Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 30 juni 1934 - Den finansiella redovisningens logik, av K. G. Hägerström - Bestämning av rörisoleringars tjocklek, av Ivar Erikson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
270 TEKNISK TIDSKRIFT 30 JUNI 1934
När den finansiella redovisningen på detta sätt betraktas såsom tillämpningen av ett matematiskt system, i vilket händelserna och de konsekvenser, som dessa medföra för verksamheten, kunna taga sig uttryck i siffervärden, knutna till ekonomiska begrepp, låter den sig, som nyss antyddes, genomföras mekaniskt med en för ändamålet lämpad maskin. För dylikt syfte har ett svenskt företag, a.-b. Ekonomiregister, i samråd med Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson konstruerat och igångsatt tillverkningen av en maskin, som funktionerar på sådant sätt, att samtliga finansiella konsekvenser av varje särskild händelse klarläggas i en enda maskinoperation. Maskinens principiella funktion vid en händelse av typfall (1) framgår av exemplet å sid. 267 med början "Det torde vara lämpligt" etc. De principer, som ligga till grund för maskinens funktion, liksom också för den ovanstående framställningen, ha utarbetats av direktören Wilh. Svensson, Storängen.
BESTÄMNING AV RÖRISOLERINGARS TJOCKLEK.
Vid bestämmandet av den mest ekonomiska isoleringstjockleken går man vanligen så till väga, att man efter beräkning av årskostnaden för värmeförlusterna vid olika tjocklekar och årskostnader för ränta, amortering och underhåll undersöker vilken isoleringstjocklek, som medför minsta sammanlagda årskostnaden. För att bekvämare finna denna tjocklek kan man på grund av de beräknade årskostnaderna för ett mindre antal isoleringstjocklekar upplägga ett diagram, karakteriserande sammanlagda årskostnaderna för värmeförluster och för ränta, amortering och underhåll, vilket diagram kommer att visa ett minimum, där optimum för ekonomisk isolering ligger.
Att emellertid vid varje särskilt tillfälle företaga dessa beräkningar är, trots den nämnda förenklingen rätt omständigt och tidsödande, varför den enklare metoden, att bestämma isoleringen efter mer eller mindre vedertagen praxis, oftast tillgripes.
Tillgång till en praktisk hjälpreda, varigenom man utan tidsödande beräkningar kunde enligt ekonomiskt riktiga principer välja sin isoleringstjocklek, hör man därför ofta efterlysas av konstruktörer och driftsingenjörer och har jag på grund därav funnit anledning att närmare studera, huru en sådan användbar hjälpreda skulle kunna åstadkommas.
Svårigheten att inom detta område åstadkomma ett universellt användbart tabellverk gäller huvudsakligen de från fall till fall så olika driftsförhållandena, driftstid och värmepris, vartill kommer olika önskemål beträffande avskrivningstid. Om man vidare skulle innefatta alla förekommande isoleringsmaterial, blir arbetet med ett sådant tabellverk hopplöst komplicerat - ej endast på grund av olika materialpris och montagekostnad utan även på grund av materialens olika fordringar på underhåll.
Jag har därför inskränkt mitt arbete att gälla endast ett material, nämligen det nya isoleringsmaterialet, Billesholms glasull, med vilket jag i min dagliga gärning fått ingående syssla, och har funnit en väg att för detta material härleda diagram, med vilkas hjälp den för olika driftsförhållanden och avskrivningstider mest ekonomiska isoleringstjockleken kan utan tidsödande arbete uträknas.
Genom en enkelt genomförd beräkning finner man, att värmeförlusterna genom anbringande av ett tunt isoleringsskikt undergår en mycket anmärkningsvärd minskning gentemot förhållandet vid oisolerat rör, varemot vid ytterligare isolering värmeförlusternas minskning avtager i betydelse.
Man kan således utgå från den fullt riktiga förutsättningen, att en tunn isolering betalar sig mycket hastigt, varemot räntabiliteten försvagas i stegrat tempo allteftersom tjockleken ökar, och inrikta sig på att undersöka, vid vilken tjocklek kostnaderna pr tidsenhet för det yttersta isoleringsskiktet jämnt uppvägas av den därigenom för samma tidsenhet orsakade värmebesparingen.
Följande grafiska analys av problemet visar, huru de nu föreliggande tabellerna härletts.
Inom ett koordinatsystem, vars abscissaxel betecknar isoleringstjockleken och ordinataxeln storleken av värmeförlusternas minskning på grund av ytskiktets isoleringseffekt, har således upptecknats diagram för olika rörtemperaturer, visande storleken av värmeförlusternas minskning vid 2,5 mm fortlöpande
 |
| Fig. 1. Hjälpdiagram. Rörets ytterdiameter 70 mm |
|
| Fig. 2. Hjälpdiagram. Rörets ytterdiameter 240 mm |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
