Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 23 juni 1934 - Östergötlands vattenkrafttillgångar, av Martin Ljungberg - Notiser - Tekniska högskolan - Chalmers tekniska institut - Teknologföreningen om den föreslagna lagstiftningen rörande avgiftskrävande arbetsförmedling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262 TEKNISK TIDSKRIFT 23 JUNI 1934
kring 28 mill. kWh, som levereras av vattenfallsstyrelsen vid överföringsstationer i Östergötland. En väsentlig del av det överskott, som uppstår genom Malforsstationens färdigställande, åtgår således för denna leverans. "Överskott" är för övrigt missvisande, ty naturligtvis kommer kraften att förbrukas i sin helhet, om än icke omedelbart utan först framdeles inom Östergötland. Utvecklingen i krafthänseende har gått fort. Det är icke mer än 28 år sedan Norrköpings stad i brist på avsättning ansåg sig nödsakad att avböja ett erbjudet kraftbelopp av 700 hkr samt stanna för ett abonnemang av 250 hkr! Nu behöver staden för distribution mer än 10 000 kW och avsätter årligen ca 30 mill. kWh. Därtill kommer förbrukningen vid anläggningar inom staden med egna kraftverk. Inom Norrköping och i till staden knutna industrier förbrukas nu totalt ca 190 mill. kWh/år.
Denna framställning av Östergötlands vattenkrafttillgångar skulle vara missvisande, om icke med några ord de bittra erfarenheter berördes, som den nuvarande vattenbristen i våra vattendrag givit oss. Östergötland och norra Småland torde vara de landsändar, som svårast drabbats därav. Vi fingo känning av den redan på hösten 1931. Den har sedan oupphörligt skärpts. Redan 1932 slog vattentillgången bottenrekord - likvisst relativt måttligt - i de vattendrag, som rinna upp på nordsluttningen av det småländska höglandet. Medeltillrinningen till dessa vattendrag var då ungefärligen 80 % av det tidigare från en nära 50-årig period kända årsmedeltalet. Men 1933 slogs detta rekord så grundligt, att medeltalet blev endast 45 % av lägsta tidigare med undantag av 1932. Sätter man vattentillgången under detta år i relation till medelvattenmängden under en mångårig period, kommer man till ett så lågt värde som omkring 20 %. Tack vare regleringsåtgärder blev det dock möjligt att i vattenkraftstationerna framställa i runt tal 105 mill. kWh eller omkr. 40 % av den normala produktionen. En överslagskalkyl har visat att under 1933 i Östergötland framställts icke mindre än omkring 65 mill. kWh värmekraft och dessutom har till Östergötland från annat håll, huvudsakligen genom vattenfallsstyrelsens försorg, importerats icke mindre än 87 mill. kWh. Sammanlagt har således till Östergötlands förfogande under år 1933 stått 257 mill. kWh, medan behovet f. n. uppgår till i runt tal 280 mill. kWh. I själva verket har kraftbristen varit mera betydande än skillnaden 23 mill. kWh mellan de bagge värdena utvisar. Särskilt den importerade kraften har varit underkastad större överföringsförluster än vad som skulle ha varit händelsen, om kraften framställts närmare förbrukningsorten. Väsentligen har kraftbristen naturligtvis drabbat sådana företag, som lokalt utnyttja vattenkraften utan egen reserv och utan ledningsförbindelser med andra kraftverksföretag, men i någon mån också företag, för vilka annan kraft än vattenkraft ställt sig tör dyrbar och som därför måst vidtaga driftsinskränkningar. I intet fall har bristen drabbat kommunala företag eller gått ut över förbrukningen i städerna.
Naturen har skänkt Östergötland rika gåvor: den bördiga slätten med något av den bästa jorden landet äger; stora skogar; havet med dess möjligheter till goda förbindelser även till främmande länder och sist men kanske ej minst vattenkraften, som givit näring åt en alltjämt framåtgående industri. Säkert har vattenkraften särskilt under de senaste decennierna varit en mäktig hävstång i landskapets utveckling. Trots den svåra vattenbrist, som just nu gör sig gällande, äro vi, som syssla med Östergötlands kraftfrågor, förvissade om att vattenkraften ytterligare skall bidraga till att befästa Östergötlands ställning såsom det förnämliga landskap det är.
NOTISER
Tekniska högskolan. K. m:t har beviljat professorn i teoretisk elektroteknik Henning Pleijel avsked och samtidigt medgivit att med professurens återbesättande må anstå till den l juli 1935.
Chalmers tekniska institut. Kungl, m:t har utnämnt och förordat ingenjören K. G. Karlson, Stockholm, att från och med den 1 juli 1934 vara professor i maskinlära, med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om värmemotorer, vid Chalmers tekniska institut.
Teknologföreningen om den föreslagna lagstiftningen rörande avgiftskrävande arbetsförmedling. Sedan internationella arbetskonferensen vid sitt sjuttonde sammanträde den 29 juni 1933 antagit ett förslag till konvention angående avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer, uppdrog k. m:t åt Socialstyrelsen att inkomma med utredning och förslag rörande de författningsbestämmelser som kunna bliva erforderliga, därest Sverige skulle ratificera konventionen.
I sin utredning erinrar socialstyrelsen till en början om de former av privat arbetsförmedling som förekomma i Sverige samt om de krav som tid efter annan framställts beträffande begränsning av denna förmedlings omfattning och kontroll över dess verksamhet.
Styrelsen har tidigare vid olika tillfällen framfört betänkligheter mot att skrida till ett fullständigt avskaffande av den affärsmässiga arbetsförmedlingen, enär den offentliga arbetsförmedlingen ej vore tillräckligt rustad att på ett tillfredsställande sätt tillgodose det behov som fylldes av de privata kommissionärerna. Det har även anmärkts bl. a., att ett dylikt avskaffande av den privata verksamheten skulle framtvinga oskäligt kostsamma organisatoriska anordningar inom den offentliga arbetsförmedlingen för tillgodoseende av arbetsförmedlingsbehov inom speciella och begränsade fack.
Det av k. m:t till innevarande års riksdag framlagda (och numera antagna) förslaget till lag om offentlig arbetsförmedling innebär enligt styrelsens mening en avsevärd utveckling av den offentliga arbetsförmedlingen och undanröjer till väsentlig del de betänkligheter som anförts mot avskaffande av den avgiftskrävande förmedlingen. På detta och andra anförda skäl anser styrelsen, att en lagstiftningsåtgärd, varigenom den affärsmässiga arbetsförmedlingen avskaffas, på visst sätt kan anses som en konsekvens av en sedan flera år pågående utveckling. Lagstiftningen skulle emellertid ej omöjliggöra avgiftskrävande arbetsförmedling utan vinstsyfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
