Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932 - Fr. Ploman: Vägar - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 APRIL 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
47
Den tredje kommittén, 1931 års väg- och brosak-
kunniga, fortsätter sitt arbete och det torde vara att
vänta, att det kan avslutas under innevarande år.
Vad beträffar 1932 års trafikutredning, har denna
att "verkställa en allsidig utredning av frågan om
åtgärder för ernående av en ur olika synpunkter
sund reglering av förhållandet mellan biltrafik, järn-
vägar och sjöfart". Kommittén har i december förra
året avgivit sin första utredning, "Betänkande med
förslag till förordning om ändring i vissa delar av
motorfordonsförordningen den 20 juni 1930".
Slutligen ha herrar Borell och Gärde under året
avgivit betänkande med förslag till friläggande av
vissa korsningar i plan mellan väg och järnväg. För-
slaget upptager 88 korsningar, vilka friläggas eller
borttagas medelst parallellvägar. Kostnaderna uppgå
till mellan 11 och 12 millioner kronor. Utrednings-
männen uttala, att denna stora kostnad bör fördelas
på ett antal år, men att det vore önskvärt, att arbe-
tena komme till utförande under en tämligen begrän-
sad tid, förslagsvis tre till fyra år.
Som exempel på en verkligt magnifik skenfri kors-
ning må nämnas den ståtliga viadukten vid Skutskär,
som leder vägen från Uppsala till Gävle över Upp-
sala-Gävle järnväg.
Man kan reflektera över det verkliga behovet av
dylika dyrbara byggnader, som icke skapa nya kom-
munikationsleder eller andra fördelar är trafiksäker-
het åt passagerarna hos ibland nonchalanta och våg-
halsiga chaufförer.
Särskilt i de fall, då tågfrekvensen är ringa eller
farhågor kunna tänkas för inskränkning eller rent av
nedläggning av järnvägsdriften synes återhållsam-
het böra iakttagas vid övervägande av frågorna om
skenfria korsningars anordnande.
Sammanfattning.
Såsom sammanfattning av vägaret 1932 må an-
föras följande.
Vägväsendets utveckling har gått lika fort eller
med än större snabbhet än under närmast före-
gående år.
Denna snabba frammarsch har skett under ökad
skuldsättning i vägdistrikten och med förhöjda, i
mångas ögon tryckande skattesatser å motorfordon,
bensin och ringar.
Verksamheten till arbetslöshetens bekämpande har
vunnit allt mera insteg på vägväsendets område och
är stadd i snabb stegring, i och med att vägarbeten i
allt större utsträckning blivit den stora tillgången av
arbetstillfällen för de alltjämt växande skarorna av
arbetslösa.
De för vägväsendets lugna och stabila utveckling
ytterst viktiga frågorna om antagande av en ny väg-
lag med allt vad därtill hör samt om anordnande
av en stark central teknisk ledning genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation hava myn-
digheterna skjutit ifrån sig vad denna riksdag be-
träffar.
Slutord.
Något horoskop för det svenska vägväsendets när-
maste framtid torde det näppeligen lämpa sig att
här ställa. Det må emellertid förunnas mig att ut-
tala den förhoppningen, att vägväsendet vid ett, som
man åtminstone får hoppas, snart kommande kon-
junkturomslag, må komma att utvecklas med mera
lugn och i närmare anpassning till underhåll och
byggnad, lämpade efter våra tillgångar.
Likaledes får man hoppas, att väglagsfrågan må
bringas till ett avgörande och att det centrala ver-
ket snart må få sin slutliga organisation - till båt-
nad för vägväsendet och ej minst för de i vägväsen-
det och ceritralverket anställda ämbets- och tjänste-
männen, vilka nu under synnerligen osäkra och fly-
tande förhållanden ägna vägväsendet sina krafter
och sitt intresse.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 13 mars 1933
sammanträde å föreningens lokaler under ordförande-
skap av major H. VON HEIDENSTAM.
Sedan protokoll från avdelningens sammanträde den
14 februari 1933 upplästs och godkänts, uppdrog avdel-
ningen på ordförandens förslag åt styrelsen att justera
protokollen från avdelningens extra sammanträden den
4 och 27 februari 1933.
På styrelsens tillstyrkan invaldes därpå i avdelningen
civilingenjör Karl Mauritz Rahlén och ingenjör Mats
Kullgren, Stockholm, varefter ordföranden meddelade,
att sedan avdelningens representant i Svenska säll-
skapet för fotogrammetri, civilingenjör Erik Haegg-
ström, avsagt sig detta uppdrag, styrelsen i hans ställe
till avdelningens representant utsett civilingenjör PEBCY
THAM.
Avdelningen övergick därpå till behandling av 1923
års kommitterades förslag till normer -för beräkning av
arvoden för ingenjörsarbeten inom väg- och vattenbygg-
nadsfacket.
Sedan kommitténs ordförande, överstelöjtnant CARL
J. INSTJLANDER, lämnat en kort redogörelse för det nya
förslaget, framförde ordföranden avdelningens tacksam-
het till de kommitterade för deras arbete. Ordet för-
klarades därpå fritt för diskussion, vilken inleddes av
hr MOSSBERG, som med hänsyn till att den föreliggande
taxan icke vore tillämplig vid arbeten inom husbygg-
nadsfacket föreslog en omprövning av taxan eller alter-
nativt, att avdelningen skulle föranstalta om utgivande
av en särskild taxa för husbyggnader.
I hr Mossbergs yrkande instämde senare under dis-
kussionen hrr STROKIRK och STENPORT.
Sedan hrr VON GREYERZ och PEDRO HELLSTRÖM före-
slagit några smärre ändringar och tillägg och sedan hr
INSULANDER framhållit, att taxebestämmelser av ifråga-
varande art alltid måste bliva ofullständiga och endast
avsedda att tjäna som typer till ledning för arvodes-
beräkningen, beslöt avdelningen
att i princip antaga det föreliggande taxeförslaget,
att beträffande de föreslagna smärre ändringarna
uppdraga åt styrelsen att i samråd med de kommitte-
rade, där så befunnes lämpligt, inarbeta desamma l
taxan, och
att uppdraga åt styrelsen att undersöka möjlig-
heterna för samarbete med Svenska arkitektföreningen
för utgivande av särskilda taxor för konsulterande ar-
beten inom husbyggnadsfacket.
Ordet överlämnades därpå till kvällens föredrags-
hållare, överingenjör GUNNAR EKWALL, som i ett tims-
långt anförande redogjorde för planeringen och byg-
gandet av tunneln Slussen-Skanstull.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tacksamhet
till hr Ekwall för hans intressanta föredrag, vidtog
supé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
