Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 12 nov. 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(AEG-Mitteilungen, h. 9, s. 301. W. Lering.) Brosch
hos AEG har utfört ett urladdningsrör för stötvågor
upp till 2,4 millioner V under 0,001 s. Det består
av ringar av isolation och metall med gummitätning
emellan nedsänkta i olja, Strålarna nå en
hastighet motsvarande 0,013 ggr ljusets, och vad
katodstrålar beträffar så motsvarar apparaten 10 t radium.
(VDI-Nachrichten, h. 35, s. 3.)
Från lärgbesprutningspistoler sprider sig i
arbetsrummet 5–15 % av den förbrukade färgen. För
den skull har sprutstrålen underkastats
kinematografisk undersökning med 10 000 bilder per s,
vilken givit oväntade resultat. Dropparna ha en
storlek från 0,01 till 0,1 mm diameter och passera
med en hastighet mellan 300 och 400 m/s. Färgens
specifika vikt har stort inflytande på
droppbildningen. Då färgen måste göras tunnflytande för
besprutningsändamål, så har man även undersökt
tillsatsmedlets inflytande på droppbildningen.
(Forschungen und Fortschitte, h. 27, s. 351. W. Adrian.)
Två vägar finnas att studera ljusbågssvetsning,
nämligen dels statistiskt med alla de faktorer, som
inverka på resultatet, dels genom att utesluta en
eller annan av dessa faktorer, såsom att använda
rent järn, ljusbåge i argonatmosfär m. m. I extra
ren argon är det över huvudtaget omöjligt att tända
en ljusbåge vid 120 V. De huvudsakliga faktorer,
som inverka äro bl. a.: utgångsmaterialets kvalitet
och värmebehandling, elektrodslagg, fogens utförande,
svetsaggregatets egenskaper, svetsarens handlag
samt efterföljande värmebehandling. (Electrical
Engineering, h. 9, s. 624. G. Doan, J. Myer.)
Försök ha utförts med olika stålmärken av St. 52
Ijusbågssvetsade med vekelektroder av olika
manganhalt. Man har därvid funnit, att de bästa resultaten
ernåtts vid en manganhalt av 1,8 till 2 %. Dessa
elektroder medgiva såväl vertikal- som under uppsvetsning
och giva en vridbar svets med hög hållfasthet och
slaghållfasthet. (Die Elektroschweissung, h. 9, s. 161.
Klihler.) Acetylen är ej giftig i annan mån än att den
kan verka ofarligt bedövande, men lukten hindrar en
ofrivillig bedövning. Vid svetsning av mässing och
zink kan genom förgasning zinkförgiftning uppstå,
som yttrar sig i feber och matthet. En mask med
kolloidfilter är bästa skyddet. Svetsning av bly
kan medföra blyförgiftning genom blyoxidånga och
blyoxid i matsmältningsorganen. Svetsaren bör
därför förutom mask använda överdragskläder, som
kvarbliva på arbetsplatsen. Vid gassvetsning i
mindre rum finnes risk för koloxidförgiftning, mot
vilket speciell gasmask användes. (Verkstäderna,
h. 9, s. 200. G. Huss.) Babcock & Wilcox bågsvetsa
ångdomar i svetsningsmaskin, varefter svetsen
röntgas med portabla apparater. De ha tillverkat
domar för 35 at, vilka utsättas för upprepade
vattentryckningar upp till 53 at 6 gånger i minuten,
varvid de svetsade domarna visade bättre
utmattningsprov än de nitade. (World Power, h. 105, s. 184.)
Ross Heater & Manufacturing Co. ha utfört ett
kondensorkärl i två sammansvetsade delar för en 35 000
kW ångturbin med en kylyta av 2 694 m2 och för
136 t kondensat per timme. Bågsvetsningen skedde
med belagda elektroder, varvid en viktsbesparing
av 25 % ernåddes. (Die Wärme, h. 35, s. 602.)
Konstruktörer böra vid svetsade konstruktioner
iakttaga följande regler: Använd lämplig fogform och
lägg den så att svetsningen bekvämt låter sig
utföras. Använd standard L-, U- eller Z-profiler för
detaljförstärkningar utsatta för böjning eller
vridning. Bearbetningspåläggen utföras medelst
påsvetsning av lämplig sektion. En tolerans av ± 0,5 %
av dimensionen bör tillåtas, såvida ej bearbetning
sker. Plåt är bättre än profiler för krökta balkar.
Elektrodmaterialet väljes av den kvalitet, som ger
minsta dimension på svetsen, vilket vållar minsta
krympning. Då gjutjärnskonstruktioner ersätta
svetsade, så kan tröghetsmomentet minskas 30 à
40 %. (Aseas tidning, h. 9, s. 125. A. Hansson.)
En helsvetsad fiskebåt har utförts av Schweizerischer
Azetylen Verein av 6,5 m längd och vägande
300 kg, varav 100 kg för spant (av T-järn 35 X
X 25 mm) och 200 kg för plåten (1,5 mm), vartill
åtgick 40 kg karbid och 15 m3 syrgas. För 1 m
svets åtgick 20 à 30 minuter. (Zeitschrift für
Schweisstechnik, h. 9, s. 230. C. F. Keel.)
Frithiof Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
