Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1931 - Maskinunderhållet i verkstäderna, av S. Weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
portalfräsmaskiner. I dylika fall måste man se till, att
justeringen företages i rätt tid.
Kontrollen av verktygsmaskinerna måste även sträcka
sig till en undersökning av den precision man kan ernå
vid maskinernas arbete och till prövning av huruvida
maskinernas ursprungliga precision kan återställas. Härvid
ger ju den löpande granskningen av de från maskinen
levererade arbetsstyckena vissa upplysningar, som man
dock ej får lita alltför mycket på, då ju erfarenheten lär,
att en svarvare eller hyvlare, som i detalj känner sin maskin,
genom diverse konstgrepp kan åstadkomma ett noggrant
arbete med en i sig själv icke synnerligen noggrann maskin.
Om man sedan vid maskinen placerar en annan arbetare,
som icke känner dess svagheter, så visa sig genast felen i
de framställda arbets-styckena. Det är därför att
rekommendera, att inspektionen även får omfatta
bearbetning av provstycken oberoende av den arbetare
som i normala fall sysselsattes vid maskinen, varigenom
man vinner en objektiv kontroll av maskinens precision.
Dessutom skola huvudaxlarna till svarvar, fräsmaskiner,
borrmaskiner osv. uttagas för undersökning av eventuell
glappning eller skador i lagren. Konstateras dylika fel,
måste lagerskålarna omedelbart slipas om eller ersättas
med nya.
Hyvlar äro icke särskilt omtyckta i verkstäderna dels på
grund av att återgångsrörelsen sker i tomgång, varigenom
deras avverkningsförmåga blir relativt liten, dels därför att
de erfordra reparationer betydligt oftare än andra
verktygsmaskiner. Störningarna i driften sammanhänga med
hyvlarnas egenartade arbetssätt, sålunda med de särskilt vid
korta skärlängder täta omkastningarna av bordets rörelse
samt med de stötvis inträdande påkänningarna. Maskinen
måste därför kontrolleras synnerligen noggrant, och
kontrollen skall huvudsakligen avse drivverket i bordet och
remöverföringen. Så småningom lossna kilarna i drivskivorna
och måste förnyas, medan glappning uppstår i den mekanism
som åstadkommer remöverföringen. En följd härav blir, att
rörelsen i den ena riktningen ej blir fullständigt frånkopplad,
innan rörelsen i den andra riktningen tillslås, varigenom dels
remmarna slitas onödigt mycket, dels effekten nedsattes. I
regel kunna dessa fel lätt avhjälpas utan större kostnader
genom justering eller utbyte av den ena eller andra spaken
eller kuggsegmentet. Vid hyvlar för direkt elektrisk drift
medelst elektromagnetisk friktionskoppling eller reverserbar
likströmsmotor måste revisionen omfatta även dessa anordningar,
som i detta fall äro mycket ömtåligare än vid andra modeller.
Vid de elektromagnetiska friktionskopplingarna måste man
särskilt giva akt på att "luftspalten" mellan skivorna är i rätt
skick och vid behov justera denna.
Vid hyvlar liksom vid portalmaskiner (portalfräsmaskiner,
karusellsvarvar, portalslipmaskiner osv.) upptäckes stundom
vid revisionen, att de bearbetade ytorna icke äro parallella
med arbetsbordets yta. Detta beror på att skruvarna för
tvärbalkens rörelse nötas olika mycket, varigenom tvärbalken
kommer att bilda en liten vinkel med bordet. Skruvarna måste
därför justeras. I detta sammanhang kan framhållas, att det
vid modernare konstruktioner finnas särskilda fingängade
muttrar, medelst vilka skruvarna kunna inställas i höjdled
oberoende av varandra.
Vid pelar- och radialborrmaskiner måste undersökas, om
mekanismen för matningsrörelsen arbetar utan glappning
och om borrspindeln är fullkomligt utbalanserad, enär eljest
borren lätt kan brytas av, då den utdrages ur hålet.
Vid karusellsvarvar äro bordets anläggningsytor oåtkomliga,
och det är därför ändamålsenligt att avlyfta planskivan en gång
om året för undersökning av eventuell slitning samt för kontroll
av smörjinrättningen m. m.
Vid tunga maskiner måste man även undersöka, om inställningen
för hand av supporter och slädar kan göras utan alltför stor
ansträngning. Om man också vid modernare maskiner har anordnat
maskinell snabbrörelse hos supporten, är dock fininställning för
hand å korta sträckor ofrånkomlig. Visar det sig, att denna
fininställning är tung att utföra, måste man bygga in ett axialkullager
för ledarskruven och slipa om anläggningsytorna. Många gånger
beror den tunga rörelsen på otillfredsställande skärning av
gängorna i ledarskruvens muttrar.
Vid saxar, stansar, pressar o. d. maskiner för plåtbearbetning,
vilka som bekant ofta äro utsatta för brott å viktiga delar och
vid vilka olycksfallsrisken för arbetarna är stor, måste kontrollen
vara synnerligen noggrann. I synnerhet måste man se till, att man
arbetar med skarpa och icke med slöa skär for att undvika
alltför höga påkänningar. Vidare måste plåthållaren noga justeras,
så att icke stansen fördärvas och brott uppstår på stativet.
Ävenså måste de befintliga säkerhetsanordningarna mot hand-
och fingerskador kontrolleras, varvid man särskilt måste giva
akt på att fjädrarna, som ofta utgöra en väsentlig del av dessa
anordningar, ej äro slappa. Där säkerhetsanordningar saknas,
är det kontrollens sak att sörja för sådana utan att dessförinnan
avvakta order från yrkesinspektionen. Vid varmgång i lagren i
närheten av de tunga svänghjul som erfordras vid dylika pressar
kan man i vanliga fall nå en tillfredsställande förbättring genom
utbyte av rödmetallen i lagerskålarna mot vitmetall. Genom att
inbygga avskärningskopplingar eller avskärningsbultar, som
träda i funktion och stoppa maskinen vid inträdande
överbelastningar, kan man skydda de vitala delarna på sådana
pressar och f. ö. även på en mångfald andra verktygsmaskiner.
En sakkunnigt ledd maskinrevision får icke inskränka sin
verksamhet till enbart kontrollen av maskinerna, den måste
även kunna föreslå konstruktiva förbättringar. Så länge dessa
endast beröra detaljer, kunna de vanligen utföras av vederbörande
verkstad själv, medan mera genomgripande förändringar måste
överlåtas åt specialverkstäder. Om det också ligger i sakens
natur, att dessa förbättringar aldrig kunna fullt ersätta en modern
konstruktion, kunna de dock åstadkomma en ökning av
maskinens avverkningsförmåga med 15 à 20 %, stundom med
ännu högre belopp.
Äldre, transmissionsdrivna maskiner kunna ofta ombyggas för
direkt elektrisk drift utan större kostnader. Detta system är
särskilt lämpligt, då likström står till förfogande, emedan en
likströms-shuntmotor kan ersätta såväl trappskivor som
växellådor. Härigenom uppnås även lättare skötsel och högre
verkningsgrad; särskilt gäller detta hyvlar, vid vilka, om
likström står till förfogande, en reverserbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
