Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1931 - Slutrepliker rörande västerbron, av Ernst Nilsson och Karl Ljungberg - Notiser - Vattenfallsverket omorganiseras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ernås, utan att max. lutningen överstiger 1 : 26. Till
detta märkliga resultat kommer professor Ljungberg
genom att bortse från bågarnas nedsänkning på grund
av trafiklast och temperaturväxlingar, genom ändring
av bågarnas form från den ursprungligen föreslagna
parabeln till en cirkelbåge och förflyttning av
övergångskurvan i brobanans längdprofil till sidan av
båghjässan i stora spännet samt slutligen genom ändring
av korsningsvinkeln mellan farleden och broaxeln på
sådant sätt, att farleden kommer för nära Långholmslandet,
om densamma ej lägges i kurva och kontrakurva.
Det riktiga är givetvis, att professor Ljungberg vid
projekteringen av sitt broförslag utgått ifrån den
felaktiga förutsättningen, att farleden skulle framgå
vinkelrätt mot broaxeln. Vadan då dessa krampaktiga
försök att bortförklara detta enkla faktum?
Vad jag sagt i denna fråga torde icke heller stå i
motsats till prisnämndens ståndpunkt. Den citerade
passusen i nämndens utlåtande torde få uppfattas
såsom en allmän reflexion beträffande en viss typ
av bågbroar med hänsyn till utrymmet för sjöfarten,
men icke som ett avkall på programmets fordringar
i nämnda hänseende vid den jämförande granskningen
av tävlingsförslagen.
Professor Ljungberg har visserligen icke talat om
Vierendeelförbandets "undergörande förmåga", men
då han trots dess betydelselöshet praktiskt taget ur
avstyvningssynpunkt föreslagit ett sådant förband
– låt vara av estetiska skäl – förefaller den av mig
gjorda reflexionen ligga nära till hands.
Vad som sagts om bågarnas konstruktionshöjd i
prisnämndens utlåtande är alldeles riktigt, och vid
projekteringen av hamnstyrelsens förslag har icke
gjorts någon eftergift i tävlingsprogrammets
fordringar på nedböjningen. Att de föreslagna
tvåledsbågarna det oaktat kunnat givas mindre
konstruktionshöjd i hjässan än i det närmast
jämförliga tävlingsförslaget, beror därpå, att
bågarna i det förra erhållit en annan form. I
fjärdedelspunkterna däremot överensstämmer
konstruktionshöjden väl med den korrigerade
höjden i nämnda tävlingsförslag. De av professor
Ljungberg uppgivna konstruktionshöjderna på
bågarna i hamnstyrelsens förslag äro nog riktiga.
Felet är endast, att de placerats på orätt ställe.
Professor Ljungberg skjuter skulden härför på, att
hans ombud fått felaktiga uppgifter på hamnstyrelsens
konstruktionskontor. På nämnda kontor har man sig
ingenting bekant om ett sådant ombud eller om några
förfrågningar i denna sak. Den kalamitet, som professor
Ljungberg nu beklagar sig över, hade emellertid kunnat
undvikas, om han velat hänvända sig direkt till
undertecknad, då alla önskade upplysningar skulle
ställts till hans förfogande.
Vid val av fyra huvudreglar i det framlagda broförslaget
har prisnämndens direktiv varit vägledande. Emellertid
har hamnbyggnadsavdelningen, som framgår av min
föregående replik, förbehållit sig att jämväl undersöka
annan bågform än tvåledsbågen samt i detta sammanhang
även lämpligaste antalet huvudreglar. Denna undersökning
föreligger i det närmaste färdig, och resultatet kommer
att i vanlig ordning meddelas vederbörande myndigheter.
Professor Ljungbergs maliciösa eloge åt stadens
myndigheter, i det han samtidigt söker nedsätta
och misstänkliggöra tjänstemännen, enkannerligen
undertecknad, bör nog även ses mot en annan
bakgrund än enbart om tanken om skattebetalarnas
ekonomiska intressen. Han framhåller särskilt i detta
sammanhang, att jag skulle vara part i målet, men
vad är då professor Ljungberg själv?
Med detta är diskussionen av denna fråga från min
sida tills vidare avslutad, och jag vill endast ännu en
gång framhålla, att professor Ljungberg genom sina
inlägg icke lyckats vederlägga de anmärkningar,
som riktats mot tävlingsförslaget "norr-söder", lika
litet som han lyckats bevisa, att Västerbron, om den
projekteras i enlighet med hans förslag, skulle kunna
utföras för 2 à 3 mill. kronor lägre kostnad, än om
hamnstyrelsens förslag lägges till grund för brons utförande.
Ernst Nilsson.
I sin slutreplik i diskussionen angående tävlingen om
Västerbron påstår major Nilsson fortfarande, att
brobanans maximilutning enligt vårt förslag skulle vara
1 : 25, trots att jag i mitt senaste inlägg med
ovederläggliga siffror visat, att den är 1 : 26,92. Detta
major Nilssons sätt att handskas med klara fakta gör,
att jag finner det lönlöst att fortsätta en sakdiskussion
med honom i brofrågan.
Jag vill emellertid fastslå, att den kritik, som förut uttalats,
nämligen – "Bågarna äro sålunda icke knäcksäkra i
sidoled" numera av major Nilsson omformulerats
sålunda – "men då – – – förefaller den av mig gjorda
reflexionen ligga nära till hands".
"Reflexionen" över min konstruktion må ligga nära till
hands eller ej för den, som känner sig bunden av
traditionella konstruktionsformer, kritiken är dock
och förblir oriktig.
Angående kostnaderna har jag i mina yttranden dels
understrukit, att vårt tävlingsförslag enligt prisnämndens
egna kostnadsberäkningar var 2,7 mill. kronor billigare
än förste pristagarens förslag och dels yttrat, att
man enligt min åsikt kunde uppgöra ett broförslag
likvärdigt med det av hamnstyrelsen under förra året
till stadsfullmäktige inlämnade förslaget för 2 à 3 mill.
kronor mindre kostnad. Om emellertid hamnstyrelsen
nu till stor del med anledning av min kritiska granskning
utarbetar ett nytt förslag och därvid i större eller
mindre utsträckning utnyttjar de idéer, som kommit till
uttryck i vårt tävlingsförslag, är det tydligt, att kostnaden
för detta nya förslag kommer närmare kostnaden
för vårt förslag.
I så fall har ju denna diskussion gjort god nytta för
de skattebetalande i Stockholm.
Karl Ljungberg.
Diskussionen i denna fråga avslutas härmed. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
