Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 sept. 1930
KEMI
51
Plausons kolloidkvarn började
genast användas i drift. Fig. 2 visar
den insatt i en anläggning för
framställning av kolloidal cellulosa,
vilken användes för framställning av
cellulosaplattor. Plattorna
framställda av denna cellulosa voro 3,5 mm
tjocka. Vid en spänning av 55 000
voit kunde ej några genomslag
erhållas, vilket visar att hållfastheten
måste ligga mellan 300—500 kg/cm2.
Specifika vikten var 1,2, vilket visar
hur tätt materialet kunde erhållas
efter denna nedmalning. Fig. 3 är en
anläggning för bearbetning av
oljeskiffrar. Utvinningen av olja vid
vanlig torrdestillation var endast
8 %. Vid utvinning i anläggningen
enligt fig. 4 hade utbytet höjts till
12 à 14 %.
Trots att Plausons kolloidkvarn
erhöll stor praktisk användning och
betecknade ett stort framsteg kommo
med tiden flera stora svårigheter till
synes isynnerhet vid kontinuerlig
drift. Plausons utmärkta idé om excentrisk lagring
av trommeln, för att undvika godsets omlopp i
kvarnen visade sig ej hålla streck. Genom
skovelver-kan av trommeln i den lägsta delen av huset
uppstår en cirkulation av vätskan runt det
ringformiga huset. Den friktion, som därvid uppstår
mellan godset och väggen, nöter mycket fort ut
huset, och stora mängder energi gå förlorade på
detta sätt. Även trommelarmarna nöttes mycket
fort och måste ofta utbytas, vilket naturligtvis
även gäller armarna hos det fasta underlaget, trots
att detta senare är ställbart, Närmast med
anledning härav framkom redan 1924 den bekanta
Oder-bergkvarnen, konstruerad av Auspitzer, vilken
närmast avsåg att upphäva svårigheterna med den stora
friktionen, som förekommit i Plauson-kvarnen och
därigenom spara kraft. Av fig. 4 framgår
konstruktionen. Godset införes uppslammat i vatten med
ringa hastighet tangentiellt till nedre delen av ett
cylindriskt malhus 1. Här utsättes godset för
snabba slag av stiften 9 från en i centrum av huset
lagrad skiva 2. Fasta stift 10 finnas endast i
nedersta delen av huset mellan godsets ingångs- och
utgångsöppning. Godset kan här ej följa med runt i
kvarnen vid rotationen. Från
utgångsöppningen suges det av en pump, som
återför det till ingångsöppningen.
Vätskan stiger därför inne i malhuset ej
högre än den översta delen av
ingångsöppningen med undantag för stänk och
skum. Med denna desintegrator sparas
all den kraft, enligt Auspitzer
ungefär 80 %, som i Plauson-kvarnen
förlorades genom friktion vid omloppet i
det ringformiga huset. Vätskan passerar
anslagsstället med en hastighet av 0,7—1,0
in/sek., medan skivan roterar med en
periferihastighet av 150 m/sek. Det var ju
mycket lättare vid Auspitzers
konstruktion att få stor diameter på den roterande
skivan än i Plausonkvarnen. Kvarn-
Fig. 3. Anläggning för finkrossning av oljeskiffrar, a = hiss, b = förmalningsapparat,
c = bländare, rf = pump, e = kolloidkvarn, / = avskiljare, g = syrabehållare, A = olja,
i = pump, k — filter.
huset hade för samma diameter på trommeln blivit
oerhört stort. Auspitzer påvisade att
Plausonkvarnen till största delen finfördelade godset genom
friktionsverkan. Oderbergkvarnen verkade däremot
ungefär lika mycket genom slag som genom friktion.
Ett förbättrat utförande av Oderberg-kvarnen har
gjorts av Kaiser. Fig. ■ 5 visar till vänster sektion
genom en Oderberg-kvarn och till höger sektion
genom den av Kaiser förbättrade konstruktionen.
Under det att slagarbete i den förra endast utföres i
lägsta läget b, utföres slagarbete i Kaisers kvarn
utefter 1/4 av periferien. Härigenom utsättes ju godset
för mångdubbelt större antal slag pr tidsenhet.
Godset införes tangentiellt och lämnar kvarnen på samma
sätt utan att medfölja i rotationen mer än */■« varv.
En av de modernaste kolloidkvarnarna, som
liksom Plausons och Auspitzers konstruktioner är av
desintegratortyp, är Kolloplexkvarnen, byggd av
Alpine Maschinenfabrik, A.-G., Augsburg. Av fig. 6
framgår att den är maskintekniskt mycket bättre
utförd än någon av de föregående. Den består av en
fast och en roterande skiva, försedd med talrika
stift. Axeln på den roterande skivan är mycket väl
lagrad, med stora lagerytor och goda samt effektiva
lo 9
Fig. 4. Oderberg-kvarnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
