Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 181 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Smältverket vid Rönnskär, av Axel Lindblad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Schematisk bild av bäddningsfickorna.

spjäll, placerade efter ugnens hela längd. Temperaturen
i olika delar av ugnen mätes medels elektriska
pyrometrar och registreras automatiskt.

Denna ugn, av vilken även en fotografisk bild visas å fig. 10, var
egentligen tänkt som ett experiment. Resultatet har emellertid
blivit så pass tillfredsställande, att,

Fig. 7. Schematisk bild av rostugn.

ifall fråga uppstår om ytterligare rostugnsenheter,
ingen tvekan föreligger, att vi icke komma att välja
roterugnstypen.

Rostgodset, som lämnar ugnarna vid en temperatur
av 400 à 500°, tappas i vagnar (fig. 11), som anslutas
så gastätt som möjligt till ugnens uttagsöppning. Så
snart en vagn hunnit fyllas, tillslutes den och fraktas
med sitt malminnehåll medels hiss upp till
uppsättningsbryggan ovanför flamugnarna, där det varma
godset uttömmes ur vagnen genom en öppning i dess
botten. Vid denna transport av varmt rostgods har en
hel del besvärligheter måst övervinnas.
Ifall luft kan komma åt det varma godset,
börjar det naturligtvis att ryka av
svavelsyrlighet, vilket vållat besvärligheter för
arbetarna. Det har därför blivit
nödvändigt utarbeta ett speciellt ventilationssystem
gående ut på att sätta vagnarna under
vakuum, så länge de äro anslutna till
rostugnen och alltså under påfyllnad. Först härigenom
har det blivit möjligt att på effektivt sätt undgå
besvärande luft i lokalerna. Att direkt ventilera
arbetsrummet visade sig svårgenomförbart, dels på
grund av de mycket stora luftmängder, som i så fall
måste föras bort, men framför allt därför att endast
en helt obetydlig kvantitet SO₂ behöves för att verka
irriterande på andningsorganen. Enda effektiva
sättet är att hindra svavelsyrligheten att över huvud
taget komma ut i arbetslokalerna.

Vi hava nu som synes av schemat (fig. 3) följt

Fig. 8. Vy av rostugnsanläggningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>