Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 433 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 17 nov. 1934 - Nyheter på metallforskningsområdet, av Joh. Härdén - Teknologernas båthus, av A. Lind - Notiser - Energistatistiken under tredje kvartalet 1934

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 433

fördel som medför en ej oväsentlig besparing i fråga om arbetskostnad och montering.

I detta sammanhang kan även en artikel av den kände forskaren på detta område, T. D. Yensen vid Westinghouse Laboratory i Pittsburg "The approach to the theoretical Magnetisations curve" anföras. Yensen återgiver flera magnetiseringskurvor för rent järn, järn-kisel-, samt järn-nickellegeringar. Medelst dessa kurvor söker författaren påvisa, att ett närmande till de rent teoretiska kurvorna som angivas i den s. k. Langevin-Weiss-ska teorin äro avhängiga icke blott av rymdgittrets orientering i metallerna eller legeringarna, utan även i mycket hög grad av materialets renhet i allmänhet, ävensom den vid beredningen använda värmebehandlingen.

Joh. Härden.

TEKNOLOGERNAS BÅTHUS.

Tidigare har i denna tidskrift, h. 4, 1934, meddelats att teknologerna i år hade planer på att bygga ett nytt båthus, som skulle bliva en samlingspunkt icke blott för teknisroddarna utan även för alla roddintresserade studenter. Arbetet med båthuset ar nu så gott som slutfört.

Roddintresset vid Teknis har under de närmast föregående åren tillväxt, så att rodden från att tidigare ha varit en sport av underordnad betydelse numera blivit den dominerande idrotten på Teknis. Under sådana omständigheter blev det befintliga båtskjulet alldeles otillräckligt, varför det var absolut nödvändigt att bygga ett nytt båthus. Medel härtill saknades emellertid fullständigt. Roddföreningens styrelse vände sig då till Svenska teknologföreningen i förhoppning att gamla teknologer skulle vara villiga att räcka den yngre generationen en hjälpande hand. Detta visade sig också vara fallet. Teknologföreningens styrelse åstadkom genast genom insamling ett kontantbelopp och understödde särskilt genom sin ordförande den fortsatta insamlingen av material och kontanter.

Samtidigt som insamlingen påbörjades intresserades professor Asplund för planerna och ett båthus upptogs som höstprogram i A3. I april 1934 funnos därför ett antal modeller till teknologernas blivande båthus utställda på arkitektavdelningen. Resultatet blev att två av de utställda förslagen ägde så påtagbara fördelar att deras upphovsmän teknologerna Lövström och Knape fingo i uppdrag att gemensamt utforma byggnaden. Trots att insamlingen ej givit tillräckligt resultat beslöts i början av maj att bygget skulle igångsättas omedelbart vid terminens slut.

Teknologernas båthus vid Norra Brunnsviken.

Vid Norra Brunnsviken hade en idealisk tomt ställts till förfogande av Kungl. Djurgårdsförvaltningen och Skogshögskolan. Den 1 juni kl. 7 f. m. inställde sig där tio teknologer. Arbetet började omedelbart med röjning av tomten. Kl. 11 samma dag befunnos tre träd och två yxor vara avhuggna. I den mån som skickligheten ökades framskred arbetet raskare. Påföljande dag var området kalhugget och grundgrävningen vidtog. Detta befanns vara ett ansträngande arbete ej minst för de två kvinnliga teknologer som deltogo.

Den 6 juni saluterades med den första "betongkanonen" och den 20 juni var grunden gjuten. Snart reste sig en urskog av 2" X 5" i höjden. Efter flera fruktlösa försök att medelst lödning och fluktning bringa ordning i denna anställdes som timmerman, Gunnar Lager, en gammal vaxholmsroddare. Denna åtgärd visade sig vara välbetänkt och bygget fortskred nu betydligt snabbare. Arbetsstyrkan minskades emellertid mot sommarens slut och arbetet avslutades för året i september. En del målning samt planering av tomten återstår dock.

Båthuset kunde dock tagas i bruk vid årets akademiska mästerskap i början av oktober och det blev då föremål för beundran av både publik och press. Den egentliga invigningen kommer därför att ske först nästa vår i samband med tävlingar, då teknologföreningens medlemmar äro hjärtligt välkomna.

Organisationen av bygget har handhafts av teknologerna Brynolf Brisman, Folke Lövström och Lage Knape, under överinseende av professor E. G. Asplund. Denna kommitté fick lösa alla svårigheter, som uppstodo under arbetets gång. De beräknade kostnaderna överskredos på många punkter huvudsakligen på grund av att de nitiska arkitekterna fingo allt större fordringar på sitt verk.

För att kunna slutföra arbetet har föreningen tyvärr sett sig nödsakad att upptaga ett mindre lån. För att kunna inlösa detta hoppas tekniska högskolans roddförening på fortsatt välvilligt bistående från intresserade ledamöter i teknologföreningen.

A. Lind.

NOTISER

Energistatistiken under tredje kvartalet 1934. Svenska elektricitetsverksföreningens nyss utkomna statistik för tredje kvartalet utvisar, att efter den relativt måttliga stegringen under första halvåret en kraftig ökning av energiförbrukningen ägt rum särskilt i mellersta Sverige och bergslagsdistriktet. Om utvecklingen fortsätter i denna takt borde, framhålles det, 12-månadersvärdet för totalproduktionen vid årsskiftet nå värdet 6 milliarder kWh. I södra Sverige råder alltjämt vattenbrist, vilken under tredje kvartalet var mer kännbar än under motsvarande period 1933, så att den ång-alstrade energien i detta distrikt under juli och augusti översteg 50 % av totala energiproduktionen.

Städernas elektricitetsverks energiförsörjning visar en stadig ökning, varvid även totalvärdet för detaljdistributionen, som avser att tillhandahålla energi för borgerliga och allmänna behov, visar uppåtgående tendens efter ett par års stillastående. De självproducerande verkens värmekraftanläggningar behövde under september månad ej tagas i anspråk på samma sätt som i fjol, varför 12-månaders medelvärdet, som varit uppe i långt över 100 mill. kWh, nu åter börjar dala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>