Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 JUNI 1932 MEKANIK
Tab. 3. Provningsresultat för M/S "Alexandre André’s" huvudmotor.
71
.
Antal varv pr minut . ..........................
84?
949
102,9
103
Effektiva hkr .......................................................................................
1390
1 954’
2000
2000
Indikerade hkr ................................................................................
1775
2550
2550
2567
Effektivt medeltryck i kg/crn.^
43
5 42
5 09
5l
Indikerat .
5,49
7,05
6,48
6 53
Mekanisk verkningsgrad % . . ........
78s
76.8
785
78 o
Bränsleförbrukning i g pr effektiv hkr/tim .........................
185?
188.9
1869
1876
( Lågtryck ..............................
36
29
3i
3i
Kompressortryck kg/cm^ \ Medeltryck ..... ............
165
14,0
144
144
[ Högtryck .....
65
705
72
72
Spollufttryck i kg/cm2 ......
0 080
0 100
0 128
0 130
Spollufttemperatur i °C
32
26
30
27
Avgastemperatur i °C
175
220
220
l ( Tillopp
24
28
30
27
Kylvattentemperatur i °C \ Avlopp, kolvar ................................
42
43
41
44
( Avlopp, cylindrar ..........................
40
41
41
40
l Smörjoljetryck i kg/cm2 ....................................................................
1,4
1,5
1,3
U
Motorbelastningen har i medeltal för hela
drifttiden varit 2 225 ind. hästkrafter vid 94,2 varv pr
minut, motsvarande ett ind. medeltryck av 6,22
kg/cm2. Bränsleförbrukningen till sjöss har
fastställts till 142 g pr indikerad eller 181 g pr effektiv
hästkrafttimme.
För smörjoljeförbrukningen äro siffrorna 0,84 g
resp. 1,07 g, varav tre femtedelar åtgå för cylindersmörjning och två femtedelar för lagersmörjning.
Lastkapaciteten pr år var 57 000 ton, fördelad på
9 resor, och bränsleförbrukningen pr lastton och
tillryggalagd sjömil är för lastresorna 4,8 g, under det
att fartygets hastighet i medeltal för samtliga resor
uppgick till 10,65 knop, räknat från lots till lots.
Reparations- och underhållskostnaderna ha varit
ringa, vilket framgår av följande citat ur ett
skriftligt utlåtande av rederiets tekniske inspektör till
firman Burgerhout:
"Very little expenses have been attached to the
upkeep of the machinery, I dare say less than for
the average well designed triple and quadruple
expansion steam engines."
Tab. 4. Förslitning av cylinderförningar efter ca
3 års drift M/S "Alexandre André".
j | Mätställe enl. fig. 14 l
j A1 A2 B1 B2 C1 C2
Cylinder nr l ................................0,70 0,64 0,19 0,25 0,11 0,03
" " 2 ............................... 1,22 0,75 0.32 0,53 0,14 0,17
" " 3 ................................0,97 0,63 0,22 0,44 0,01 0,01
" 4................................ 1,15 1,00 0,15 0,35 0,08 0,15
Medeltal 0,88 0,31 0,09
En av tvåtaktsmotorns mest vitala
delar är utan tvivel cylinderförningen, och här skola några siffror
lämnas, vilka belysa dessas
förslitning under den gångna tiden.
Särskild omsorg har från gjuteriets
sida nedlagts för att få fram en
cylinder av lämplig hårdhet och
stor slitstyrka.
Tackjärnet hade följande
sammansättning:
Total kolhalt 2,94 %, varav 0,89 %
i bunden form,
Fosfor ..... 0,66 %
Kisel ...... 0,96 %
Svavel..... 0,11 %
Mangan –– 0,50 %
och härav har erhållits ett material, Fig. 14. Mätställen för
cylinderförning.
som i praktiken visat sig fullt
motsvara de fordringar, man kan
ställa på gott cylindergods. Draghållfastheten var 30,8
kg/mm2 och hårdhetstalet enligt Brinell 215 till 220.
De från firman Davy Robertson i Göteborg
levererade kolvringarna, som befunnos ha ett Brinelltal
av ca 180, ha tills dato arbetat synnerligen väl och
ha förorsakat en ringa förslitning av förningarna.
Dessa ha efter tre års drifttid noggrant uppmätts
och resultaten ha sammanförts i tabell 4.
Matställena framgå av fig. 14, och siffrorna ange
förslitningen i mm å diametern.
Denna har alltså upptill i cylindern i medeltal
uppgått till ca 0,3 mm pr år eller i runt tal till
0,005 mm pr tillryggalagda l 000 sjömil, vilket
resultat kan anses mycket gott.
OM BULLRET HOS FLYGMASKINER.
Av civilingenjör STEN LUTHANDER.
Innan man mer ingående hade sysslat med frågan,
huruvida det vore möjligt att göra flygmaskinerna
tystgående, trodde man, att det starka bullret endast
härrörde från motorn, och att en tillräckligt effektiv
ljuddämpare på denna var det enda, som behövdes
för att få bort alla störande ljud. Undersökningar
företagna i England under de senaste krigsåren,
huvudsakligen i syfte att göra flygplanen så
ljudlösa som möjligt, gåvo emellertid vid handen, att
det jämte motorn måste finnas andra ljudkällor av
ungefär samma styrka. Man observerade
nämligen, att en ljuddämpare på motorn, som i hög grad
reducerade bullret för en observatör i eller i
närheten av flygplanet och gjorde ljudet avsevärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
