Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Siffer Lemoine: Akustiska problem vid studiolokaler för rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 JUNI 1933
ELEKTROTEKNIK
83
klangstiden får ett visst numeriskt värde, utan också
att detsamma blir i akustiskt-kvalitativt hänseende
lämpligt för sitt ändamål. Med andra ord Sabine’s
formel är icke längre tillräcklig. Det ges nämligen
nära nog oändligt många möjligheter att så inreda en
lokal, att efterklangstiden blir en och densamma,
utan att detta på något sätt utgör kriterium på att
lokalens egenskaper äro akustiskt goda.
Såsom förut nämnts, äro i såväl större som mindre
rum upprepad reflexion i samma plan och stående
ljudvågor alltid vådliga och böra så vitt möjligt
förekommas. Extremt fullföljd förer denna tankegång
till att inga med varandra parallella rumsytor böra
finnas, så framt ej endera besitter tillräcklig, på
rummets storlek beroende, artificiell eller naturlig
absorptionsförmåga. Sättet att bygga en lokal så,
att samtliga väggar bilda med varandra större eller
mindre vinkel än 90 grader och i vilken tak- och
golvplan konvergera, är naturligtvis tänkbart, om ock
måhända både estetiska och praktiska hänsyn tala
däremot. Undersökningar härutinnan - vilka för
övrigt äro ganska intressanta - visa, att fantasien ej
heller i dylikt fall kan eller får lämnas fria tyglar, om
det akustiska resultatet skall bliva det avsedda.
För att ett ögonblick återgå till den 1927 inredda
stora studion i Stockholm valdes och anordnades
material för väggbeklädnaden på sådant sätt, att
samtidigt som all hänsyn togs till speciella krav vid
mikrofonupptagning lokalen skulle erhålla ett värde
av efterklangstiden, som överensstämde med
vedertagen praxis. Så till vida gick allting väl i lås, det
var också en påtaglig förbättring jämfört med
föregående draperade studio. Men som det sedermera
framgått, ha ytterligare akustiska förbättringar
kunnat göras i samband med variation av
efterklangsti-dens storlek.
De första försöken verkställdes i tvenne mindre
studios (III och V) och gingo till en början ut på
att låta rummets längsgående väggar konvergera i
syfte att upphäva varje skadlig verkan av stående
vågrörelser. Vad detta innebär visas i fig. 1. Från
en viss punkt utgående ljudvågor, vilka infalla snett
2a
Fig. 1.
Fig. 2.
mot en av de längsgående väggarna, komma under
upprepad reflexion, beroende på storleken av vinkeln
a, att röra sig med avtagande hastighet mot rummets
smalnande del. Bortses vid detta generella
betraktelsesätt från den spridning, som successivt äger rum
från ljudvågen i andra riktningar, inträffar slutligen,
att vågrörelsen vänder tillbaka mot rummets vidgade
del. Vändpunkten inträder, då 2n . a >_ v, i vilket
uttryck n betecknar antalet reflexioner, a
konvergens- och v infallsvinkeln i enlighet med figuren. Med
denna anordning vinnes sålunda dels att stående
ljudvågor icke kunna utbildas, dels också och vad som
är ännu viktigare, en naturligt fördelad cirkulation
av ljudvågorna med åtföljande förlängd
efterklangs-tid.
Metoden att använda tvenne konvergerande i
stället för parallella väggar är av fördel framför allt i
rum av mindre storlek. Samtidigt blir frågan om
väggmaterial och ytbehandling ytterst enkel, då hårt
material kan tillåtas. I de studiolokaler, som
inretts på ovanbeskrivna sätt, har hård masonit
kommit till användning. Beträffande
konvergensvinkelns storlek, vilken normalt behöver uppgå
till endast ett fåtal grader och knappast gör, att
rummets asymmetri märkes, har denna i varje särskilt
fall ett kritiskt värde, utgörande en funktion av
rummets dimensioner (längd och bredd). Likaså måste
viss hänsyn tagas till lokalens användningsuppgift.
Konvergensvinkeln kan sålunda vara mindre i en
tal- än i en musikstudio på samma sätt som
efterklangstiden normalt bör vara mindre i en hörsal än
exempelvis i en konsertsalong.
Dispersion av ljudvågorna genom "veckad" väggyta.
Inom elektrotekniken rör man sig med begreppen
elektriska och magnetiska fält, och på analogt sätt
kan man inom akustiken begagna begreppet akustiskt
fält. En av förutsättningarna för att ett homogent
elektriskt fält skall utbildas är att den närmaste
omgivningen icke deformerar fältet, dvs. att denna
omgivning utövar ett symmetriskt elektriskt inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
