Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 108 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Acetylen-syrgassvetsning vid Aga, av H. Spiegelberg - Svetsning av flygplanskonstruktioner, av Henry Kjellson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. Boj "gastkramad" i skruvis men alltjämt fullt tät.

för sådana, som ej underkastats normaliserande
glödgning.

Inom ramen av denna korta resumé är det omöjligt
att närmare ingå på dessa var för sig intressanta
detaljer. Nämnas bör dock, att uppnåendet av de
stora framsteg, som gjorts på området, har
möjliggjorts endast genom utarbetandet av förbättrade
provningsmetoder såväl för apparaturen som för det
nedsmälta svetsgodset samt genom ingående och
tidsödande utforskning av värmespänningarnas
natur.

Ett önskemål för framtiden är först och främst
förbättrad undervisning på det svetsningstekniska
området, det i framtiden normala sättet för
skarvning i fasta förband. Enligt författarens åsikt bör
denna undervisning bedrivas på tre fronter: En
högskolelinje för teknisk vetenskaplig forskning, än
vidare en härpå grundad svetsningsundervisning,
förlagd till tekniska gymnasier och fackskolor, ty
det övervägande antalet detaljkonstruktörer och
verkstadsingenjörer utgå från dessa skolor, och
slutligen en utvidgad hantverkslinje, nu bedriven i allt
för liten skala.

Vad som fört mig in på dessa tankar är att jag
under ett kvarts sekel har sett månget felaktigt
detaljkonstruerat objekt gå i skrothögen eller draga
mångdubbel kostnad, i trots av att aktningsvärd
hantverksskicklighet funnits tillgänglig. Samma öde
har vederfarits välkonstruerat gods, då
svetsningsskickligheten varit otillräcklig.

Om en sådan undervisning skall bedrivas
decentraliserad eller sammanförd i ett institut må
diskuteras, men ett anser jag vara avgjort, nämligen att
den bör bedrivas i intim samverkan med
svetsningsindustrien.         E. Spiegelberg.

SVETSNING AV FLYGPLANSKONSTRUKTIONER.

Svetsning förekommer ganska allmänt i fråga om
flygplanskonstruktioner. Det är därvid i huvudsak
tunnplåt som svetsas. Vid flygplan gäller det ju att
hålla konstruktionsvikten låg och de beslag och rör
av stål och lättmetall, som förekomma, hava i
allmänhet en tjocklek av 0,5 till 2 mm. Att svetsa så tunna
dimensioner som 0,5 och 1 mm ställer i synnerhet
beträffande aluminium stora krav på yrkesskicklighet.

Vid svenska flygvapnet tillämpas sedan lång tid
tillbaka särskilda kompetensprov för svetsare. Vissa
stipulerade prov av olika material, varierande
godstjocklek och skilda hopfogningstyper få därvid
utföras, varefter de svetsade proven underkastas i
huvudsak mekaniska prov, såsom bockning och
dragning. För att den som prövas skall bliva godkänd
som svetsare måste de utförda proven hålla vissa
minimifordringar.

Skickligheten hos svetsare är vanligen mycket stor.
Fig. 1 visar en svetsad kåpa till fjädrande
landningsställsben utförd i aluminium av 1 mm
godstjocklek. Svetsskarvar förefinnas såväl runt om kåpan
vid a—a och b—b som i de längsgående kanterna.

Svetsningens stora fördel ligger ju i att
konstruktionsarbetet förenklats till ett minimum och att vissa
besvärliga knutpunkter kunna utformas med
minimum av såväl material som arbete. Fig. 2, som visar
en helsvetsad Fokker-kropp, ger en föreställning om
den renhet konstruktionen erhållit vid alla
knutpunkter. Om konstruktionen skulle utförts i bultförband,
hade detta dels vållat besvär med bästa
utformandet av varje knutpunkt såväl ifråga om minsta
materialmängd som i fråga om billigt utförande och
största möjliga standardisering av detaljerna, dels
medfört avsevärt ökade kostnader vid framställningen
och större vikt.

Den större kostnaden ligger därvid dels i det ökade
arbetet för framställandet av till knutpunkterna
hörande beslagsdetaljer och bultar, dels i den avsevärt
större noggrannhet med vilken beslagen och de i
dessa och rören borrade hålen måste utföras. En
svetsad konstruktion behöver noggrann tolerans

Fig. 1. Svetsad aluminiumkåpa till landningsställsben.

Fig. 2. Svetsad flygkroppstomme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>