- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

utlopp med rinnande vatten, som skulle demonstrera,
hur vattenavtappningsförhållandena komma att
ändras genom Vänerns reglering och hur
vattenkraften vid Vargön kommer att utnyttjas. Modellens
horisontalskala var 1 : 750 och vertikalskala 1 : 125.
Förställningsförhållandetalet a ’■ ß var alltså mycket
litet, 1 : 6. men detta var nödvändigt för att
vattenmängden icke skulle bliva allt för liten, och för att
terrängförhållandena skulle framträda bättre.
Modellen var gjord av s. k. porfyritbetong och helt
gjuten i en negativ form av gips. Vattenvägarna blevo
därigenom förhållandevis släta och väl avpassade
till modellskalan.

Förutsättes parabelformad sektion, är som förut
förhållandet mellan bredden och vattendjupet <5 = 22,6,
och då blir vid förställningsförhållandet a ■ ß = 1 : 6,
q = 0.93. Förutsättes däremot rektangulär sektion,
då <5 = 34,0, erhålles y = 0,88. I medeltal kan man
alltså sätta rj = 0,905. Vidare är som förut a = 21
och b — 79, varvid

/~21 79 1

^=yioo •(o’9o5)2+iöö’6=o’545

och vattenmängdsskalan

°’545 " (T25) ’ V 750 = 785 FOÖ •

Detta motsvarar vid 100 m3/s en vattenmängd i
modellen av 0,127 lit/s.

Hydrauliska medeldjupet är vid medelvattenstånd
i verkligheten 4,32 m och i modellen, beräknat på
samma sätt som i föregående fallet, 0,0283. Användes
Mannings formel erhålles då den önskvärda
råhetsgraden i modellen

. /Ö,0-283

\ —-• n — 0,44 ■ n.

V 4,32

Vid n = 0,025 i verkligheten skulle alltså den i
modellen önskvärda råhetsgraden svara mot n = 0.011,
vilket närmast gäller för slät betong. Modellens
material synes alltså även här hava väl motsvarat
modellskalan och någon korrigering av den erhållna
vattenmängdsskalan är därför icke erforderlig.

För att kontrollera resultatet gjordes en direkt
uppmätning av vattenmängden vid ungefär
medelvattenstånd i Vänern under det villkoret, att samma
relation mellan vattenståndet i Vänern ocli skalan A
skulle råda i modellen som i verkligheten enligt
av-bördningskurvorna å fig. 7. Därvid erhölls som
medeltal av flera mätningar, att 100 m3/s i verkligheten
motsvarande 0,135 lit/s i modellen, vilket är praktiskt
taget samma värde som ovan erhölls med användning
av formlerna. Det kan kanske anmärkas, att
modellens höjdskala var alltför liten, för att man med
tillfredsställande noggrannhet skulle kunna göra en
sådan jämförelse med de verkliga förhållandena, men
faran härför torde dock icke vara så stor. Vid
mätningen användes de vid tekniska högskolans
vattenbyggnadslaboratorium brukliga spetsmätarna, vilka
medgiva höjdbestämning med en noggrannhet på 0,1
à 0.2 mm. Att från början ställa in skalorna i
förhållande till horisontallinjen erbjuder icke heller någon
svårighet, och detta sker ju enklast vid stillastående
vatten.

Av de båda relaterade försöken framgår alltså, att
de uppställda formlerna för vattenmängdsskalan i
förställda modeller giva mycket goda värden.

(Forts.)

NOTISER

Om cementinjektering och arbeten med sprutbetong.

Statens järnvägars publikationer, utredningar m. m.
1929: 15. I publikationen beskrivas under åren 1925—
1928 utförda injekterings- och sprutningsarbeten vid
statens järnvägar, bland vilka arbeten märkas
gatuviadukten över centralbangården i Malmö och bron över öre
älv. I samband med sistnämnda arbete ha omfattande
provningar utförts för utrönande i första hand av
möjligheterna att reparera och förstärka äldre
betongkonstruktioner med hjälp av sprutbetong och
cementinjektering. Ingäende beskrivning lämnas över dessa
provningar, som omfattat: Armerade betongbalkar förstärkta
medelst sprutbetong med järninlägg, oarmerade
betongbalkar förstärkta medelst cementinjektering, skarvade
betongbalkar, balkar tillverkade dels av sprutbetong, dels
av spillbetong från sprutbetongarbeten, till brott
belastade armerade betongbalkar lagade medelst
cementinjektering och sprutbetong med järninlägg samt
armerade betongpelare förstärkta medelst sprutbetong med
järninlägg. Försök hava också utförts med s. k.
maskin-gjutna betongbalkar.

Vidare ha försök utförts med balkar av
injekteringsmassa och av injekterad makadam, sprutbetongplank
och sprutputs.

Resultatet sammanfattas i slutorden sålunda:

Arbetena och provningarna utvisa, att det är möjligt
att med tillfredsställande resultat förstärka eller
reparera äldre betongkonstruktioner genom injektering och
behandling med sprutbetong. Förstärknings- respektive
reparationsåtgärderna kunna vara betingade av
nödvändigheten att öka konstruktionens bärförmåga eller av
betongens mindre goda beskaffenhet. Den ofta
framhållna nackdel med betongkonstruktioner, som ligger i
svårigheterna, för att icke säga omöjligheten att
förstärka eller reparera desamma, kan tack vare
injekterings- och sprutbetongförfarandet anses vara undanröjd.
Det torde vidare kunna anses utrett, att man med
samma tillförlitlighet som i fråga om på vanligt sätt gjutna
konstruktioner kan tillämpa gällande
normalbestämmelser för byggnadsverk av betong vid dimensionering av
genom cementinjektering och behandling med
sprutbetong förstärkta betongkonstruktioner, i varje fall om de
ursprungliga konstruktionerna äro oskadade. Hos
förstärkta eller reparerade konstruktioner, där sprickor
förekommit fore behandlingen, kunna visserligen sprickor
väntas uppkomma vid lägre påkänningar än de i
nor-malbestämmelserna angivna, men kan detta även vara
fallet med på vanligt sätt gjutna konstruktioner (såsom
även av ovanstående framgått). För brottbelastningens
storlek är järnens sträckgräns avgörande vid såväl de
ursprungliga som de förstärkta eller reparerade
konstruktionerna. Av största betydelse för erhållande av ett
gott resultat är, förutom ett i alla avseenden
omsorgsfullt och gott utförande, att den gamla
betongkonstruktionen väl genomfuktas med vatten före behandlingen
med sprutbetong, samt att konstruktionen efter
behandlingen hålles fuktig en längre tid. Om detta iakttages,
blir det möjligt för de olika slagen av betong att bättre
följas åt vid krympningen varigenom slitningar i
skiljeytan mellan de båda materialen i möjligaste mån
undvikas.

Av proven med de maskingjutna balkarna synes
framgå, att dessa balkar äro något mera motståndskraftiga
mot sprickbildning än de på vanligt sätt gjutna
balkarna, medan brottbelastningarna för de båda
betongslagen äro ungefär jämställda.

Försöken med sprutputs slutligen hava visat, att man
med denna puts kan erhålla tilltalande och mot yttre
åverkan motståndskraftiga betongytor, varjämte
putslagret blir synnerligen väl sammanbundet med den inre
betongen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free