentligt mer än genomsnittet i gruvan.
En successiv utbyggnad av
gruvanläggningarna har under tiden pågått,
varunder bl. a. ett nytt och större
uppfordringsschakt tillkommit. De nya
gruvanläggningarna beräknas bliva
färdiga i början av nästa år, och
gruvan får då en kapacitet av mer än en
halv million ton per år. Brytningen
torde dock näppeligen komma att
under närmaste tiden uppgå till så
mycket.
Utöver de för gruvor vanliga
anläggningarna har man här måst
bygga ett mycket vidlyftigt
sorteringsverk. Sorteringen måste
givetvis ske för hand, vilket vid de
kvantiteter, med vilka man här rör sig,
medfört vissa något ovanliga
anordningar. Den sorterade malmen går
direkt till finkrossarna (Symons Cone
crushers) och därifrån via en
automatisk provtagning till fickor, ställda över
järnvägsspåren. Malmen kommer alltså att gå i en flytande
ström från laven genom grovkrossarna, sorteringen,
finkrossningen och provtagningen till fickorna och
malmvagnarna, som föra den till bäddningsfickorna i
smältverket. Emellertid måste man givetvis hålla ett
utjämningslager, och det har därför vid Boliden
iordningställts en lagerplats för ca 150 000 ton malm,
230 m lång och överfaren av en brokran med 40 m
spännvidd. Plats i systemet har reserverats för ett
antagligen snart tillkommande anrikningsverk, som
skulle hava till uppgift att minska
smältmalmskvan-titeten genom att från den svavelrikaste smältmalmen
bortanrika så mycket svavelkis, som kan ske utan
avsevärd guldförlust.
Den blivande brytningsmetoden i gruvan är
skiv-rasbrytning. Den översta etagen kommer emellertid
Fig. 7. Arbetarbostäder i Boliden 1927.
Fig. 8. Egna hem inom gruvsamhället i Boliden 1929.
att uttagas med kraterbrytning. Enär malmkroppen
är överlagrad av ett i medeltal 13 m djupt täcke av
moränmaterial, pågår sedan ett par år en
bortgräv-ning därav, för vilket ändamål numera användes 2
st. elektriskt drivna grävskopor. Det är i runt tal
en million m3 material, som sålunda skall bort.
För att sätta igång en ny industri fordras först
av allt tillgång till arbetskraft. När vi sommaren
1925 började med våra arbeten å den ogästvänliga
myrmarken på den plats, där Boliden-fyndigheten är
belägen, fanns ingen människa på ett par km
avstånd, och man måste ordna sig fältmässigt. Nu
arbeta vid Boliden ca 500 personer och där har
uppstått ett samhälle på ca 1 000 människor. Detta är
statt i så stark tillväxt, att man säkert snart når
2 000-talet. För att förebygga tillkomsten av
kåksamhällen av bekant stil, inköpte vi omedelbart efter
gruvupptäckten det omgivande
markområdet och läto fackmän uppgöra en
stadsplan efter alla konstens regler.
Där ordnades sedan gator, vatten- och
avloppsledningar. Denna stadsplan
är nu snart fullbebyggd dels med
bolagets egna bostadshus, dels med egna
hem. Privathusens antal är i dag
86 st. Inom samhället finnes ett
kapell och ett folkets hus, och där
bygges f. n. en stor skola, ett
varmbadhus, en idrottsplats m. m. dylikt som
numer anses höra till livets
nödtorft.
Behövlig kraft för gruvdriften lik
som för smältverket å Rönnskär
erhålles från Skellefteå stads
vatten-kraftstationer i Skellefte älv. Vi hava
avtalat med staden om intill 6 000
kW.
Innan man kunde gå till
exploatering av Boliden, måste
kommunikationer anskaffas. Till en början byggde
vi en väg fram till gamla landsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
