- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Otto Stålhane: Elektriska ugnar för järnindustrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

TEKNISK TIDSKRIFT

l APRIL 1933

Fig. 2. Elektrometalls elektriska masugn i Trollhättan 1910.

kvarstod ännu en olägenhet att avhjälpa. Vid
strömmens övergång till beskickningen från
elektroderna alstras den högsta temperaturen och
sålunda den intensivaste reduktionen omkring
elektrodspetsarna, med påföljd att de vid reduktionen
bildade, mycket heta gaserna strömma med stor
hastighet längs sidorna av elektroderna upp mot valvet,
vilket föranledde, att detta snart nog smälte ned, där
det ej direkt kyldes av elektrodernas kyllådor. För att
råda bot härför togs kolsyrehaltig gas från
uppsättningsmålet och inblåstes i det fria utrymmet under
valvet. När kolsyran på grund av den här rådande
höga temperaturen av det i chargen befintliga kolet
hastigt omvandlas till koloxid, binder denna
reaktion så mycket värme, att en för valvets bestånd
tillräcklig temperatursänkning ernås. Den bildade
koloxiden strömmar upp genom schaktet och verkar
där förreducerande på malmen och omvandlas
sålunda åter delvis till kolsyra. Det är i själva verket
denna gascirkulation, som i samverkan med det fria
utrymmet under valvet gör den elektriska masugnen
till den relativt fulländade metallurgiska apparat
den numera är.

Knappt voro försöken i Trollhättan avslutade,
förrän Uddeholmsbolaget beslöt uppföra en
elektrisk masugnsanläggning i Hagfors, och man kan
utan överdrift säga, att denna var en klar framgång.
Fig. 3 visar, en anläggning av ungefär samma
anordning som Hagforsanläggningen. Hagforsugnarna
fungerade i stort sett utmärkt från första dagen. (Jag
kan nämna, att järn tappades ur första hyttan redan
nio månader efter det att beslut fattades om denna
millionanläggnings uppförande, en uppgift, som ju
kan ha sitt intresse i detta rekordens tidevarv.) Den
elektriska masugnens fördelar kommo här tydligt till
synes. Frånvaron av bläster minskade tackjärnets
gashalt, genom den minskade träkolstillsatsen
minskades också den från träkolen till järnet överförda
fosformängden, järnet fick en jämnare kvalitet och
var dessutom lättare att färska i martinugnarna än
det vanliga tackjärnet. Energiåtgången är i genom-

snitt 2 000 å 2 500 kWh per ton beroende på
beskickningen, elektrodåtgången ca 7 kg och träkolsåtgången
330 å 350 kg per ton tackjärn. Anläggningen
tillbyggdes senare och omfattar nu fyra masugnar,
vardera med en effekt av 3 500 å 4 000 kW.

Under tiden hade i Domnarvet uppförts en
motsvarande anläggning, som numera omfattar fyra
masugnar om i genomsnitt 6 500 kW. Inalles finnas f. n.
i Sverige 9 st. elektriska masugnar.

Den totala tackjärnstillverkningen i Sverige var år
1913 ca 730000 ton, varav 32000 ton eller 4,5 %
tillverkades i elektriska masugnar. År 1930 hade
totaltillverkningen sjunkit till ca 460 000 ton, varav ca
90 000 ton eller 20 % var elektrotackjärn, 1931 hade
totaltillverkningen ytterligare sjunkit till endast
390 000 ton, varav ca 71 000 ton eller 18 %
elektrotackjärn.

Om vilken betydelse den elektriska masugnen
kommer att få i fortsättningen, äro meningarna rätt
delade. Till en början, då man dels kunde räkna med
ett lågt pris på den elektriska energien på grund av
god tillgång och därtill den dåtida träkolsåtgången i
blästermasugnarna låg uppe i 900 kg per ton
tackjärn, medförde den elektriska masugnen förutom en
bättre produkt även en väsentlig minskning (vid den
tiden omkring 10 kronor per ton) av
tillverkningskostnaden. Men nu är det annorlunda. Blästermasugnarna gå nu i vissa fall med ända till 100 % sinter,

Fig. 3. Elektrisk masugnsanläggning, system Elektrometall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:29:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933e/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free