Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - Östergötlands industriella näringsliv, av Ragnar Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934
nämnt inom parentes) finna vi: industri, bergsbruk och hantverk 31,9 (31,4) proc., handel och samfärdsel 11,2 (12,8) proc., allmän tjänst och fria yrken 3,9 (4,6) proc., husligt arbete 4,2 (3,7) proc., f. d. yrkesutövare 9,1 (9,6) proc.
Komma vi så till arbetareantalet, kunna följande jämförelser vara av mera allmänt intresse:
År 1929 sysselsattes i Östergötland vid 802 arbetsställen 24 538 arbetare, och industriens effektiva drivkraft uppgick till 114 552 hkr. Inom malmbrytning och metallindustri hade 6 227 arbetare sysselsättning år 1931, vilket utgjorde 4,7 proc. av samtliga inom dessa grenar i landet sysselsatta arbetare. För jord- och stenindustri stannade antalet arbetare vid 768 eller 2 proc., för träindustri vid 3207 eller 5,5 proc., för papper och grafisk industri 3 176 eller 5,7 proc., för livsmedelsindustri 2 415 eller 5.6 proc., för textilindustrien 7 414 eller 12 proc., för läderindustri 715 eller 3,4 proc., för kemisk-teknisk industri 120 eller 0,9 proc., för kraft och belysning slutligen 415 eller 5,7 proc. Summeras arbetareantalet inom dessa industrigrupper, komma vi för 1931 upp till ett antal på 24 457 arbetare i Östergötland, representerande 5,69 proc. av samtliga i frågavarande industrier redovisade arbetare.
Denna sistnämnda siffra torde kunna tagas till intäkt för ett påstående, att industrialiseringen i Östergötland gått jämförelsevis långt.
Värdesiffrorna för produktionen uppvisa emellertid större fluktuationer än vad siffrorna för antalet industriarbetare visa. Spinnerierna och väverierna väga mest i denna statistik i förhållande till riksproduktionen och därefter följa pappersindustri, mjöl- och gryntillverkning samt mejerierna. Av spinneriernas sammanlagda tillverkningsvärde på 83,7 mill. kr. år 1931 åstadkommo industrierna i Östergötland varor för 9,8 mill, kr. värde eller 11,7 proc., och för väverierna voro siffrorna 28,1 mill. kronors värde av en totalitet på 149,2 mill. kr., vilket motsvarar 18,9 proc. Produktionen av papper i Östergötland hade under 1931 ett värde av 21,8 mill. kr. av ett sammanlagt värde för hela landet på 179,8 mill. kr. Det gör 12,2 proc. Kvarnindustrien i länet producerade mjöl och gryn för 14,1 mill. kr. eller 10,5 proc. av riksproduktionen på 133,7 mill. kronors värde. För mejerierna voro motsvarande produktionssiffror 12,9 mill. kr. eller 8,8 proc. av riksvärdet på 145,9 mill. kr. Dessutom kunna nämnas fabrikationen av pappersmassa (10,3 mill. kr. värde eller 3,6 proc. av 283,9 mill. kr.) samt tillverkningen vid sågar och hyvlerier med ett värde av 7,2 mill. kr. av rikssiffran 208.1 mill. kr., vilket gör 3,5 proc.
Såsom ovan nämndes har Östergötland även en metallindustri, som genom sina specialtillverkningar och sin kvalitetsproduktion är av utomordentligt värde för länets näringsliv. Det kan förtjäna anföras några siffror för att belysa de viktigaste grenarna även på detta område. Industristatistiken för 1931 får lämna det utnyttjade materialet. De produkter, som hänföras under rubriken smältstycken, råskenor och götmetall, tillverkades nämnda år vid östgötska fabriker i ett tontal av 22 891 av ett sammanlagt tal för hela riket av 551 243 ton. Procentsiffran blir här 4,1. Viktig är också den produktion som upptages under rubriken draget och kallvalsat järn och stål ävensom annan järnmanufaktur, i vilket avseende produktionsvärdet för Östergötlands vidkommande stannade vid 6 570 000 kr., vilket gör 4,8 proc. av riksvärdet på 137 687 000 kr. Än mera betydande är östgötaindustriens insats, när det gäller verkstadsarbeten av icke elektrisk natur. För hela riket redovisades på denna punkt 1931 ett tillverkningsvärde av 458 168 000 kr. Därav bidrogo Östergötlands industrier med 26 450 000 kr, eller 5,7 proc. Vad de elektromekaniska arbetena beträffar stannade däremot Östergötlands produktionsandel vid 1,7 proc. eller 2 342 000 kr. av 135 711 000 kr.
Den som vill söka få en bild av Östergötlands industriella liv måste också taga hänsyn till industriens lokala fördelning. Namnet "Sveriges Manchester" vidhänges gärna Norrköpings stad, som nog också gör skäl för detta epitet, men liksom alla epiteton ornans täcker det icke riktigt hela sanningen. Norrköpings industri består icke ensamt av textilfabriker. Om man något summariskt emellertid skulle redogöra för Östgötaindustriens lokala fördelning, kan det sägas, att landskapets "bergslag" i norr på visst sätt utgör ett område för sig. Finspång och Hällestad äro huvudpunkter för en verkstads- och bruksindustri, som säkerligen är känd både till namnet och gagnet över hela vårt land. Rör, tuber, metalltråd, turbiner, stängselnät, trådspik, olika maskiner m. m. äro här de viktigaste produkterna. Glasindustrien har också i denna trakt tidigare haft en glansperiod. Numera är den mera inriktad på enklare nyttighetsvaror samtidigt som andra industrier på tillbakagång fått sina lokaler utnyttjade för helt andra ändamål än de ursprungliga, exempelvis för viss beklädnadsindustri. Medan vi beröra metall- och verkstadsindustrien må erinras om Gusumstrakten, om Motala och Norrköping samt Linköping, på vilka orter fabrikation av allehanda varor från järnvägsvagnar och flygmaskiner till stängsel, spikar och knappnålar bedrives. Även lantbruksmaskiner tillverkas i betydande omfattning i Norrköping.
Textilindustrien har, som bekant, sitt centrum i Norrköping med omkringliggande orter, såsom Åby och Torshag, och i samband därmed har, såsom man kan vänta, en ganska väsentlig konfektionsindustri vuxit upp.
Vad tillverkningen av papper, pappersmassa m. m. i anslutning därtill beträffar måste Norrköping, Fiskeby, Skärblacka, Ljusfors och Loddby, alla i Norrköpingstrakten, observeras.
Trävaruindustrien är, såsom siffror ovan redan visat, omfattande i ett så skogförsett landskap som Östergötland. En livlig möbelindustri är representerad på många platser, men skall någon ort nämnas särskilt, får man stanna vid namnet Åtvidaberg, där man uppdrivit en specialtillverkning, som är känd över hela landet och utanför våra gränser.
Den på Östergötlands förnämliga ställning som jordbrukande provins uppbyggda produktionen av industriell karaktär är fördelad på flera orter. Eftersom kvarnindustrien, såsom ovan också visats, intar ett framstående rum i Östergötlands industriella produktion, bör det ganske nämnas, att Norrköping och Mjölby äga synnerligen moderna och leveranskraftiga kvarnindustrier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
