Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1931 - Spänningsreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPÄNNINGSREGLERING.
Vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 27 mars diskuterades
spänningsregleringens problem.
Eftersom detta problem ständigt är mer eller
mindre aktuellt och därjämte är av stor ekonomisk
betydelse, hava i detta nummer av Elektroteknik
sammanförts de föredrag och diskussionsinlägg, som
förekommo vid frågans behandling, ävensom en
senare utarbetad uppsats i ämnet av prof.
Velander.
I vårt land saknas officiell normering i fråga om
spänningen, medan man i en del andra länder
lagfäst vissa marginaler rörande de variationer, som
skola anses tillåtliga. Med hänsyn till den betydande
utveckling, som ägt rum inom kraftdistributionen,
och den omvärdering som därvid måst ske angående
många av de faktorer, som under elektroteknikens
tidigare år ansågos utslagsgivande för denna frågas
bedömande, kan det nog närmast anses lyckligt, att
utvecklingen fått ske mera fritt. Man har genom
erfarenheten konstaterat, att elektrisk energi är
användbar även om spänningen varierar på ett sätt,
som likströmsteknikern för ett par tiotal år sedan
skulle hava ansett fullständigt otillåtligt.
Å andra sidan frågar man sig, om icke tiden nu
kan anses mogen för åstadkommandet även hos oss
av en normering eller kanske hellre av regler och råd.
I anslutning till vad som framkom vid
sammanträdet synas härvid följande av byrådir. Jacobsson
framlagda synpunkter böra beaktas:
Kraftöverföringsanläggningarna måste i allmänhet
dimensioneras efter rent ekonomiska principer.
Förstärkning av en linje eller kompensering av
fasför-skjutnmgen sker därför i regel, när den besparing i
fråga om energi- och effektförlust som erhålles
uppväger kostnaden för nämnda åtgärd. Vid dylika
förstärkningar vinnes även förbättrad spänning.
Spänningen regleras i större kraftnät dels i
generatorstationer, dels medelst regleringsuttag på
transformatorerna i de transformatorstationer, där
bemanning finnes. Konsumentens spänning blir sålunda
beroende av regleringen i närmaste bemannade
transformatorstation. Regleringen sker därvid lämpligen
så, att spänningen hos de konsumenter, som äro
belägna i "tyngdpunkten", blir så konstant som möjligt.
Med tyngdpunkten avses deri punkt, till vilken
"elektriska avståndet", räknat från den reglerade
stationen, är 50 %. Med elektriska avståndet för en
konsument menas därvid spänningsfallet vid fullast till
nämnda konsument, uttryckt i % av spänningsfallet
till den yttersta konsumenten.
Den på dylikt sätt erhållna spänningsregleringen
har resulterat däri, att variationen hos konsumenterna
i allmänhet håller sig inom marginalen ±10 %.
Nämnda variation har visat sig vara acceptabel
åtminstone inom de glest bebyggda områden, där mera
individuell spänningsreglering skulle bliva
ekonomiskt betungande. Variationerna ske nämligen i
regel tämligen långsamt, varvid
spänningsändringens inverkan blir mindre märkbar. Vid bedömandet
av variationernas tillåtliga amplitud får man
nämligen taga hänsyn till variationernas frekvens.
Långsamma variationer på ± 10 % kunna vara
till-låtliga, medan däremot hastiga och ofta
förekommande variationer på 2 % kunna verka mycket
irriterande.
Vid spänningsreglering medelst uttagsomkopplare
bör man antingen välja några få tämligen stora steg
eller en mängd små steg. Enligt erfarenheten har
man utan större olägenhet kunnat använda ett fåtal
steg på 5 %, dock torde det vara lämpligt att minska
stegen till 4 à 3 %. Om finreglering medelst
automatisk omkopplare användes, bör man gå ned till l
à 1,5 %, eftersom hastiga variationer på 2 % äro fullt
märkbara och bliva obehagliga, om de förekomma
ofta.
Spänningsvariationernas inverkan kan minskas
genom rikligare belysning och i allmänhet rikligt
dimensionerade apparater, varvid energiförbrukningen
blir större än den skulle bliva vid knappare
dimensionering och konstant spänning.
Det har dessutom påvisats, att vissa möjligheter
föreligga att hålla spänningen närmare normalvärdet
under dagen eller i allmänhet under tid för hög
belastning, om man tillåter större avvikelse under
natten. Man kan exempelvis på detta sätt förbättra
driftförhållandena för kokapparater, vilkas
uppkokningstid avsevärt ökas, om spänningen blir låg.
Till områden med stor belastningstäthet,
exempelvis medelstora och större städer, sker leveransen
merendels direkt från en bemannad transformatorstation.
Därvid blir sålunda den från kraftnätet
tillhandahållna spänningen tämligen noggrant reglerad. Man
kan dessutom i sådana fall med måttlig kostnad i
förhållande till kraftbeloppets storlek anordna
automatiska regulatorer, som fylla högt ställda krav på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
