Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 76 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1932 - Johan Palm: Om användningen av syrafasta och eldfasta material - Carl Hj. Du Rietz: Några optiska mätmetoder för kemister och teknici

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej synnerligen stor. Det är ju allmänt bekant, att
ett så poröst och föga syrafast material som betong
i många fall kan vara tillfredsställande för avloppsledningar,
ehuru risken för förstöring dock i sådana
fall aldrig får förbises.

Jag skall här be att få visa några bilder av
syrafasta föremål tillhörande denna grupp.

När föremålen skola användas under övertryck
måste man på grund av den ganska dåliga
draghållfastheten hos stengodset tillgripa bepansring,
vanligen med gjutjärn, varvid stengodset blott har att

Fig. 3.

svara för konstruktionens kemiska motståndskraft.
Anliggningen mellan pansaret och stengodset måste
här utföras synnerligen väl, så att ej stengodset
knäckes under tryckets inverkan.

Fig. 3 visar en kylare, tillverkad av stengods.
Slingan är tillverkad i ett enda stycke och i plastiskt
tillstånd upplagd på den centrala hållaren. Hela
konstruktionen är bränd på en gång.

När det gäller stora föremål, såsom hela behållare
eller maskiner, är stengodset i allmänhet det enda
gods av keramisk karaktär, som kan komma ifråga,
och åtminstone erbjuder det synnerligen stora
svårigheter att tillverka sådana föremål i porslin, dock
förekommer emellanåt kvartsglas.

Fig. 4 visar ett batteri av syrabehållare
tillverkade av stengods.

Fig. 4.

Fig. 5.

Fig. 5 visar vinghjulet till en fläkt av stengods.
Dylika konstrueras av rätt stora dimensioner och
med betydande varvantal. Endast axel samt
eventuellt en sammanhållande armering till fläkthuset
utföras här av annat material än stengods.

För maskiner med roterande delar samt behållare
med inre övertryck är det av synnerlig vikt att
beakta, att draghållfastheten hos stengodset är
synnerligen låg, som jag förut visat i tabellen över de
fysikaliska egenskaperna, den utgör i själva verket
blott ett par procent av tryckhållfastheten. På
grund härav tillgripes bepansring med järn, när så
är möjligt, annars får som t. e. i vinghjulet å denna
fig. utformningen av föremålet ske med hänsyn till
den låga draghållfastheten.                         (Forts.)

NÅGRA OPTISKA MÄTMETODER FÖR KEMISTER
OCH TEKNICI.

Av civilingenjör Carl Hl. Du Rietz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>