Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - G. Swedenborg: Bedömning av telefonapparaters elektroakustiska egenskaper - Insänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 MARS 1934
ELEKTROTEKNIK
45
än i luft. Den från mikrofonen erhållna
elektromotoriska kraften bestämmes för olika periodtal och
olika akustiska tryck.
Om det gäller att prova hörtelefoner, kopplas
dessa akustiskt i den vätgasfyllda
termofonkamma-ren till en mikrofon (t. e. en kondensatormikrofon),
vars a kustoelektriska överföring bestämts enligt det
föregående förfaringssättet.
b) Användning av Eayleighs skiva.
Skivan, som lämpligen utföres av glimmer, bör ha
o n diameter om ung. */2 cm och en tjocklek om ung.
V20 mm. Skivan Upphänges i en guldtråd av ung.
10 cm längd och 1/2 mm diameter. Den mikrofon,
som skall undersökas, kopplas akustiskt till ena
änden av ett horisontellt placerat rör av lämplig längd.
Vid den andra änden av röret monteras en
Ijudsän-dare, t. e. en hörtelefon. Upphängningen av skivan
anordnas så, att skivan blir placerad mitt emellan
mikrofonen och ljudsändaren. Vidare skall skivans
plan bilda 45° vinkel med rörets symmetriaxel (dvs.
ljudets fortplantnlngsriktnmg). Rörets längd väljes
så. att vid det periodtal, man vill ha vid mätningen,
ett udda antal halva våglängder uppkommer.
Härvid alstras en buk för partikelhastigheten vid rörets
mitt, där skivan sitter. Vid ändarna har man bukar
för det akustiska trycket. Av den vinkel, skivan
vrider sig relativt 450-inställningen, kan
partikelhastigheten beräknas (skivans vridning är nämligen
en känd funktion av denna hastighet). Härav
beräknas sedan trycket vid rörets ändar. För
vridnings-avläsningen användes ljusstråle, som reflekteras mot
en liten spegel, fastsatt på skivan.
Man kan på detta sätt bestämma förhållandet
mellan akustiskt tryck och från mikrofonen erhållen
elektromotorisk kraft.
Liksom vid provningen medelst termofonen
funktionerar mikrofonen dock härvid ej under fullt
samma förhållanden som i verkligheten, enär det
slutna röret utgör en akustisk belastning, som är av
betydelse för mikrofonens transmissionsegenskaper.
Vill man undvika detta, får man placera skivan och
mikrofonen i ett rum med akustiskt totalabsorberande
väggar, varuti en ljudkälla är anordnad. Denna
ljudkälla kan exempelvis utföras så, att man får sfäriskt
fortskridande vågor. Medelst skivan, som vrider sig
en viss vinkel, bestämmes partikelhastigheten och
därmed även trycket, enär sambandet mellan
hastighet och tryck är känt vid denna vågrörelse. Om
mikrofonen och skivan äro placerade lika relativt
ljudkällan, kan det på mikrofonen verkande
akustiska trycket sålunda beräknas (det förutsattes dock
härvid, att den av mikrofonen orsakade
deformationen av det akustiska fältet är känd).
Vid hörtelefonprovning i det ljudabsorberande
rummet kan man av skivans vridning beräkna det
erhållna akustiska trycket vid olika periodtal och
olika spänningar å hörtelefonen.
c) Användning av kompensationsmetod enligt
Gerlach och Meyer.
Man placerar en kondensatormikrofon i det
akustiska fält, som skall undersökas. Den kraft, som
den akustiska vågrörelsen alstrar, motverkas genom
anbringande av en kompensationsspänning å
membranet. Denna spänning regleras i avseende på
storlek och fasvinkel, tills att membranet icke rör sig.
Fasvinkelvridningen kan erhållas exempelvis med en
Larsens kondensator. Membranets stillastående
kontrolleras lämpligen genom att låta mikrofonens
kapacitet ingå i svängningskretsen för en högfrekvent
oscillator, som kopplas till en likriktare. Vid
tal-frekventa periodtal bestämmes tonmmimum medelst
hörtelefon och vid låga periodtal användes
vibra-tionsgalvanometer.
Då kompensationen är verkställd, kan man med
kännedom om det permanenta elektrostatiska fältet
i kondensatormikrofonen och den applicerade
kom-pensationsspänningens storlek beräkna den sökta
kraften. Denna beräkning behöver ej utföras, om
kalibrering av anordningen göres med känt statiskt
tryck, varvid kompensationen utföres med
likströmsspänning.
Mikrofonen kan även utföras som elektrodynamisk
bandmikrofon. Genom bandet slappes
kompensationsström. Med kännedom om dels strömmens
storlek vid full kompensation och dels det permanenta
fältets styrka kan kraften, som orsakas av den
akustiska vågrörelsen, beräknas. Bandets stillastående
kan bestämmas t. e. genom att anordna en mikrofon
med förstärkare på motsatt sida om den, där de
akustiska vågorna inkomma.
Hörtelefoner kunna undersökas genom att
akustiskt kopplas till en kammare, där
kompensations-mikrofonen är inmonterad i en vägg. Sedan det
akustiska trycket bestämts vid olika periodtal
kunna mikrofoner undersökas genom att samtidigt
med hörtelefonen akustiskt kopplas till kammaren,
INSÄNT
Belysning medelst lysande gas.
I januarinumret av Elektroteknik har ingenjör J.
Härden efter amerikanska källor givit en översikt
rörande "belysning med lysande gas": I denna artikel
gives emellertid en rätt pessimistisk framställning rörande
fotometreringsmöjligheterna vid dessa ljuskällor.
Rationell utveckling och användning isynnerhet av dylika
tekniska produkter är emellertid i hög grad beroende på
möjligheten att mäta, kontrollera och jämföra.
’Skola dessa nya belysningsmedel kunna utvecklas och
bli till gagn, äro därför objektiva metoder för provning
och mätning nödvändiga. Lyckligtvis står det ej så illa
till som man kan tro efter studiet av den nämnda
artikeln. Det finnes en hel mängd metoder för jämförelser
av olika färgade ljuskällor. Vid dylik fotometrering
måste man emellertid eliminera inverkan av att vi ha två
synorgan, stavar och tappar, i våra ögon. Dessa bägge
synorgan ha nämligen olika våglängdskänslighet. Så
länge man arbetar med de belysningsstyrkor och
förhållanden, där både stavar och tappar funktionera och gör
mätningen genom direkt bedömning av
belysningslikheten, får man sådan osäkerhet i mätningen som angivna
± 2 % även vid jämförelse av så likfärgade lampor som
koltråds- och wolframlampor. Ordnar man däremot så
att endast det ena av synorganen är i funktion, t. e.
väljer så hög belysningstyrka på jämförelseytorna, att
endast tapparna förmedla synintrycken, så blir resultatet
betydligt noggrannare både för en och samma person och
för olika personer. Den bästa metoden för fotometrering
av olikfärgade ljuskällor är emellertid med
flimmerfoto-metern. Av ett flertal forskare, såväl fysiologer som
fysiker och tekniker har flimmermetoden undersökts,
jämförts och kontrollerats. Dess noggrannhet och
tillförlitlighet har därvid till fullo styrkts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
