Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Kaj Evers: Om grundläggningsarbetena för bron över Lilla Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
28 APRIL 1934
Fig. 6. En kassun på stapelbädden. Mantelrören äro nedtill
försedda med provisoriska plankbottnar för att höja kassunens
bärförmåga.
vanliga byggnadssättet för en dylik pjäs med
sjösättning i rättvänt läge icke kunde komma ifråga. I det
förslag som förelåg vid entreprenadkontraktets
undertecknande, utgick man också från
nödvändigheten att bygga kassunen på en ställning, försedd
med ett rörligt arbetsplan. Genom att sänka planet
10,0 m skulle man kunna göra kolossen flott och
möjliggöra utbogserandet ur ställningen. Det hela
var rätt komplicerat. För att inte bli för tung,
därigenom fördyrande anläggningen, måste kassunen
byggas av stål, vilket av flera skäl icke ansågs
särskilt eftersträvansvärt. Förnyade beräkningar och
modellförsök förde slutligen till det av den danske
byggherren accepterade förslaget att bygga kassunen
i upp- och nedvänt läge, "på rygg", och efter
sjösättningen vända den ett halvt varv till rätt läge.
Med ett dylikt förfarande skulle man kunna bygga
den i vanlig ordning på stapel och av betong,
säkert och bekvämt, man skulle blott behöva förse
den med ett provisoriskt däck, på vilket den kunde
löpa av.
Slip, stapel, sjösättning.
Slipen utgjordes av två träbäddar
med 600 m radie, vilka slutade 5,6 m
under vattenytan. Tillåtna påkänningen
valdes enligt erkända
skeppsbyggnads-tekniska rön till 3,0 kg/cm2, varigenom
bredden blev 2,5 m. Hela slipen var 92
m lång och hade en lutning av l : 14 i
banans början. Den grundlades på
sammanlagt 300 pålar med upptill 14 m
längd. Undervattenssträckan byggdes
inom fångdamm.
De fyra kassunerna byggdes i tur
och ordning på en mellan och utanför
glidbanorna iordningsställd stapel,
bestående av 152 pålar. När kassunen
var klar för sjösättning, sänktes den
medelst sanddosor ned på en kraftig
Fig. 7. Spärren lossas genom att den översta wire-stroppen brännes av.
träsläde och fasthölls i detta läge av den i fig.
7 synliga spärren: två öglor från en i kassunen
fästad wire och fyra från ett betongankare gripa
symmetriskt om en stålstång. Spärren löses
enkelt genom att man bränner av en wire, varvid
stången faller ned och kassunen blir fri. Alla
kassunerna satte sig i rörelse själva; den uppmätta
hastigheten under stapelavlöpningen stämde också
rätt väl med den beräknade. Av kostnadskäl ville
man icke bygga slipen så långt ut, att kassunerna
kunde löpa av tangentiellt, utan man stannade 3,0 m
över denna nivå. Vid stapelavlöpningen "plumsade"
bakänden därför ned 4-5 m, vilket orsakade ett
kraftigt vågsvall längs stranden. Hela sjösättningen tog
23 sekunder.
Den första kassunen löpte icke rakt ut, utan vek
av åt sidan så snart den lämnat slipen. Då man vid
de följande stapelavlöpningarna möjligen kunde
befara en kollision med en redan sjösatt och sänkt
kassun, fästes vid de återstående tre kassunerna två
stycken 400 m långa ankartåg, sammansatta av 25 m
manillatross, 300 m wire och 75 m grov kätting.
Härigenom styrdes de i en vid båge ut från
brolinjen.
Kassunen vändes till rätt läge.
Efter sjösättningen måste den upp- och nedvända
kassunen tippas runt ett halvt varv1 för att komma
Fig. 8. Sjösättning av sänkkiata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
