Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1932 - L. Dreyfus: Spårsneddningens inverkan på läckningen vid asynkronmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
2 JULI 1932
SPÅRSNEDDNINGENS INVERKAN PÅ LÄCKNINGEN VID
ASYNKRONMOTORER.
Av L. DREYFUS.
Vid trefas- och enfasasynkronmotorer med
kort-slutna eller släpringade rotorer tala följande hänsyn
till förmån för sneddning utav stator eller
rötor-spåren:
Vid alla typer minskas ljudfenomenen genom
lämplig spårsneddning, emedan därvid de pulserande
krafterna utefter tändernas längd kontinuerligt ändra fas
och delvis kompensera varandra. Vid hissmotorer och
andra i boningshus uppställda maskiner är denna
synpunkt av största betydelse, då numera mycket skarpa
fordringar ställas med avseende på ljudlös gång.
Vid motorer med burlindning minskas dessutom de
utjämningsströmmar, som i rotorn induceras genom
armaturreaktionens övertoner. Redan vid stillestånd
gör sig detta bemärkt genom en minskning av
skillnaderna i motorns moment vid olika startlägen. Under
startperioden minskas eller utplånas de bekanta
vågdalar i motorns momentkurva, som annars gärna
uppträda inom vissa varvtalsområden på grund av
utjämningsströmmarnas moment. Även vid släpringade
rotorer uppnås vid stillestånd en liknande förbättring.
Mot dessa fördelar stå såsom nackdelar
verkstädernas avoghet mot de komplikationer, som ett
noggrant utförande av spårsneddningen medför, vidare
en liten förlust av lindningsutrymme, och slutligen
en minskning av effektfaktorn och maximalmomentet,
som beror på en ökning av "sicksackläckningen1’
mellan stator och rötor. I det följande undersökes
denna sistnämnda sida av Spårsneddningens
inverkan. ’
Motorns totala läckning vid raka spår (index 0)
bedömes efter läckkoefficienten
Ön = l - -
(l -f 0JO) (l + #20)
och analogt vid sneda spår
Härvid betyder
L19 L2 primär- och sekundärlindningens totala
induktans, som omfattar såväl fältets
grundvåg1 som dess övertoner och som ej
märkbart ändras genom spårsneddning,
M0 resp. M däremot den endast ur grundvågen
härledda ömsesidiga induktansen för raka
(M0) resp. sneda spår (M),
öio? #20 primär- och sekundärlindningens läckningskoefficient för raka spår.
Sambandet mellan M0 och M uttryckes genom
ekvationen: –.: -^ ’
’l L2
(1)
(2)
sm ~
>
<£_
’2
t M A l
_V’\
247
där g} betyder sneddningsvinkeln i elektriska grader.
Genom att subtrahera ekv. *(1) från ekv. (2) erhålles:
# -#0
M02-M*
:–––––= (1-00) ’
Härvid karakteriserar
12
(4)
(5)
sicksackläckningens ökning på grund av spårens
sneddning. Med denna substitution erhålles slutligen
för den resulterande läckkoefficienten:
o =
+ #20 + #10 #2o) + °sn
(l + a10) (l + o20)
Vanligen utföres spårsneddningen i rotorn och
ligger då mellan l och 1,5 spårdelningar, varför vid
2 p poler och Q spår per omkrets:
och
a.-n= (4oc9)-
*/?*
;Q2
Denna läckningsökning jämföres med koefficienten
odo för statorns resp. rotorns sicksackläckning vid
raka spår, för vilken jag tidigare har härlett följande
relationer:
för vanliga trefasiga härvlindningar samt
övergångslindningar med icke förkortat härvsteg
p2
<*do = 0,00215 + 3,92gg ......... (Sa)1
för burlindningar av trefasasynkronmotorer
(8 b) ^
Jämförelsen leder till det anmärkningsvärda
resultatet, att vid burlindningar spårens sneddning med l
spårdelning fördubblar denna lindnings
sicksackläckning, varför spårtalet ej får väljas för lågt. Vid
trefasmotorer med faslindade rotorer är den
procentuella ökningen något mindre. Man erhåller här vid
rotorspårens sneddning med l oo 1,5 spårdelningar
följande koefficienter a(no + #d2o resp. osn för sicksackläckningen:
V-> stator l 12, 18, 24, 30 l 12 18 24 30
l P i j_____________
4 rötor |
12 | 0.023 OC 0,051 l 0,056 0,042 0,037 0,035
18 0,010 OC 0,023 ’ 0,042 0,028 0,023 0,020
24 0,006 0^0,013 i 0,037 0;023 0,018 0,015
30 i 0,004 po 0,008 0,035 0,020 0,015 0,013
(3) ––––––-
1 Dreyfus : Über die doppelt verkettete Streuung von
Dreh-strommotoren mit dreiphasigem Läufer, EuM 1919, Heft 15.
2 Dreyfus: Die Theorie des Drehstromsmotors mit
Kurz-schlussanker. Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar nr
34, 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
