Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 MAJ 1933
BERGSVETENSKAP
39
städes emellan Gows och Fischers kurvor. Vidare
har Fahrenwald experimentellt påvisat att det
inträ-der en glidning mellan det yttersta kulskiktet och
cylinderväggen, vilken förorsakar en rullning hos
dessa kulor. Enl. fig. 23 erhålles för de på kulan
verkande krafterna
R - r
m, yz
Här är F± centripetalkraften och F4 -^ mg sin Q,
där ju är friktionskoefficienten. Men om r är litet i
förhållande till R erhålles
och F1 -f fi mg sin 0 -\~ mg cos 0 =
När kulan utkastas är F1 = O
m V2
Denna ekvation gäller för det yttersta kulskiktet
och visar huru friktionskoefficienten inverkar på
kulornas rullning sinsemellan och mot
cylinderväggen. Det märkligaste resultatet med Fahrenwalds
undersökning är, att han påvisar sig ha erhållit
högsta produktionen och största nedmalningen vid en
periferihastighet hos kvarnen, som med 133 %
översteg den kritiska. Detta tycks i någon grad stämma
med vissa uppgifter, som på sista tiden givits
angående avverkningen i kulkvarnar vid enligt gängse
uppfattning alldeles för högt varvtal.
Mossberg1 berättar om hur avverkningen på en
Gröndals kulkvarn stegrats oerhört genom en höjning
av varvtalet till n = 36. Om kvarnen är av vanlig
diameter betydde detta att den går i det närmaste
med kritiskt varvtal, dvs. yttersta kul- och godsraden
måste deltaga i rotationen.
Sammanfattning.
Förf. har försökt att så noggrant som möjligt göra
en sammanställning av hittills publicerade metoder
för att med utgång från rörelseförloppet hos
mål-kroppar och malgods på mekanisk väg beräkna
krossningsarbetet i kul- och rörkvarnar.
Den dominerande faktorn i alla dessa beräkningar
är kvarnens periferihastighet eller dess varvtal.
Fischers tidigaste uppgift härom var publicerad
1886. Det lämpliga varvtalet angavs där vara
23 - 28 32-34
n = ~~ . År 1904 höjde han n till ––––––––- . Detta
V/Z> \l D
varvtal har vid upprepade undersökningar av White,
Dreyer och Davis bevisat sig vara riktigt. År 1930
föreslå amerikanarna Gow, Campbell och Coghill en
90 _ 90
sänkning av varvtalet ungefär till n - ––––––––––- , där-
v ö
för att godset kastades ut i vidare bågar än de av
Fischer antagna parabelbågarna. Fahrenwald
publicerade året därefter lyckade försök vid varvtal högre
än det kritiska n >
yz>
Ur praktisk drift hämtade exempel bestyrka i viss
mån detta.
Nästa viktiga punkt har varit uppfattningen, om
Fig. 23. Fahrenwalds uppfattning av jämvikten vid friktionen mellan
olika kulor och cylinderväggen.
hur godset rör sig vid gången upp efter cylinderytan.
Gentemot ett äldre antagande fastslog Fischer 1904
att någon inbördes rörelse mellan gods och kulor,
mellan olika godspartiklar och mellan olika kulor ej
fanns. Någon glidning av hela godsmassan utefter
cylinderväggen kunde han ej iakttaga. Häremot ha
starka invändningar riktats av White, Naske1 och
Fahrenwald.
Den senare har t. o. m. gått så långt att han
behandlat jämviktsproblemet vid en kulas rullning mot
andra och mot cylinderväggen. Enligt Fischer
uträttas endast krossarbete vid nedslaget, men enligt
Naske och Fahrenwald måste en betydlig del av
krossningsarbetet härröra från inre friktion.
Friktionen mellan cylinderväggen och godset,
kvarnens hastighet och diameter, fyllnadsgraden och
vikten av godset spela alla in på möjligheten för
godsmassan att följa cylindern i rotationen.
Friktionskoefficienten mellan cylindervägg och gods
antages för torrmalning vara från 0,65 och nedåt. Vid
våtmalning är den lägre. Friktionen inne i massan
är större. Därför är det endast av vikt att bestämma
friktionen i gränsytan mellan godset och cylindern.
Hur kvarnens hastighet inverkar på förmågan att
medföra godset är ingående behandlat. Men även
diametern spelar roll. Vid samma periferihastighet
på eri normal kvarn och en med mycket liten
diameter erhålles ej samma resultat. Den mindre kvarnen
måste köras betydligt fortare. Därför har för
kvarnar, där D är mindre än 0,6 m i praktisk drift, valts
37-38
Ökad fyllnadsgrad medför ju att godset beroende
på större yttryck lättare följer med i rotationen.
Lämpligaste godsfyllnaden är för kulkvarnar ungefär
40 % och för rörkvarnar 50 %. Vid högre
godsfyll-nad minskas rörelsefriheten för gods och kulor, varför
malverkan minskar. Vid nedmalning av fast gods till
kolliodala kornstorlekar kör man mycket med liten
godsfyllnad och lågt varvtal.
Vikten eller rättare volymvikten hos godsmassan
spelar stor roll. Ju högre denna är dess lättare
medföljer godset.
i Teknisk tidskrift, Bergsvetenskap 1932, sid. 3.
i Zemcnt, 1929, sid. 336 och 1931, sid. 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
