Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Föreningsmeddelanden - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till avdelningens representanter i Svenska
teknologföreningens styrelse utsagos ordföranden Berthelius och
vice ordföranden Sjögren med sekreteraren Brodén som
suppleant.
Till ceremonimästare omvaldes ingenjör Aug. V.
Jansson, till klubbmästare och vice klubbmästare
omvaldes civilingenjörerna B. Löfgren och Sven
Romedahl.
Från professor B. A. Afzelius förelåg en skrivelse
med avsägelse från uppdraget som valnämndens
sammankallande. Till medlemmar i valnämnden för 1934
års styrelseval utsagos: professor Hj. O. Dahl,
sammankallande, samt docenten H. F. Nordström,
civilingenjör Per Staaff, direktör Ernst M. Ågren och
direktör K. A. Wessblad.
Till redaktör för Teknisk tidskrift Mekanik omvaldes
docenten H. F. Nordström.
Efter en kort paus överlämnades ordet till
civilingenjör Nils Gustafsson, som talade om:
"Fotogendrift av förgasaremotorer."
Bränslekostnaden är visserligen en ringa del av
driftkostnaden för en bil, men för en lastbil med stort
antal körtimmar pr år kan den uttryckt i pengar gå till
avsevärda belopp. De f. n. gällande priserna pr liter:
27 öre för bensin, 8,7 öre för motorfotogen och 7,4–8
öre för solarolja innebära en viss lockelse till
användning av de billigare brännoljorna. För den bilägare,
som redan är utrustad med bensindriven vagn betyder
övergång till solaroljedrift enligt Diesel- eller
Hesselmansystem i allmänhet för stor ändringskostnad, varför
möjligheten att använda motorfotogen i förgasare av
många skulle hälsas med stor tillfredsställelse.
Föredragshållaren framhöll att vid alla förgasaremotorer
en viss utspädning av smörjoljan med nedträngande
bränsle alltid äger rum, ehuru vid bensindrift vid
rådande oljetemperatur en avdrivning sker, som
begränsar oljeutspädningen till 5–8 %. Vid fotogen med dess
högre liggande destillationskurva kommer ingen
avdrivning till stånd, varför utspädningen når sådana värden,
att oljans smörjegenskaper förloras och driftstörningar
uppstå. Särskilt bliva dessa förhållanden störande vid
bilmotorernas relativt varierande belastning, under det
att fotogendrift vid båt- och traktormotorer redan länge
använts med tämligen gott resultat.
Talaren redogjorde härefter för en del olika försök
till problemets lösning, vilka så gott som samtliga
genom kraftig uppvärmning av bränslet blandat med en
del av förbränningsluften sökt undvika kondensering på
cylinderväggarna och oljeutspädning. Minskat
medeltryck och kompressionsförhållande samt som följd
härav ökad spec. bränsleförbrukning blir i allmänhet
resultatet.
I det av G. Hyltén-Cavallius och föredragshållaren
konstruerade "Cavalla" förgasareaggregatet för
fotogen sker en relativt lindrig förvärmning, under det att
smörjoljan ledes genom en av motorns avloppsgaser
upphettad apparat, i vilken fotogen avdrives och återledes
till insugningsröret. Anordningen har givit särdeles
tillfredsställande resultat.
Ordet överlämnades härefter till professor E. Hubendick,
som, talade om "Resultaten från provningarna
med generatorgasdrivna bilar".
Efter en kortare historisk inledning omnämndes de
ekonomiska förhållanden, vilka åstadkommit
gasgeneratorernas framträdande på detta område.
Då starkt värmeledande bränslen, sådana som
stenkol ej äro lämpliga vid varierande belastning, kommer
endast träkol eller trätugg i fråga som generatorbränslen
för bilar. Då det vidare är svårt att få någon
användning för den vid ungskogarnas gallring uppkomna
småveden, skulle det vara synnerligen lyckligt om
generatorgasdriften av bilar kunde få någon större
omfattning.
Att man härvidlag icke har rätt att vänta sig för
mycket, beror på förhållanden, som professor H:s
utredning ingående sysslar med.
Begränsningen ligger till en början i värmevärdet
hos den bränsle-luftblandning, som teoretiskt ger
fullständig förbränning. Om detta vid bensin sättes till 100,
uppgår det vid gas från träkol till 64 och från trätugg
till 65. I verkligheten uppgår enligt provningar
max.-effekten hos samma motor vid gasdrift till 40–60 %
av effekten vid bensindrift.
Som förbättringar hava föreslagits tillsättande av
vatten och kolväten till gasen. Ingendera metoden ger
dock någon väsentlig ökning av ovan nämnda
värmevärde. Kompressionsförhållandets ökning ger en
möjlighet till förbättring, och här torde man utan ökad
belastning på lagren kunna gå upp till 7,5; vid
nykonstruktioner högre, upp till 10.
Genom synnerligen omfattande provningar såväl på
bilprovningsanstalt som vid verkliga körningar på
landsväg, hava de teoretiska utredningarna till fullo
verifierats. Räntabilitetskalkyl visar att gasgeneratordrift
särskilt vid relativt stor motor och lång körsträcka
per år, kan vara ekonomiskt lönande; den måste dock
betraktas som ett provisorium.
Doktor Fredrik Ljungström talade härefter om
"Smörjoljekylda bilmotorer".
Inledningsvis berörde talaren de nu existerande
kylsystemen, som basera sig på kylning med vatten eller
luft. Oljan intager till sina egenskaper i många fall ett
mellanläge. Vid oljans laminära strömning genom
kanaler, är hastighetsfördelningen över sektionen i hög
grad beroende av oljans viskositet och därmed av
temperaturen, på så sätt att ju högre väggtemperatur, desto
högre hastighet intill väggen och desto bättre
värmeavledning. I detta förhållande ligger förklaringen till att
oljan verkar i hög grad självreglerande på drifttemperaturen.
Då dessutom relativt liten oljekvantitet finnes
i kylsystemet (trånga kanaler, stor hastighet) och
oljans sp. värme är relativt litet, uppnås denna drifttemperatur
på kort tid, vilket för motorns livslängd är av betydelse.
Kylaren, som består av tillplattade stålrör, är med
en central uppsamlingskammare bultad direkt på
cylinderblocket, cirkulationspump och fläkt sitta på en
central axel genom, kylaren, och motorns smörjoljepump
sörjer för att kylsystemet alltid är fullt.
Sedan ordföranden förklarat sammanträdet avslutat,
vidtog middag, under vilken talet för dagens
föredragshållare hölls av ordföranden.
Under nachspielet diskuterades professor Hubendicks
föredrag, varvid inlägg förekommo från ingenjör
Svedlund, direktör Stedt, kapten Nerén, civilingenjör
Wessblad och föredragshållaren.
Sammanträdet var synnerligen talrikt besökt.
A. V. S–n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
