Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 126 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Elis Dahlin: Hiss- och transporttekniken under år 1932

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 8. Inbyggda remtransportörer för Östrands sulfatfabrik.

sista tiden utfört rullställen efter det s. k. enhetssystemet,
vilket innebär, att de enskilda rullarna
göras fullständigt lika och således utbytbara samt
med ett enkelt handgrepp kunna lösgöras från
rullstället.

Vid större transportanläggningar, där flera
transportörer arbeta efter varandra under minsta möjliga
tillsyn från arbetspersonalens sida och där längre
driftavbrott icke få förekomma, har man numera i
stor utsträckning börjat använda automatiska
säkerhets- och blockeringsanordningar. Dylika kunna t. e.
hindra, att en föregående transportör i serien
startas, då de efterföljande ej äro i gång. Eller också
stoppas automatiskt en viss transportör och alla
föregående, om en efter transportören liggande ficka eller
ränna satt igen sig, varvid dock efterföljande
transportörer kunna fortfara att arbeta.

Ökad automatisering och därmed följande
besparing av arbetskraft torde vara ganska märkbar även
vid transportörer för den jämnflytande
tillverkningen. Av största betydelse blir här med säkerhet
användningen av den fotoelektriska cellen i
kombination med elektronröret som relä för utlösning av
önskade rörelsemoment. Impulsen till rörelsen
erhålles vanligen därigenom, att en ljusstråle mellan en
artificiell ljuskälla och den ljuskänsliga cellen
försvagas eller avskäres av det transporterade föremålet.
Den praktiska tillämpningen av den fotoelektriska
cellen eller "det elektriska ögat" är synnerligen
omfattande, framför allt för automatisk sortering, men
det begränsade utrymmet för denna uppsats tillåter
oss ej att ingå på närmare detaljer.

Ingenjörsfirman Edward Larsson & C o.
har bland annat till Östrands sulfatfabrik
levererat ett större antal transportörer och
elevatorer, däribland samtliga vid denna anläggning
förekommande remtransportörer. Av dessa äro två
särskilt anmärkningsvärda på grund av de ansenliga
dimensionerna. Rembredden är 900 mm och längden
212 m. Remtransportörerna, som ombesörja
transport av flis från flisbingar till kokeri, äro lagda i
lutning och helt inbyggda i en brygga av
järnkonstruktion med väggar och tak av eternit (fig. 8).

A.-b. Nordströms linbanor har utfört ett
antal kompletta transportanordningar för vedrenserier
och barktrummeanläggningar, bl. a. för
Edsvalla sulfitfabrik, Skutskärs cellulosafabriker och La
Cellulose Massif Central i Frankrike. Därjämte har
firman till Billingsfors nybyggda sulfatfabrik levererat
en fullständig utrustning av transportanordningar
bestående av rullbord, stocktransportörer, kabelbana för
massaved, remtransportörer och elevatorer för flis,
linbana för kol och sulfat, hängbana för kalk, stålband
m. m. Till Tollare pappersbruk har samma firma
utfört en bergbana för kombinerad gods- och
personbefordran (fig. 9). Bland övriga leveranser märkas 10
st. åkbara remtransportörer, längd 10 m, bandbredd
600 mm, avsedda att användas å kaj i Stockholm vid
lossning av fartyg.

Bland arbeten utförda av Ingenjörsfirman
Einar Eriksson & Co, a.-b., må nämnas ett
automatiskt kapverk med efterföljande transportörer
för kubb för det nya trumbarkningsrenseriet i
Kramfors. Kapverket, som har 13 sågklingor, torde vara
det största i sitt slag i Europa. Kompletta
utrustningar av transportörer för barktrummeanläggningar
ha dessutom levererats till Skoghallsverken, till
Kajana och Ingerois i Finland och Tofte Cellulosefabrik
i Norge. Till Ingerois träsliperi har samma firma
även utfört en åkbar stackningstransportör för
slipved (fig. 10). De båda utliggartransportörerna, som
ha en längd av 32 m, äro höj- och sänkbara samt
reversibla. Veden kan köras såväl från kapsågen till
upplaget som från detta in till sliperiet. Kapaciteten
är ca 45 m³ ved per tim. Till Bofors nya stålgjuteri
har firman utfört en serie transportörer för sand samt
en del sådana för gjutgods med automatiska till- och
frånslagningsanordningar.

Sandvikens jernverks a.-b. har till
Kramfors a.-b. levererat ett stålband för transport och
sortering av ved i det förut omnämnda
trumbarkningsrenseriet. Det torde vara första gången ett stålband
kommit till användning för detta ändamål. Den
barkade veden kommer här från barktrumman via en
mellantransportör ned på stålbandet, som har den
relativt stora bredden av 2 300 mm och består av tre
sidskarvade 800 mm helvalsade band av 1,2 mm
tjocklek. Den stora bredden medgiver en relativt
låg bandhastighet även vid stora kapaciteter. Den låga
hastigheten i förening med bandets släta yta
underlättar i hög grad sorteringsarbetet.

Fig. 9. Bergbana vid Tollare pappersbruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>