Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Nils J. Ljungzell: Skärgårdsbåtar av nya typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TTÄFTET
TEKNISK TIDSKRIFT
MAJ 1933
SKEPPSBYQGNADSKONST
: NILS J. LJUNGZELL
INNEHÅLL: Skärgårdsbåtar av nya typer, av civilingenjör Nils J. Ljungzell. - Litteratur. - Notiser.
SKÄRGÅRDSBÅTAR AV NYA TYPER.1
Av civilingenjör NILS J. LJUNGZELL, Stockholm.
Bland de konstruktionsuppgifter, som förra läroåret behandlats inom ämnet skeppsbyggnadslära vid Tekniska högskolan, hava några gällt passagerarfartyg för Stockholms skärgård. Två förslag representera rel. snabba båtar för ett par hundra passagerare, ett en någon långsammare båttyp med större passagerareantal samt ett en mycket snabbgående, luft-propellrad båt av hydroplantyp för ett 50-tal passagerare. Dessa bägge senare förslag blevo dock icke så detaljerat behandlade samt utfördes av studerande, som ägnat sig åt flygteknisk studieriktning, för vilka kursen i skepp sbyggnadslära är mindre. Ett förslag till ändrad inredning på en ångare av "Saltsjön"s storlek har även utarbetats.
De förstnämnda förslagen erbjuda åtskilligt av intresse. Konstruktionerna hava gjorts av numera civilingenjörerna GUNNAR KEMMER och GÖSTA LILJEKVIST och utförts i samband med ett examensarbete, benämnt "Förslag till snabba passagerarfartyg för Stockholms skärgård". Båda projekten avse ungefär lika stora båtar men skilja sig till formen väsentligt därigenom, att det ena (Liljekvists) är av rund- eller U-bottentyp, det andra (Kemmers) av V-bottentyp. För båda förslagen hava under doktor H. F. NORDSTRÖMS ledning ganska omfattande modellförsök gjorts till belysande av resp. typers motståndsförhållanden och hastighetsmöjligheter.
Efter en särskild i examensarbetet verkställd utredning beträffande tänkbara snabbförbindelser mellan Stockholm och ett antal platser i skärgården2 fastställdes som utgångspunkt för projekten, att farten borde vara ca 17 knop, deplacementet omkring 100 ton och längden omkring 30 m. Approximativa beräkningar av axeleffekten gåvo ca l 000 hk. Varvantalet för propellern borde ur verkningsgradssyn-punkt ligga mellan 250 och 450 v./min. Ur manöver-och säkerhetssynpunkt valdes två propellermaskinerier, dvs. ca 500 hk per axel.
För att erhålla en tillförlitlig sammanställning över tillgängliga dieselmotorer tillskrevos de ledande
1 Föredrag- hållet vid Sv. teknolog-förening-ens avd. för Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 26 november 1932.
2 För de trafiktekniska premisserna redogjorde författaren i ett föredrag1, "Snabbtrafik i Stockholms skärgård och båt-typer härför", den 16 november vid Sv. teknologfö reningens ordinarie stämma, vilket föredrag refereras i denna veckas nummer av tidskriftens allmänna avdelning.
firmorna inom branschen såväl i Europa som i Amerika med anhållan om uppgifter över deras motortyper med en effekt av 200-1 200 hk. Det erhållna materialet bearbetades systematiskt, varvid en huvuduppdelning i 2- och 4-taktmotorer gjordes. Däremot företogs ej någon indelning av motorerna med hänsyn till luftinsprutning och direkt insprut-ning.
Den i undersökningen använda maskinvikten innefattar vikt av huvudmotor, spolluftpump, kylvattenpump, bränslepump, bränslefilter, rusningsregulator, smör j apparater, hastighetsregulator, omkastningsan-ordningar, pump för kolvkylning, pump för trycksmör j ning, luftkompressor för startluft, trycklager, svänghjul, baxverk, ljuddämpare, luftbehållare, reservdelar enligt klassens fordringar. Anslutningsledningar ingå däremot icke. - Nämnda definition å maskin vikten har följts i största möjliga utsträckning. En viss osäkerhet på grund av knapphändiga uppgifter över en del fabrikat har visserligen uppkommit, men detta torde i förevarande fall ej behöft medföra någon väsentlig olägenhet.
För översikts skull hava samtliga motorerna inlagts i ett koordinatsystem med vikt i kg/ahk som ordinata och axeleffekten som abskissa (fig. 1). Härvid hava 4-takt- och 2-taktmotorer markerats med olika slags punkter, varjämte motorer av samma typ och med samma varvtal men olika cylinderantal förenats med heldragna (4-takt) resp. streckade (2-takt) linjer. Det är ett betydande antal (flera hundra) dieselmotorer, som medtagits.
För att få ett begrepp om medeltalet av vikten per ahk för vanligen förekommande motortyper, vilka medeltal kunna vara till nytta vid en första-hands-projektering av ett motorfartyg med dieselmaskiner inom området ifråga, företogs en vidare bearbetning av materialet. Då det ligger nära till hands att antaga, att ett något så när regelbundet samband förefinnes mellan vikt per ahk och varvtal vid konstant effekt, lades denna synpunkt till grund för den fortsatta undersökningen. Motormaterialet uppdelades härvid först i effektområden om 100 ahk, exempelvis 150-250, 250-350 etc., varvid för varje dylikt område ett diagram med koordinataxlarna kg/ahk och varvtal per min. upprättades (ex. till höger på fig. 2).
För att få fram en medelkurva, som skulle representera medeleffekten inom området, inritades gränskurvor till punktsamlingen. Medelkurvan inlades sedan mellan gränskurvorna, varvid hänsyn togs till punktfördelningen i övrigt. De sålunda erhållna me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
