Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
27 sept. 1930
denna bottenformation även varit synlig över vatten.
Enligt min mening är därför en kraftig utbildning av
grunden över vattnet till fördel för förslaget och
det kan t. o. m. ifrågasättas, om icke utfyllnaden
runt grunderna bör göras så stor, att en verklig
holme uppstår, som gärna kan vara bevuxen. I de
konstruktionsritningar, som inlämnats till tävlingen,
har även hela grunden lyfts upp till vanlig kajhöjd
(+5,95) och mellan grunderna samt utanför desamma
har fyllning med sprängsten förutsatts, vilken
fyllning i vattenytan skyddats med glacismur. Alla
dessa anordningar äro medtagna i vår
kostnadsberäkning.
En nyritad perspektivbild (fig. 5) helt följande de
inlämnade tävlingsritningarna visa, hur bron ter sig
med grunderna inritade. Som jämförelse ställes
bredvid densamma en bild i samma skala och sedd från
samma punkt av l:ste pristagarens förslag (fig. 6)
samt en bild av vårt förslag, där grundet ännu mer
markerats genom större utfyllning så att en holme
uppstått, vilken tänkes bevuxen (fig. 7). Dessutom
visas en bild i samma skala av Skurubron för att
kunna få en uppfattning om, vilka väldiga mått
Västerbron verkligen har samt påvisa önskvärdheten
av att hålla ned spännvidden så mycket som möjligt
och icke motsatsen.
Tekniskt sett är vårt förslag så överlägset förste
pristagarens att det ligger ca 3 mill. under i kostnad.
Finnes nu verkligen bärande estetiska skäl, som
kunna göra en så stor ökning i kostnaderna för
bron berättigad. Jag har mig bekant att många
verkliga fackmän finnas, som anse vårt broförslag
även ur estetisk synpunkt fullt jämvärdigt med t. e.
l:sta pristagarens. Men även om någon skillnad
finnes, frågar man sig dock: Kan den motivera en
ökning från 5 till 8 mill. kr.? Borde det icke med
dessa siffror för ögonen hava ifrågasatts, om icke
någon smärre ändring hade kunnat öka det estetiska
värdet? Jag vill alls icke tänka mig så
genomgripande ändringar, som prisnämnden vidtagit vid
pristagarnas förslag för att få dem att uppfylla
programmets fordringar.
Såsom vårt förslag finnes framlagt är det många
som uppskatta den lugna rytm, som på arkitektens
initiativ uppkommit genom pelarmotivets upprepning
från landfäste till landfäste över bågarna samt det
mellan dem liggande partiet vid berggrundet. Många
anse även, att, när man tvingas att hava olika spann
å bågarna, det då är bättre att taga steget fullt ut
och skilja dem väsentligt från varandra än att söka
förvilla ögat genom att göra dem allt för nära lika.
Särskilt kan det rent av vara estetiskt fördelaktigt
att skilja bågarna från varandra, så mycket som
möjligt, då de hava olika spännvidd, och därigenom
markera, att olika förutsättningar finnas för
formgivningen.
Om denna fråga kan, liksom om alla estetiska
frågor, olika åsikter uppstå, och man kan då med
så mycket större skäl fråga sig, om man för en
omtvistad estetisk fråga har rätt att belasta
skattedra-garna med tre mill. kr. extra, en summa som även
i Stockholms budget är mycket betydande.
DISKUSSION OM VÄSTERBROTÄVLINGEN.
Efter det att hamndirektören Sal.
Vinberg vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst och
Svenska arkitektföreningens gemensamma
sammanträde den 23 maj demonstrerat
tävlingsförslagen till Västerbron och därvid
utvecklat de synpunkter, som varit vägledande
vid prisnämndens arbete, vidtog en livlig
diskussion, vilken här nedan återgives.
Professor Ljungberg framförde de synpunkter han
utvecklat i artikeln här ovan, "Redogörelse för förslaget
"norr—söder", vartill hänvisas.
Professor H. Kreüger: Herr ordförande, mina herrar!
Det har varit en ganska omild kritik som prisnämnden
blivit utsatt för här men jag skall försöka i den mån det
är möjligt att bemöta den. Jag har dock inte alla
förslagen så pass i huvudet att jag kan gå in på detaljer av den
art som här framdragits. Det torde vara klart att vid
granskning av en så stor mängd olika förslag som det
här är fråga om, kan man icke erinra sig
detaljberäkningar till varje särskilt förslag så lång tid efteråt,
såvida man icke nyligen varit och tittat på handlingarna.
Jag hade fått den upplysningen att det i afton endast
var fråga om en demonstration av förslagen, då ju annat
vidlyftigt ärende föreligger. Hade jag väntat, att det
skulle bli diskussion, bade jag nog gått in närmare för
det.
För att nu först nämna några ord om de alltför knappa
dimensioner, som förekomma vid brobågarna hos första,
andra och tredje pristagarna, har det vid prisnämndens
kontrollberäkning förslagsvis framhållits, att man skulle
öka bågarna ett visst mått vid hjässan, och det är
beträffande den saken som professor Ljungberg nu
efterlyst, hur det skulle se ut. Vi ha försökt göra oss en bild
av detta och ha funnit, att hos första pristagaren verkar
det ur utseendesynpunkt så, att det t. o. m. blir en
förbättring av bans förslag. Oavsett detta får man säga,
att en ökning av bågtjockleken icke är det enda sättet
att åstadkomma en förbättring eller förstärkning av
bågarna. Det kan ske på många sätt.
Man kan ju dock fråga hur i hela världen kan man
över huvud taget prisbelöna ett förslag, som är för klent
dimensionerat. Det kan vara riktigt anmärkt, men vi
voro tvungna att dela ut pris och jag tror, att om man
nagelfarit samtliga förslag ytterligt strängt, icke något
av dem hade hållit streck i alla avseenden. Det är ju
emellertid icke meningen att bedöma en tävlan av
denna art på ett skolfuxmässigt sätt.
Det gäller huvudsakligen att bedöma de bärande
idéerna.
Vi fingo därför anlägga vidare synpunkter vid
bedömningen och ha naturligtvis, arbetat efter bästa förmåga,
vilket väl knappast behöver framhållas.
Enligt prisnämndens förmenande var nog en ökning
av bågarnas dimensioner icke så farlig, i all synnerhet
som man väl kan säga att man icke behöver bedöma så
strängt i detta speciella fall, därför att det i viss mån är
fråga om nya beräkningsmetoder, som kommit fram
under själva tävlingen, således av så färskt datum, att
det kunde anses förlåtligt att de ej tillämpats av de
skilda författarna.
Vad sedan beträffar det påtalade virrvarret av pelare,
är det nog riktigt, att man med två bågar får ett mindre
antal pelare än exempelvis med fyra bågar. Om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
