- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Yngve Schoerner: Marinförvaltningens förslag till nytt pansarskepp - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagsverken och utportionerad på resp. industrigrupper,
framgår av nedanstående tabell.

Ungefärlig fördelning av dagsverken inom olika
industrier.
Antal
Industrigrupp dagsverken
I. Malmbrytning och metallindustri:
a) Gruvor jämte verk för framställning
av järn, stål och annan metall . . . 691 850
b) Mek. verkstäder inkl. järn- och stålmanufaktur . . . 411 050
c) Skeppsvarv och båtbyggerier . . . 668 000
d) Fabriker för elektr. maskiner,
apparater och ledningar . . . 102 710
II. Jord- och stenindustri. Cement, tagel och glas . . . 8 860
III. Träindustri . . . 28 170
IV. Pappers- och grafisk industri . . . 8 250
V. Textilindustri . . . 6 230
VI. Kemisk, teknisk industri, gummi m, m. . . . 33 270
–––––––––––––––
Summa 1 958 390

Ovanstående summa innebär, att genom en
fartygsbyggnad av ifrågavarande art få ca 2 300 svenska
arbetare konstant sysselsättning i 3 år.
Däri är icke
inberäknade de arbetstillfällen, som vinnas genom
transporter, provturer etc.

Genom utredningen bestyrkes vidare skeppsbyggnadsindustriens
karaktär av nyckelindustri. Genom
en statsbeställning av ifrågavarande art igångsättas
arbeten inom en mångfald olika industrier i vårt land.
Anslag till flottans ersättningsbyggnad måste
således anses mycket värdefullt i tider av svår
arbetslöshet.

LITTERATUR


Svenska kryssarklubbens årsskrift 1934. Stockholm.
376 sidor liten oktav, talrika textfigurar och ett par
färgplanscher. Pris häft. kr. 10:–.

Av den publicerade styrelseberättelsen framgår bl. a.
att riksföreningens medlemsantal den l oktober i fjol
uppgick till 2 253, då samtidigt antalet inregistrerade
båtar var 511. Bland det rikhaltiga innehållet i övrigt
märkas dels flera trevliga seglingsbeskrivningar av
långfärder på olika hav, dels följande mera tekniskt
eller nautiskt betonade artiklar:

"Klink och kravell", av fil. dr Ph. Humbla, en
instruktiv och värdefull utredning av nämnda båda
byggnadssätts utveckling. Dr Humbla framhåller, att de
äldsta kända av trä byggda båtarna i Norden varit
gjorda så, att varje övre bord ligger med sin undre kant
utanpå det näst under. Till en början sydde man
samman borden, antagligen oftast med vidjor.
Hjortspringbåten, daterad till tidig järnålder, visar just det
breda bottenbordet och de två sidobordgångarna sydda
samman.[1] När man i de centrala delarna av Norden
fullständigt slutat upp med att sy samman borden är
ej lätt att säga, men förf. förmodar att det var på ett
ganska tidigt stadium under medeltiden. Långt
dessförinnan hade man dock börjat klinka samman borden
med naglar av järn. Under hela medeltiden användes
häruppe klinkbyggen med nitnaglar av järn med
fyrkantiga brickor. Sammansyendet av borden torde vara
klinkningens ursprung, och det var för att kunna sy
på lättaste och mest effektiva sätt, som man lät
bordkanterna skjuta över varandra, så att "landet" bilades.
Ett annat särmärke hos klinkbyggena, som dock ej är
så i ögonen fallande, är att man späntar farkosten, först
sedan man bordfyllt. Kölen sträcks ju först, stammarna
resas, borden läggas in undan för undan, spanten
"lannas" ner och därefter insättas balkvägare och balkar,
om sädana erfordras. Båtbyggeri på klink är på samma
gång ett enkelt och ett svårt hantverk. Många slags
verktyg behövas icke. Den erforderliga yrkesskickligheten
är däremot så mycket större. Det kan gälla att
bygga stora galeaser, och de byggas allt fortfarande
utan ritningar, modeller eller mallar. Själva
bordfyllningen är det besvärligaste. Det fanns förr i
Bohuslän båtbyggare, som reste längs hela kusten och
bordfyllde båtar. De kommo, när man sträckt kölen och
rest stävarna, och avbetalades, när övre gången var
inlagd. – Bland fiskebåtarna var det förr endast de
största, som byggdes på kravell. Numera ser man i rätt
stor utsträckning även små fiskefarkoster på kravell.
Långt ned i tiden och långt bort från Norden måste
man gå för för att finna de äldsta båtarna, som byggts
på kravell. När kravellmetoden kom till våra trakter
är en svår fråga att besvara. Den tyske forskaren
B. Hagedorn anför en källa, som meddelar, att i Holland
började man bygga på kravell år 1459, och anser att
man i början av 1460-talet fann kravellbyggen överallt i
nordiska farvatten. Dr Humbla finner det sannolikt, att
kravellbyggnad först i våra dagar kommit till
användning inom det rent allmogemässiga båtbyggeriet, vilket
skulle förklaras därigenom, att byggandet på kravell i
visst avseende förutsätter större teoretiska och tekniska
resurser. Man behöver ritning, mallbänk och annat, som
en oskolad båtbyggare ej förstod sig på. Hur man i
alla fall redde sig, förstår man av, skriver författaren,

illustration placeholder

Båtbyggaren hugger upp en del av ett spant, innan det kan "lannas"

ner. Klinkbygge, Galtö, Bohuslän. Ur SXK:s årsskrift 1934.


illustration placeholder

Skrovet till en galeas, klinkbyggd i botten och slag, de fyra övre

gångarna på kravell. Kongsviken, Bohuslän. Ur SXK:s årsskrift 1934.




[1] Jfr A. Nordén: "Bronsålderns skeppsbyggnadskonst i
Norden",
Tekn. tidskr. Skeppsb 1925, sid. 47 och J. Brønstedt:
"Oldtidsbaaden fra Als", Nationalmuseets Bog- om sjældne
Fund, Köbenhavn 1925.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:27 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934s/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free