Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1935 - Notiser - Föreläsningskursen i rundradio och radiostörningar - Samarbetsdelegationen mot radiostörningar - Föreläsningskurs - Förkromade verktyg - Elektricitetsförbrukningen i Sverige 1913—1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Föreläsningskursen i rundradio och radiostörningar
vilken anordnats av Svenska teknologföreningen, hölls
programenligt den 7—9 mars. Kursdeltagarna, vilkas
antal uppgick till 120, samlades på förmiddagen den 7
mars i teknologföreningens stora sal, där föreningens
sekreterare, byråchefen K. A. Fröman, hälsade
föreläsare och deltagare välkomna. Därefter hölls ett
inledningsanförande av civilingenjör Sven Norberg,
Västerås, som skildrade störningsfrågans läge i Sverige.
Denna fråga har som bekant varit föremål för
utredning av en särskild radiokommitté, tillsatt av Svenska
elektroingenjörsföreningen, och Teknisk tidskrift har
tidigare i år redogjort för kommitténs utlåtande i ämnet.
I kursen gav civilingenjör Hilding Björklund en
allmän orientering rörande mottagareteknikens nuvarande
ståndpunkt, och i en större föreläsningsserie redogjorde
linjeingenjör Erik T. Glas för radiostörningarnas
uppkomst och förebyggande. Dessa föredrag kompletterades
av andra föredragshållare med redogörelser för speciella
sidor av problemet. Sålunda höll vid
elektroingenjörsföreningens sammanträde på aftonen den 7 föreningens
tyske gäst, dr A. Dennhardt, ett uppmärksammat
föredrag om åtgärder till förebyggande av radiostörningar
vid mottagare.
I andra dagens program ingick ett föredrag av
civilingenjör Erik Löfgren om radiostörningarna och
ljudkvaliteten, vilket på ett effektfullt sätt illustrerades med
spelning av grammofonskivor, på vilka en del typiska
störningar upptagits. Föredragshållaren framhöll, att ej
ljudstyrkan enbart kan tagas som mått på störningens
effekt. Även frekvensen hos det störande elementet har
sin betydelse, och härvid kan man konstatera en viss
skillnad i påverkan på olika personer alltefter
frekvensläget. I ett föredrag om störande pulsationsfenomen i
likströmsnät redogjorde dr Fredrik Dahlgren för de
ingående studier man i Sverige under senare år ägnat
detta problem och vilka resulterat i att störningarna
från likriktare numera äro väl utforskade, samtidigt som
man funnit tillfredsställande medel för deras
bekämpande och i stort sett klarlagt den ekonomiskt lämpliga
fördelningen av skyddsmedlen mellan likriktarstationen
och mottagarna. Slutligen behandlade dr Håkan Sterky
säkerhetskraven vid nätanslutna mottagare och
störningsskydd, varvid han redogjorde för de krav som i
detta avseende uppställts i Sverige och utlandet och den
materielkontroll som föranletts av dessa. Säkerhetsfrågorna
fingo på kursens sista dag sin särskilda
illustration i det besök som kursdeltagarna fingo avlägga
vid elektriska materielkontrollanstalten, varvid
överingenjör Yngve Holm tjänstgjorde som ciceron. I
samband med kursen hade därjämte i teknologföreningens
lokaler anordnats en utställning av radiomottagare och
störningsskydd av olika slag.
Man överväger nu möjligheten av att i bokform utgiva
kursens föreläsningar, och det är med hänsyn till ämnets
vikt och dess allmänna betydelse att hoppas, att detta
önskemål skall kunna förverkligas.
Samarbetsdelegationen mot radiostörningar har i
dagarna utsänt sitt meddelande nr 10, innehållande en
förteckning över radiostörningsskydd, godkända av
Svenska elektriska materielkontrollanstalten i Stockholm.
Denna förteckning avser att ersätta den i meddelande nr
5 i mars 1933 lämnade förteckningen, vilken nu hunnit
bliva avsevärt föråldrad, i det att åtskillig ny materiel
kommit i marknaden, under det att viss äldre materiel
försvunnit ur handeln. Förteckningen upptar
kondensatorer, kondensatorer med seriekopplat ohmskt
motstånd, dämpspolar och kondensatorer i kombination med
dämpspolar. Den kan rekvireras från telegrafstyrelsens
radiobyrå eller från Svenska
elektricitetsverksföreningen och kostar 20 öre.
Föreläsningskurs. Vid tekniska högskolan anordnas
under vårterminen en extra föreläsningskurs över
ämnet "Reläer och automatiska spänningsregulatorer i
elektriska kraftanläggningar" med docenten, tekn. dr
Fredrik Dahlgren som föreläsare. Föreläsningarna,
som hållas å hörsal 351 inom högskolebyggnaderna vid
Valhallavägen (fackavdelningen för elektroteknik),
komma att äga rum måndagen den 1, torsdagen den 4,
lördagen den 6, måndagen den 8 och torsdagen den 11
april, alla dagar kl. 15—17, och äga de studerande vid
högskolan rätt att utan avgift åhöra desamma.
Högskolan utomstående personer kunna mot en avgift av
5 kronor för hela kursen, vilken avgift skall erläggas å
högskolans kamrerarekontor, Drottninggatan 95 A,
deltaga i densamma.
Förkromade verktyg. Som bekant har man under
senare år ofta rekommenderat användningen av
förkromade skärande verktyg under förmenande, att
förkromningen skulle bevara skärpan. I VDI-Zeitschrift (7 mars)
har oberingenieur Walter Mehdorn i en uppsats om
verktyg för bearbetning av pressgods även berört denna
sak. Han anser, att förkromningen icke har något att
betyda vid verktyg för bearbetning av bakelit o. a.
konsthartser, vilka starkt angripa verktygen. Vid
vanliga bruksföremål, som ofta nyttjas, brukar
förkromningen ej hålla länge, och vid spångivande
bearbetningar det tunna kromskiktet om ett par tusendels mm snart
försvunnet.
Elektricitetsförbrukningen i Sverige 1913—1933. I
Kommersiella meddelanden (15 mars) har amanuensen
Viking Källström framlagt en intressant analys av
förbrukningen av elektrisk energi för industriella och
andra behov i Sverige åren 1913—1933.
Totalförbrukningen har mellan åren 1913 och 1933 stigit från 1 353
mill. kWh till 4 645 mill. kWh eller med 243 %.
Energiförbrukningen för elektrolys och smältning stegrades från
403 till 708 mill. kWh (76 %), övrig industriell
förbrukning från 875 till 3 025 mill. kWh (246 %),
förbrukningen för borgerliga behov från 56 till 665 mill. kWh
(1 088 %) samt spår- och järnvägarnas förbrukning från
19 till 247 mill. kWh (1 200 %). Uppgifterna från
perioden 1913—1920 äro dock ej fullt jämförliga med de
senare årens, främst emedan statistiken omlades år 1921,
varvid den ändringen gjordes, att förlusterna vid
överföring, transformering osv. ej längre inräknades i
konsumtionssiffrorna. Konsumtionens relativa fördelning
på olika användningsområden framgår av följande
sammanställning.
1913 1933
% %
Elektrolys och smältning ............... 29,8 15,2
Övrig industriell förbrukning .......... 64,7 65,2
Borgerliga behov ....................... 4,1 14,3
Spårvägar och järnvägar ................ 1,4 5,3
Till de anförda siffrorna har förf. bl. a. fogat den
reflexionen, att man har anledning att förmoda, att en
mycket avsevärd del av den förbrukning som faller
under rubriken "borgerliga behov" disponeras av
industriella företag, vilka visserligen äro obetydliga i
egenskap av energiförbrukare (gränsen ligger vid en
årsförbrukning av 5 000 kWh) men likväl så betydande i
övrigt, att de äro medtagna i industristatistiken. Den
om några månader slutförda företagsräkningen av 1931
väntas komma att lämna ganska värdefulla upplysningar
på denna punkt. Inom den industriella
elektricitetsförbrukningen intager den energi som åtgår dels för
ångalstring i elektriska pannor, dels för framställning av
tackjärn, stål och elektrokemiska produkter en
särställning. I förra fallet kommer uteslutande, i senare fallet
till stor del mindrevärdig överskottsenergi till
användning. Konjunkturväxlingar och vattentillgång
åstadkomma här kraftiga variationer. Den övriga industriella
förbrukningen företer en jämnare stegring, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
