Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1935 - Ljus över bilarna! av Gösta Richert - Dansk Ingeniørforenings nya hus, av F. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
509
vårt land tillsvidare ställa sig betydligt
dyrbarare.
Ehuru de här visade, alldeles
oretuscherade fotografierna, vilka genom
Teknisk tidskrifts försorg tagits efter
mörkrets inbrott, endast mycket
ofullständigt återge ögats intryck, kunna de
dock vara ägnade att i någon mån
illustrera ovan berörda förhållanden. Fig.
1 är tagen mot en bil försedd med
vanliga strålkastare, fig. 2 mot samma bil,
sedan den genom välvilligt
tillmötesgående av a.-b. Robo provisoriskt
utrustats med från förarplatsen osynliga
lyktor riktade mot bilens främre
stänk-skärmar och hjul. Fig. 3 visar
Djursholmståget kommande nedför
Engel-brektsgatan! Den på fig. 2 visade
provisoriska och mycket primitiva
anordningen är endast en enkel antydan om
vad som kan åstadkommas genom en
belysning av här föreslagen art. Det
borde vara en intressant och lönande
uppgift för vederbörande
armaturindustri att närmare taga itu med problemet,
huru denna belysningsdetalj i praktiken
bäst bör utformas för att med
begränsad strömförbrukning bli så effektiv
som möjligt. På bilen i fig. 2, där båda
främre stänkskärmarna äro belysta med
lika ljusstarka lyktor, har den ena av de båda
(svartlackerade) stänkskärmarna försetts med en ljus kant,
och bilden bekräftar det självklara förhållandet, att
ljusa karosserier — särskilt ljusa stänkskärmar —,
vilka klart reflektera ljuset även från relativt svaga
lyktor, ur ovan berörda speciella synpunkter äro att
föredraga långt framför mörka. En bil i
genomgående ljusare färger än den här avbildade bilens
kolsvarta skulle uppenbarligen utan svårighet kunna
belysas så, att den även på betydande avstånd fullt
tydligt framträdde för den mötandes blick. Redan
utan särskild belysning skulle ljusa stänkskärmar
o. d. säkerligen vara ägnade att icke oväsentligt
minska kollisionsriskerna i mörker.
Att tanken på en fasadbelysning av fordon på
sistone uppkommit även på annat håll synes framgå
av ett för någon tid sedan i Svensk tidskrift för
industriellt rättsskydd publicerat meddelande om ett i
Frankrike av P. A. Gandillon uttaget patent på en
belysningsanordning för fordon, bestående av främre
och bakre stålkastare, riktade mot karosseriet på
sådant sättj Sitt detta belyses. Anordningen
kännetecknas därav, "att strålkastarna äro försedda med skär-
Fig. 3. Djursholmståget kommer nedför Engelbrektsgatan!
mar, vilka äro anbragta i tvärriktningen av
ljusknippet och hava sådana konturer, att de kvarhålla
ljusstrålar, som äro riktade. mot fordonets fönster
eller utåt från fordonet."
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i ett nyligen
avgivet yttrande rörande motorfordonens
belysningsanordningar förordat en särskild undersökning av
frågan, huruvida en tillfredsställande lösning av
problemet om billyktornas avbländning är möjlig att ernå
på belysningsteknikens nuvarande ståndpunkt, och
1934 års vägtrafik sakkunniga ha i sitt ovannämnda
betänkande föreslagit, att kungl. maj:t skall äga
befogenhet att meddela närmare bestämmelser om
beskaffenheten av belysningsanordningarna på bilar.
Författaren vågar uttala en förhoppning om att i
samband därmed särskild uppmärksamhet måtte
ägnas åt möjligheten att genom fasadbelysning av
fordonen högst väsentligt minska de obehag och
risker, som äro förbundna med nu brukliga
belysnings-anordningar.
Här synes vara plats för en utveckling till verklig
båtnad både för bilismen i sig själv och för
vägtrafiken i dess helhet. Gösta Richert.
DANSK INGENIØRFORENINGS NYA HUS.
Dansk Ingeniørforening har i dagarna kunnat
inflytta i sitt nya hus vid Vester Farimagsgade,
Köpenhamn, och vi äro genom tillmötesgående från
föreningen i tillfälle att publicera några bilder som visa
vilka förstklassiga lokaler man haft glädjen att få
taga i besittning.
Tanken på eget hus för ingenjörsföreningen tog
fast form redan 1910 i och med bildandet av en sär-
skild byggnadsfond, men först år 1933 kunde man
skrida till verklig handling. För finansiering av
företaget bildades ett aktiebolag, i vilket 1 350 av
föreningens 3 000 medlemmar tecknade över 550 000
kr., vartill kom 100 000 kr. från byggnadsfonden, så
att man inalles disponerade 700 000 kr. såsom
aktiekapital. Resten av byggnadssumman har säkrats
genom inteckningar och gåvor. Hela kostnaden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
