- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 5. 3 febr. 1934 - Tarras Sällfors: Tids- och arbetsstudier inom industrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tidsstudierna äro av följande stora betydelse för industrien:

1) De äro det bästa hittills kända medlet för förbättring av produktionsmetoderna vid ett företag. Såväl genom den upptäckt av förlusttider och förlustkällor som tidsstudierna leda till, som genom den direkta minskning i arbetstiden, som uppkommer genom att ett arbete utföres efter den bästa möjliga metoden, leda tidsstudierna direkt till en förbättrad produktionsekonomi.

2) De möjliggöra en noggrann bestämning av den tid, som bör åtgå för ett arbetes utförande, vilken kan användas som grund för en rättvis ackordssättning, noggranna självkostnadskalkyler och en tillfredsställande arbetsplanering.

Organisation av tidsstudiearbetet.

Tidsstudiearbetet bör vid ett företag alltid utföras av särskild personal, som fått en grundlig specialutbildning i detta. Det kan ej nog kraftigt varnas för att försöka införa tidsstudier vid ett företag endast på basis av mer eller mindre grundliga litteraturstudier hos den, som skall utföra detta arbete, ty då är försöket så gott som säkert dömt till misslyckande. Varje tidsstudieman bör ha fått en god kännedom om såväl den tekniska som den psykologiska delen av tidsstudiearbetet, innan han tillåtes att på egen hand uppträda i verkstaden. Det är ganska stora fordringar, som böra ställas på en tidsstudieman för att företaget skall kunna få största möjliga nytta av hans arbete. Han bör ha en tillräcklig teknisk underbyggnad, såväl teoretisk som praktisk, för att ha gott allmänt tekniskt omdöme ifråga om företagets tillverkningsprocesser. Endast härigenom blir det möjligt för honom att kunna få de goda uppslag till arbetsmetodernas förbättring, vilka böra utgöra en av de största vinsterna av tidsstudiearbetet. Initiativrikedom och lust att göra förbättringar samt förmåga till analytiskt tänkande äro ävenledes nödvändiga härför. Han bör därjämte vara noggrann vid bearbetningen av det insamlade siffermaterialet samt vara taktfull och ha ett gott sätt i sitt umgänge med arbetare och förmän. En tidsstudiemans viktigaste kvalifikation är god människokännedom och förståelse för arbetarnas synpunkter, ty endast härigenom kunna arbetarna få den rätta förståelsen för tidsstudierna.

Chefen för tidsstudiearbetet bör som regel lyda direkt under högste chefen för tillverkningen. Då särskild planeringsavdelning finnes, kan ofta chefskapet för denna kombineras med det för tidsstudieavdelningen.

Vid ett företag, där endast en person erfordras för tidsstudiearbetet, är det ytterst viktigt att denne besitter tillräcklig teknisk blick. Vid ett företag av den storleksordning, att flera personer erfordras för tidsstudiearbetets bedrivande, bör chefen för tidsstudieavdelningen vara en person med mångsidig teknisk erfarenhet inom företagets tillverkningsprocesser, medan i detta fall en eller flera av tidsstudiemännen ej behöva äga så grundlig teknisk kompetens. I en del fall kunna några av dessa huvudsakligen användas för det mera rutinmässiga arbete, som själva tidtagningen inom vissa industrier kan reduceras till.

När tidsstudier skola införas i ett företag, bör man ha klart för sig att de ekonomiska vinster, som komma att göras geiiom tidsstudierna, stå mer eller mindre i proportion till kompetensen och dugligheten hos den person, vilken kommer att bära det direkta ansvaret för tidsstudiearbetet.

Vid ett företag, som består av flera mer eller mindre självständiga huvudtillverkningar under olika chefer, är det som regel lämpligast, att allt tidsstudiearbete dirigeras av en gemensam chef. Härigenom vinnes dels enhetlighet ifråga om ackordssättningen inom de olika avdelningarna, dels kunna ofta de ekonomiska vinster, som gjorts genom förbättringar i metoder eller arbetsoperationer, vilka genomförts inom en tillverkning, direkt överföras till andra tillverkningar.

När tidsstudier först skola införas i ett företag, gäller det även att försäkra sig om det rätta samarbetet från verkstadsbefälets sida. ..Förmännen eller verkstadsingenjörerna ha ju då själva varit ansvariga för ackordssättningen och betrakta det ofta som ett intrång på sin auktoritet och sina rättigheter, att denna funktion ej längre skall tillhöra dem. Man måste då förklara för dem, att deras största uppgift skall vara att hålla produktionen i gång samt att instruera och hjälpa arbetarna, ävensom att ackordssättningens förläggande till en särskild avdelning endast är en logisk åtgärd på samma sätt som att sådana funktioner som inköp, planering, konstruktioner och experiment anförtros åt särskilda avdelningar, samt att genom en dylik specialisering av arbetsuppgifterna, ekonomiska fördelar komma att uppstå för företaget. Innan tidsstudier införas, är det därför lämpligt att anordna ett sammanträde med verkstadsbefälet, vid vilket detta erhåller en grundlig orientering ifråga om tidsstudiearbetets uppgifter och bedrivande i praktiken.

Tidsstudiens utförande.

En tidsstudie kan i allmänhet indelas i följande olika huvudfaser:

1) Insamlande av uppgifter rörande det arbete, som skall utföras, såsom beträffande råmaterialets beskaffenhet, den önskade kvaliteten hos den bearbetade produkten, etc.

2) Undersökning av arbetsplatsen, såsom dess lämplighet för arbetet ifråga, i avsikt att eliminera alla faktorer, som kunna göra arbetet onödigt tröttande, orsaka överflödiga rörelser hos arbetaren och andra tidsförluster, ävensom undersökning av maskiner och verktyg som användas.

3) Undersökning av den arbetsmetod som tillämpas, i avsikt att förenkla och förbättra denna.

4) Tidtagning av arbetet, sedan alla förbättringar genomförts.

5) Bearbetning av siffermaterialet från tidtagningen och fastställande av den tid, som arbetet bör taga, jämte uträkning av ackord.

6) Diskussion av resultat med förmannen och förhandling med arbetare.

1) Insamling av uppgifter rörande det arbete, som skall utföras.

Innan tidsstudiemannen börjar sitt arbete vid arbetsplatsen, skall han tala med förmannen och arbetaren och för den senare förklara ändamålet med tidsstudien. Första gången en tidsstudie skall tagas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free