- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Acetylen-syrgassvetsning vid Aga, av H. Spiegelberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 4. 30 meters mast för radiofyr, helsvetsad och varmförzinkad.


dessa tornbyggnader tillämpa gassvetsningen endast
för enskilda detaljer.

Under de senare åren har dock behov av lätta,
stagade master för radiofyrar uppkommit, och härför
har tillämpats helsvetsade konstruktioner intill en
höjd av 30 meter, fördelat på fyra, medelst
skruvförband sammansatta, sektioner. Det har nämligen
visat sig, att härvid genom svetsning så mycket
vunnits, att den något dyrare frakten varit av
underordnad betydelse.

Ett tekniskt intressant moment vid dessa
konstruktioner har varit, att mastens tvärsektion
kunnat begränsas till dimensioner, som medgivit
varmförzinkning av de färdigsvetsade sektionerna, ett för
lätta marinkonstruktioner nödvändigt rostskydd.
Härför har tillämpats en detaljkonstruktion vid
knutpunkterna, som icke tillåtit betningssyran att på
något ställe intränga och kvarstanna. Ett annat
moment värt beaktande är, att vid varmförzinkade
konstruktioner det visat sig att sådana, förzinkade
var del för sig och sedan sammanfogade medelst
nitning eller i skruvförband, dragit betydande
arbetskostnader för delarnas riktning efter förzinkning.
Dessa kostnader bortfalla vid svetsade
konstruktioner.

illustration placeholder
Fig. 5.



Helsvetsad fyrskeppsmast. Total höjd ca 13,5 m. Cylindriska delens höjd 11,6 m,

utv. diam. 775 mm.


Bojar och fyrskeppsmaster ligga i klass för sig.
dels därför att de krafter som påverka dem och de
därav uppkomna spänningarna i materialet icke
kunna exakt beräknas, dels även därför att de äro
utsatta för utmattningspåkänningar.

Den första helsvetsade fyrskeppsmasten, sannolikt
den första i världen, konstruerades vid Aga år
1914—15 och sedan dess ha några tiotal sådana master,
uppbärande fyrlanterniner och speciella
fyrapparater, lämnat verkstäderna.

En del av dessa master, nu spridda över alla
jordens hav, ha haft betydande dimensioner. Mer än
en meters diameter och tolv meters höjd av den
nedre rörformiga delen av masten har förekommit
och några bristningar i svetsfogarna ha icke
försports på dessa jämförelsevis mycket lätta
konstruktioner. Anmärkningsvärt är att några av dessa
fyrskeppsmaster inmonterats på engelska fyrskepp bl. a.
i indisk tjänst.

Av bojar, i storlek varierande från 3/4 till 22 tons
deplacement, ha tusentals lämnat firmans verkstäder,
och en del av dessa ha byggts under engelska Lloyds
inspektion.

Som redan inledningsvis framhölls, erhöllo Agas
lysbojar redan från början helsvetsade flytkroppar.
I den mån som gassvetstekniken utvecklats har även
de allra största bojarna svetsats på de mest
påkända ställen. Sålunda har. å sådana större bojar,
såväl lyft- som förankringsbeslagen, de senare
understundom avsedda att upptaga förankringskätting
om 100 tons brottbelastning, svetsats till
bojkropparna. Ävenså har tornet till bojarna svetsats vid
basen och motviktsrören likaså svetsats till
flytkropparna. Vilka krafter det här gällt att upptaga
kan förstås av att, t. e. vid en större boj,
påkännande kraftmoment av ballasten överfört genom
motviktsröret till flytkroppen i ett fall uppgick till
16 meterton och att detta moment måste upptagas
av en enda svets av vars hållfasthet bojens stabilitet
är beroende. Denna svets har nu i två decennier
överfört detta moment under ständigt växlande
storlek och kraftriktning var 10:e sekund under bojens
rörelser bland Atlantens vågor.

Författaren har flerfaldiga gånger sökt efter
orsakerna till att gassvetsade rör, som inom
fyrtekniken blivit så grundligt utprovade, av vissa
beställare och kontrollanter icke ens godkännas som
vattenledningsrör, men ingen är ju profet i sitt eget
land.

Kärl för förvaring av gaser under höga tryck ha
tillverkats för många skilda ändamål, i ansenliga
kvantiteter och under av firman särskilt utarbetade
tillverknings- och provningsmetoder. Man har
således tillverkat större luftbehållare till
mistsireninstallationer, behållare för
oljegas att monteras på järnvägsvagnar
samt behållare för transport av gaser,
varav huvudparten för
acetylenackumulatorer tillverkats till ett antal av mer
än 100 000 st. av storlekar varierande
mellan 1 och 150 liter. Behållare för
transportändamål ha samtliga
underkastats normaliserande glödgning.

Särskilt under åren 1915—1919 var
fabrikationen av kärl om ca 30—60
liters volym till acetylenackumulatorer
för svetsningsändamål mycket omfattande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free