- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 28 mars 1931 - Notiser - Maskinistutbildningen vid navigationsskolorna - Statens järnvägar och lastbilskonkurrensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läroverken i Malmö och Härnösand, För erforderlig
komplettering av vissa av dessa anstalters laboratorier
har beräknats en kostnad av 30 000 kr., varav
10 000 kr. begäras för nästa budgetår. Äganderätten
till den nyförvärvade utrustningen skall tillförsäkras
vederbörande navigationsskola.

Handelsministern ansluter sig till det av de sakkunniga
framlagda förslaget, att det nuvarande klassläraresystemet
vid navigationsskolorna avlöses av ett ämnesläraresystem,
inneslutande fyra grupper lärare, varav en med nautisk
utbildning (navigation och sjömanskap), en med teknisk
utbildning (maskinlära och maskinritning), en med akademisk
utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och kemi
(samt elektroteknik å nautiska linjen) ävensom en grupp
omfattande extralärare (timlärare). För lärarna ställas krav
på speciell pedagogisk utbildning, vilken för den
universitetsutbildade gruppen lärare skulle förvärvas
genom provårstjänstgöring i likhet med de allmänna
läroverkens lärares. För nautiskt och tekniskt utbildade
lärare föreslås en särskild provårstjänstgöring vid
navigationsskola. Med de högre kompetensfordringarna
skulle följa en förbättring av lärarnas ställning i lönehänseende.
I propositionen föreslås, att vid varje navigationsskola,
som omfattar två linjer, inrättas en huvudlärarebefattning
med lektors ställning å varje linje, övriga ordinarie lärare,
adjunkter skulle erhålla samma ställning i lönehänseende
som adjunkterna vid de allmänna läroverken. Den föreslagna
staten för navigationsskolorna upptager avlöning till 5
rektorer och 27 ordinarie lärare, därav 9 nautiskt utbildade,
9 tekniskt utbildade och 9 akademiskt utbildade. Av dessa
lärare skola 8 vara lektorer, därav 1 å vardera linjen vid
navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Härnösand.

Handelsministern har även anslutit sig till de sakkunnigas
förslag, att en kompletteringskurs skulle anordnas vid
tekniska läroverket i Malmö för elever som utexaminerats
från maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro,
maskinfackskolan och gymnasiet vid tekniska läroverket i
Malmö, maskinfackskolan i Eskilstuna samt tekniska
gymnasiet i Härnösand. Genom kompletteringskursen,
som föreslås försöksvis anordnad redan sommaren 1931
och kommer att omfatta 25 dagars undervisning, avses
en närmare anknytning mellan den lägre tekniska
undervisningen i allmänhet och den speciella gren av
densamma, som maskinbefälsutbildningen innebär.
Kursen skall omfatta undervisning i maskinlära, hälso-
och förbandslära samt författningskunskap.

Statens järnvägar och lastbilskonkurrensen. Järnvägsstyrelsen
har i dagarna ingått till regeringen med förslag till nedsättningar
i järnvägstaxan. De föreslagna sänkningarna avse främst de
högsta fraktgodstarifferna å sådana avstånd, där
lastbilskonkurrensen gör sig starkt gällande särskilt vid s. k.
länstrafik. Nedsättningarnas syfte är att om möjligt förhindra
den högst taxerade godstrafikens fullständiga övergång till
lastbilarna å vissa numera ej obetydliga avstånd. Styrelsen
framhåller fördelen för både järnvägen och allmänheten av
att övergå från individuell, som f. n. tillämpas, till generell
fraktnedsättning. För järnvägspersonalen sparas härigenom
mycket arbete, och allmänheten vet med bestämdhet vad
den har att rätta sig efter vid beräkning av frakter utan att
behöva räkna med en möjligen beviljad fraktnedsättning.
De järnvägstariffer, som med hänsyn till bilarnas lastförmåga
främst komma i åtanke, äro de nuvarande 2,5-tons tarifferna.
För gods i allmänhet finnas två sådana, tarifferna 2 och 3,
vilka tillämpas för varuslag, vilkas styckegodstariffer äro
respektive 1 och 2. Då 2,5-tons tarifferna ligga avsevärt
över järnvägens minimitariff för 2,5-tonssändningar, är en
sänkning av desamma ur järnvägsekonomisk synpunkt
väl möjlig och ur konkurrenssynpunkt motiverad. Efter
en av styrelsen i skrivelsen närmare angiven norm föreslås
sänkningar av dessa, varvid har tänkts att tariff 3, som är
2,5-tons tariff för endast vissa varor, skulle införas som
tariff för alla varor. Dessa sänkningar skulle medföra
här nedan anförda avgifter på vissa avstånd.
Fraktsats
Nuvarande Ny tarif
tar. 2 tar. 3 3
Km öre pr 100 kg
10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 36 34
50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 116 94
100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 196 154
150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 256 204
200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369 316 254
700 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 734 605 586
1 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 929 764 748
2 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 579 1 294 1 288

Som synes av ovanstående, skulle nedsättningarna
sträcka sig även till mycket långa avstånd. Den föreslagna
nya 2,5-tons tariffen understiger i vissa fall nu gällande
högsta 5-tons tariff (tariff 4) och måste därför föranleda
sänkning även av denna. Då lastbilsföretagen å vissa
avstånd starkt konkurrera om gods, som fraktbeläggas
efter vissa lägre 5-tons tariffer, måste även dessa senare
sänkas. Detta kan även ur järnvägsekonomisk synpunkt
vara berättigat, om härigenom kan förhindras godsets
avledning. Den tillkomna lastbilskonkurrensen medför
under alla förhållanden viss nedgång av järnvägarnas
trafikinkomster. Järnvägarnas strävan är inriktad på
att reducera denna inkomstminskning och så vitt möjligt
söka av det högt tarifferade godset utvinna sådant
överskott, som tarvas för att med bibehållande av de
relativt låga tarifferna för massvaror m. m. järnvägarnas
ekonomi skall kunna upprätthållas. En viss nedsättning
av 5-tons tarifferna (tariff 4, 5 och 6) föreslås som för
tariff 4 sträcker sig till en transportlängd fram till 400
km, för tariff 5 fram till 300 km och för tariff 6 fram
till 200 km. Någon sänkning av styckegodstarifferna
och i främsta rummet tariff l föreslås icke nu, oaktat
detta skulle erfordras för mötande av bilkonkurrensen,
i synnerhet om bilföretagen organiseras för länstrafik.
I samband härmed gör styrelsen emellertid följande
intressanta uttalande. Det förhållandet att en sänkning
av ifrågavarande tariffer skulle medföra en avsevärd
inkomstminskning och kanske måste drivas så långt
att järnvägarna nödgades tillämpa tariffer, som lågo
under självkostnadernas teoretiskt beräknade så kallade
minimitariffer utgör dock icke något avgörande hinder
häremot. Järnvägarna äga ja sin nödiga utrustning för
styckegodstrafikens besörjande. En slopning av denna
helt och hållet genom densammas överlåtande till
bilföretagen kan icke räknas med, då dessa icke hava
någon skyldighet att verkställa transporter och ej heller
torde vara villiga att åtaga sig andra sådana än de i
lastbilstrafik lönande. Vid sådant förhållande kunna
järnvägarnas driftskostnader icke i tillnärmelsevis
proportionell grad reduceras, även om större delen
av styckegodstrafiken skulle falla bort. De s. k.
minimitarifferna, vilka, på sätt de äro beräknade, avse
merkostnader vid stigande trafik, kunna således icke
utgöra några slutliga bevis för, hur långt man ur
ekonomisk synpunkt kan i fall av konkurrens gå
ned i avgifter.

Förutom ovannämnda nedsättningar av större ekonomisk
räckvidd föreslår styrelsen viss sänkning av tarifferna vid
mjölktransporter ävensom sänkning av de s. k.
täckningsavgifterna. De av styrelsen föreslagna
sänkningarna i tarifferna beräknas enligt nu gällande
trafik komma att medföra en inkomstminskning av
i runt tal 1 000 000 kr. Därest ej taxereduktionen
genomföres, s fi måste man enligt styrelsens bestämda
uppfattning numera räkna med en än större inkomstminskning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free