- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
433

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 46. 17 nov. 1934 - Joh. Härdén: Nyheter på metallforskningsområdet - A. Lind: Teknologernas båthus - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 NOV. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

433

fördel som medför en ej oväsentlig besparing i fråga
om arbetskostnad och montering.

I detta sammanhang kan även en artikel av den
kände forskaren på detta område, T. D. Yensen vid
Westinghouse Laboratory i Pittsburg "The approach
to the theoretical Magnetisations curve" anföras.
Yensen återgiver flera magnetiseringskurvor för rent
järn, järn-kisel-, samt järn-nickellegeringar. Medelst
dessa kurvor söker författaren påvisa, att ett
närmande till de rent teoretiska kurvorna som angivas
i den s. k. Lange vin-Weiss-ska teorin äro avhängiga
icke blott av rymdgittrets orientering i metallerna
eller legeringarna, utan även i mycket hög grad av
materialets renhet i allmänhet, ävensom den vid
beredningen använda värmebehandlingen.

Joh. Härden.

TEKNOLOGERNAS BÅTHUS.

Tidigare har i denna tidskrift, h. 4, 1934, meddelats
att teknologerna i år hade planer på att bygga ett nytt
båthus, som skulle bliva en samlingspunkt icke blott för
teknisroddarna utan även för alla roddintresserade
studenter. Arbetet med båthuset ar nu så gott som slutfört.

Roddintresset vid Teknis har under de närmast
föregående åren tillväxt, så att rodden från att tidigare ha
varit en sport av underordnad betydelse numera blivit
den dominerande idrotten på Teknis. Under sådana
omständigheter blev det befintliga båtskjulet alldeles
otillräckligt, varför det var absolut nödvändigt att bygga ett
nytt båthus. Medel härtill saknades emellertid
fullständigt. Roddföreningens styrelse vände sig då till
Svenska teknologföreningen i förhoppning att gamla
teknologer skulle vara villiga att räcka den yngre
generationen en hjälpande hand. Detta visade sig också vara
fallet. Teknologföreningens styrelse åstadkom genast
genom insamling ett kontantbelopp och understödde
särskilt genom sin ordförande den fortsatta insamlingen av
material och kontanter.

Samtidigt som insamlingen påbörjades intresserades
professor Asplund för planerna och ett båthus upptogs
som höstprogram i A3. I april 1934 funnos därför ett
antal modeller till teknologernas blivande båthus
utställda på arkitektavdelningen. Resultatet blev att två
av de utställda förslagen ägde så påtagbara fördelar att
deras upphovsmän teknologerna Lövström och Knape
fingo i uppdrag att gemensamt utforma byggnaden. Trots
att insamlingen ej givit tillräckligt resultat beslöts \
början av maj att bygget skulle igångsättas omedelbart
vid terminens slut.

Vid Norra Brunnsviken hade en idealisk tomt ställts
till förfogande av Kungl. Djurgårdsförvaltningen och

Teknologernas båthus vid Norra Brunnsviken.

Skogshögskolan. Den l juni kl. 7 f. m. inställde sig där
tio teknologer. Arbetet började omedelbart med röjning
av tomten. Kl. 11 samma dag befunnos tre träd och tvä
yxor vara avhuggna, I den mån som skickligheten
ökades framskred arbetet raskare. Påföljande dag var
området kalhugget och grundgrävningen vidtog. Detta
befanns vara ett ansträngande arbete ej minst för de två
kvinnliga teknologer som deltogo.

Den 6 juni saluterades med den första
"betongkanonen" och den 2>0 juni var grunden gjuten. Snart reste
sig en urskog av 2T X 5" i höjden. Efter flera fruktlösa
försök att medelst lödning och fluktning bringa ordning
i denna anställdes som timmerman, Gunnar Lager, en
gammal vaxholmsroddare. Denna åtgärd visade sig vara
välbetänkt och bygget fortskred nu betydligt snabbare.
Arbetsstyrkan minskades emellertid mot sommarens slut
och arbetet avslutades för året i september. En del
målning samt planering av tomten återstår dock.

Båthuset kunde dock tagas i bruk vid årets
akademiska mästerskap i början av oktober och det blev då före
mål för beundran av både publik och press. Den
egentliga invigningen kommer därför att ,ske först nästa vår
i samband med tävlingar, då teknologföreningens
medlemmar äro hjärtligt välkomna.

Organisationen av bygget har handhafts av
teknologerna Brynolf Brisman, Folke Lövström och Låge Knape,
under överinseende av professor E. G. Asplund. Denna
kommitté fick lösa alla svårigheter, som uppstodo under
arbetets gång. De beräknade kostnaderna överskredos
på många punkter huvudsakligen på grund av att de
nitiska arkitekterna fingo allt större fordringar på sitt
verk.

För att kunna slutföra arbetet har föreningen tyvärr
sett sig nödsakad att upptaga ett mindre lån. För att
kunna inlösa detta hoppas tekniska högskolans
roddför-ening på fortsatt välvilligt bistående från intresserade
ledamöter i teknologföreningen.

A. Lind.

NOTISER

Energistatistiken under tredje kvartalet 1934.
Svenska elektricitetsverksföreningens nyss utkomna
statistik för tredje kvartalet utvisar, att efter den relativt
måttliga stegringen under första halvåret en kraftig
ökning av energiförbrukningen ägt rum särskilt i
mellersta Sverige och bergslagsdistriktet. Om utvecklingen
fortsätter i denna takt borde, framhålles det,
12-måna-dersvärdet för totalproduktionen vid årsskiftet nå
värdet 6 milliarder kWh. I södra Sverige råder alltjämt

vattenbrist, vilken under tredje kvartalet var mer
kännbar än under motsvarande period 1933, så att den
ång-alstrade energien i detta distrikt under juli och augusti
översteg 50 % av totala energiproduktionen.

Städernas elektricitetsverks energiförsörjning visar
en stadig ökning, varvid även totalvärdet för
detaljdistributionen, som avser att tillhandahålla energi för
borgerliga och allmänna behov, visar uppåtgående
tendens efter ett par års stillastående. De
självproduce-rande verkens värmekraftanläggningar behövde under
september månad ej tagas i anspråk på samma sätt
som i fjol, varför 12-månaders medelvärdet, som varit
uppe i långt över 100 mill. kWh, nu åter börjar dala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free