Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 21 feb. 1931 - Notiser - Kommunikationsverkens tekniska befattningar - Kommunikationsverkens kapitalökning - Speciallärarebefattningarna vid tekniska högskolan - Lantmäteriundervisningen och tekniska högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det nödvändiga i att en löneförbättring åstadkommes
utan dröjsmål.
Kommunikationsministern har även begärt ett
provisoriskt lönetillägg för driftchefen i Västerås men
av vissa anledningar fixerat dettas belopp till 2 000 kr.
Kommunikations verkens kapitalökning. Riksdagen
biföll den 11 februari regeringsförslaget till vissa anslag för
kapitalökning för kommunikationsverken. Telegrafverket
erhåller 132 000 kr. för inköp av fastighet samt uppförande
av telefonstationsbyggnad å Östermalm i Stockholm,
250 000 kr. till förråds-, garage- och verkstadsbyggnader
i Göteborg, 300 000 kr. till inköp och bebyggande av
fastigheter samt 14 mill. kr. till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende. Samtliga statsverkspropositionens
förslag till anslag för kapitalökning för telegrafverket ha
härigenom bifallits. Anslagens summa uppgår till 14 682 000 kr.
Statens järnvägar erhålla 100 000 kr. till gångbroar och
gångtunnlar, 520 000 kr. till fullbordande av dubbelspåret
Tranås–Aneby och Bodafors–Sävsjö, 70 000 kr. till
restaurantbyggnad i Laxå, 100 000 kr. till telegraf- och
sektionstelefonledningar samt kabelarbeten, 50 000 kr.
till elektriska belysningsanläggningar, 600 000 kr. till
växel- och signalsäkerhetsanläggningar samt 1 mill. kr.
till oförutsedda och mindre arbeten. Beträffande anslagen
till statens järnvägar återstå numera endast frågan om
rangerspårgrupp i Malmö samt statsbanan Malung–Vansbro
att behandla av riksdagen.
Statens vattenfallsverk erhåller 3 mill. kr. till kraftstation
vid Vargön, 200 000 kr. till bestridande av kostnader i
samband med domstolsbehandling av frågan om
Vänerns reglering, 300 000 kr. till veckoreglering av
Göta älv, 120 000 kr. för tillbyggnad av förvaltningsbyggnaden
vid Trollhättan, 1 mill. kr. till kraftstationen vid Malfors,
200 000 kr. till veckoreglering av Motala ström, 400 000 kr.
till utvidgning av ångkraftcentralen i Västerås, 750 000 kr.
till kraftstation vid Sillre, 128 000 kr. till laxtrappa vid
Norrfors kraftverk, 300 000 kr. till en andra tilloppstunnel
vid Porjus kraftstation, 3 300 000 kr. till
distributionsanläggningar samt 500 000 kr. till inköp av
vattenfall och fastigheter. Samtliga statsverkspropositionens
förslag till anslag för kapitalökning för statens vattenfallsverk
ha härmed bifallits av riksdagen. Anslagens summa uppgår
till 10 198 000 kr.
Speciallärarebefattningarna vid tekniska högskolan.
Riksdagens båda kamrar behandlade den 14 februari vissa
frågor rörande tekniska högskolan, varvid det i
statsverkspropositionen föreslagna anslaget till arvoden åt
speciallärare bifölls. Beslutet innebär, att vid högskolan
kommer att inrättas dels en speciallärarbefattning i industriell
organisation, dels en i byggnadsorganisation, medan å andra
sidan speciallärarbefattningarna i ämnena industriell ekonomi
I, II och III samt i bokföring komma att bortfalla.
Förändringen medför en ökning av ordinarie anslaget för
arvoden till speciallärare från 104 500 till 105 620 kr.
Riksdagen lämnade även sitt medgivande till upplåtande åt
tekniska högskolan av ett område om ca 4 560 m2 å
norra Djurgården. Området skall användas till tomt för det
flygtekniska laboratoriet. Då fjolårets riksdag fattade beslut
om dettas inrättande, råkade man nämligen förbise, att den
för laboratoriet utsedda byggnadstomten icke låg inom det
område som tidigare blivit upplåtet åt tekniska högskolan.
Lantmäteriundervisningen och tekniska högskolan.
År 1929 avlämnade lantmäteristyrelsen förslag till
lantmäteriundervisningens ordnande. Närmast med
anledning av det yttrande som avgavs angående förslaget
av tekniska högskolans styrelse ansåg k. m:t ytterligare
utredning erforderlig, och jordbruksministern tillkallade
i oktober 1930 för ändamålet trenne utredningsmän,
nämligen tekniska högskolans rektor och prorektor,
professorerna T. Lindmark och H. Kreüger, samt
byråchefen i lantmäteristyrelsen O. Bagger-Jörgensen,
vilka avgåvo sitt förslag den 1 december 1980.
Enligt lantmäteristyrelsens förslag skulle
lantmäteriundervisningen förläggas till en särskild anstalt,
och undervisningen skulle omfatta 1/2 års föregående
elevtid samt 7 terminers undervisning vid anstalten.
Enligt de av jordbruksministern till utredningsmännen
meddelade direktiven skulle ett alternativt förslag
upprättas för ordnande av lantmäteriundervisningen,
därest denna förlades till tekniska högskolan.
Utredningsmännen ha däremot icke haft att bedöma
frågan om lämpligheten av lantmäteriundervisningens
förläggande till tekniska högskolan i och för sig,
Utredningsmännen anse det naturligt, att en särskild
fackavdelning upprättas för lantmäloriundervisningen.
Studierna vid denna fackavdelning böra ej börja med
en vårtermin efter föregående praktisk utbildning om
sex månader utan liksom vid högskolan i övrigt med
höstterminens ingång. Härigenom skulle de studerande
kunna erhålla ett helt års förberedande praktik före
inträdet, vilket majoriteten av de hörda lantmätarna
förordat. En följd av lantmäteriundervisningens inordnande
i tekniska högskolan bleve, att särskilt examensarbete
skulle fordras för avgångsbetyg liksom vid övriga
fackavdelningar. Examensarbetet skulle komma att
förlänga studietiden med en termin, och
lantmäteriexamen skulle därför normalt kunna avläggas
fem år efter studentexamen. Vid högskolan avlagd
lantmäteriexamen skulle medföra rätt att avlägga
prov för doktorsgrad.
Utredningsmännen ha i stort sett bibehållit studieplanen
i 1929 års förslag oförändrad men anse en omläggning
och utvidgning av undervisningen i stadsplanelära
ofrånkomlig, vilket i sin tur förutsätter, att de studerande
måste äga förkunskaper i avseende på husbyggnader
och kommunikationsväsen. 1929 års förslag upptog
198 timmars undervisning i stadsplanelära, det nu
föreliggande kommittéförslaget 125 timmar (förändring
kan tänkas ifrågakomma efter den särskilda utredning
i denna fråga som f. n. pågår) men dessutom ca 150
timmar i läran om husbyggnaders allmänna planläggning
och utformning och ca 50 timmar i kommunikationsteknik.
Undervisningen i husbyggnadslära skulle meddelas i en
särskild för lantmätare avsedd kurs, medan undervisningen
i kommunikationsteknik skulle vara gemensam med
tekniska högskolans undervisning i ämnet. Undervisningen
skulle uppdelas mellan professorer och speciallärare.
De i 1929 års förslag förutsatta fasta lektoraten anse
utredningsmännen olämpliga.
Särskilda lärarbefattningar för undervisningen i
lantmäterifackavdelningen skulle erfordras beträffande
matematik och nationalekonomi samt i de ämnen, vilka
f. n. ingen undervisning förekommer vid högskolan,
såsom marklära, jordbrukslära, jordbruksekonomi,
skogsekonomi och skogslära, i vilka ämnen undervisningen
borde ledas av speciallärare. I geodesi skulle erfordras
1 professor och 3 speciallärare; någon ny professur
förutsattes dock ej skola inrättas. I kulturteknik skulle
erfordras 2 speciallärare, därav en i vattenbyggnad m. m.
Professurer skulle upprättas i juridik och jorddelningslära.
I stadsplanelära skulle undervisningen vara gemensam
med högskolans i övrigt. Slutligen skulle erfordras
speciallärarbefattningar i arkivkunskap, i läran om
fornlämningar och naturskydd samt i fiskerikunskap.
Utredningsmännen anse den nuvarande förläggningen
av undervisningen till tekniska högskolans gamla
komplex vid Drottninggatan vara ett otillfredsställande
provisorium. För förläggning av fackavdelningen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
