Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - Den nya järnvägsviadukten vid Roslagstull - T. Ekman: Ombyggnad av Gullbergsvass kloakpumpverk i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23 SEPT. 1933 VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KONST 103
Fig. 4. Detalj av överbyggnadens undersida.
Fig. 5. Viaduktens båda ostligaste spann. Tillsvidare komma endast dessa att utnyttjas för gatutrafikleden. Vid slutlig utbyggnad av trafikleden utnyttjas viaduktens 4 mellersta spann för trafiken; de yttersta spannen avse att tillgodose kravet på fri sikt.
bredden å gångbanekonsolerna, Det sistnämnda är av betydelse ur utseendesynpunkt, enär den sekundära gångbanekonstruktionen bör göra intryck av att vara av underordnad betydelse i jämförelse med den bärande huvudkonstruktionen.
Det vanliga sättet att utföra gångbanorna genom att förlänga vissa av syllarna ha ej tillämpats, dels emedan gångbanekonsolerna därigenom gärna vilja bliva något klumpiga, dels emedan serien av syllar och mellanrum, sedd i fasad, ej verkar tilltalande
ur utseendesynpunkt. Gångbanorna uppbäras här i stället av svetsade plåtkonsoler vid spetsarna förenade med ett långsgående vinkel järn, vid vilket en spikregel för gångbaneplanken är fastbultad.
Gångbaneplanken utgöras av tvärgående 2" spåntad plank, liggande i lutning 1:50 inåt. I fasaden äro gångbaneplankens ändar täckta av en genomgående list av kopparplåt.
Räcket utgöres av ett svetsat rörräcke. Räckesståndarna, vilka bestå av 2" helvalsade ångpannetuber med stor godstjocklek, hava nedtill uppslitsats och påträtts livet av gångbanornas plåtkonsoler samt fastsvetsats vid dessa. Räckesföljarna utgöras av
en övre följare av l1//’ och en undre följare av l" gasrör.
Vid viaduktens dränering har eftersträvats att så effektivt som möjligt förhindra smuts- och oljeblandat vatten att droppa ned på underliggande trafikstråk. Gångbanorna äro, som förut nämnts, intäckta med tvärgående, inåt lutande späntade plank. Återstående utrymme utanför spåret är likaledes intäckt med spåntad, utåt lutande plank. På dessa delar fallande regnvatten samlas i 2 st. långsgående hängrännor av galvaniserad plåt, anbragta
omedelbart utanför syllarna. Det regnvatten, som faller på området mellan rälsen, uppsamlas av samlingsplåtar med utlopp i en tredje, centralt belägen hängränna. Då av utseendeskäl ingen del av dräneringssystemet fått synas i viaduktens fasad, hava
samtliga dräneringsrännor dolts i konstruktionen.
Rännorna utmynna i avloppsrör, ingjutna i landfästena.
Det östra landfästet, vilket är gjutet direkt mot berg, uppbär viaduktens båda fasta lager. Dessa lager äro utförda av stålgjutgods enligt vanlig typ och äro fastbultade vid två i landfästet kraftigt förankrade järnbalkar, DiP 30. Det västra landfästet
uppbär viaduktens rörliga lager. Landfästena äro avtäckta med lister av skiffer samt räffelhamrade å utåt synliga ytor.
Grundläggnings-, betong- och träarbetena hava utförts av gatukontoret i egen regi. Järnkonstruktionen har levererats av a.-b. Bröderna Hedlund. Viadukten har konstruerats av civilingenjör Hilding Brosenius och såsom estetisk rådgivare har Gatukontoret anlitat arkitekt David Dahl. Lll.
OMBYGGNAD AV GULLBERGSVASS KLOAKPUMPVERK I GÖTEBORG.
Av arbetschefen T. EKMAN.
Göteborg erhöll redan på 1870-talet ett ordnat kloaksystem efter det s. k. kombinerade systemet med avloppsledningar huvudsakligen utmynnande direkt i Göta älv eller kanalerna och de mindre genom staden rinnande vattendragen. De på utfyllda vassmarker uppbyggda stadsdelarna, Olskroken, Hultmans holme m. fl. lågo emellertid obetydligt över och
delvis t. o. m. under havets och Göta älvmynningens maximala högvattenyta. För dränering av dessa områden, och av Gullbergsvass, som låg i jämnhöjd med älvens medelvattenyta, anlades redan i början på 1880-talet ett litet pumpverk. År 1889 byggdes ett
nytt pumpverk med två stycken ångmaskindrivna centrifugalpumpar av engelskt fabrikat om ca 600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
