Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
hyrdes i stället efter år 1811 rättigheterna först till
ett enkelt bolag och sedan till en generalförpaktare.
År 1837 uthyrde nian rättigheterna att utvinna
bärnstenen på alla olika sätt till församlingarna utefter
kusten och överlät även på dessa försäljningen av
råbärnstenen. Härigenom uppstod en skarp
rovdrift, som höll på att förinta alla möjligheter till
vidare utvinning. Staten överlät därför år 1867 alla
rättigheterna på firman Stantien och Becker, som
redan sedan 1861 utvann bärnsten medelst muddring
i Kurisches Haff. Härigenom inträdde ett oanat
uppsving i utvinningen, tillgodogörandet och
avsättningen av bärnsten. År 1899 övertog åter den
preussiska staten alla rättigheterna och bärnstensregalen
gäller fortfarande för hela Ostpreussen, kusterna av
det forna Westpreussen och några församlingar i
Pommern. Utefter kusterna av Neuvorpommern,
Rügen, Mecklenburg, Schleswig och Jylland utgör
den uppkastade bärnstenen strandägarens egendom.
Statens regalrättigheter utövades före världskriget
genom det kungliga bärnstensverket i Königsberg.
Sedan år 1924 äro bärnstensverken i Königsberg ett
dotterföretag till Die Preussische Bergwerks- und
Hiitten-Aktiengesellschaft (Preussag), Palmnicken i
Ostpreussen. Detta företag har hand om verk och
anläggningar för utvinning och anrikning av
bärnsten och de därmed sammanhängande fabrikerna,
försäljningen av egna produkter såväl som uppköp
och försäljning av genom andra personer funnen
bärnsten inom hela regalområdet. Den av
privatpersoner uppsamlade bärnstenen uppköpes av
särskilda statliga avnämare, som i sin tur överlämna
materialet till de statliga bärnstensverken.
Före kriget sysselsattes inom de kungliga
bärnstensverken ungefär 1 500 personer, av vilka 430
voro kvinnliga hemarbetare i Königsberg och
Palmnicken. År 1910 voro utom de kvinnliga
hemarbetarna anställda
manliga kvinnliga
i Königsberg ............ 95 128
i Palmnicken..........717 127
Av de 717 i Palmnicken arbetande männen voro 312
under jord, varav 142 huggare och 170 körare och
lastare. Under åren 1923 och 1924 sysselsattes i
genomsnitt 1 497 personer och 382 kvinnliga
hemarbetare.
Upporganisationen av den moderna världshandeln
med bärnsten gjordes av firman Stantien och Becker
i Königsberg. Den inrättade agenturer och
försälj-ningsfirmor över hela världen. Den tyska
bärnstenen såldes av dem företrädesvis till Turkiet,
Frankrike, Indien, Kina, Japan och Nordamerikas
förenta stater. Marknaden var fullständigt beroende
av den tyska bärnstensutvinningen. Den stora
stegringen av produktionen på 1860-talet medförde en
uppblomstring av bärnstensvarutillverkningen både i
Tyskland, Ryssland, Österrike, Frankrike och
Nordamerikas förenta stater. Dessa senare stater belade
färdigbearbetade bärnstenssaker med tull men ej
råbärnstenen.
Utom det statliga bärnstensverket i Königsberg
finnes ett antal mindre bärnstensvarufabrikanter i
Königsberg, Danzig och Berlin.
Kriget hade naturligtvis ett mycket skadligt
inflytande på hela bärnstensförsäljningen. Genom
Tysklands avspärrning omöjliggjordes ali export och
i många länder vänjde man sig av med att begagna
bärnsten. Att återvinna marknaden för sådana
lyx-saker under de ur handels- och valutasynpunkt
oroliga tider, som följt efter kriget, har varit svårt.
Numera har Ryssland fullständigt inställt sin
lyxindustri och därigenom har möjligheten att
exportera råbärnsten dit också upphört.
Under statens egen förvaltning av regalrä.tten till
1811 inflöt pr år ca 22 000 RM, under
generalför-paktningens tid till 1837 ungefär 30 000 RM pr år
och efter överlåtelsen till kommunerna 34 000 RM
pr år. Sedan firman Stantien & Becker år 1861
börjat med muddringen i Kurisches Haff stego
statens inkomster. År 1865 inflöt 41 000 RM, varav
13 000 RM härstammade från själva
muddringsföre-taget. Följande tabell visar inkomsterna för
några år.
År Totalinkomst Inkomst av muddring Inkomst av utvinning under jord
1865 . . 41 000 RM 13 000 RM
1870 199 000 55 113 000 11
1875 288 000 5) 155 000 11 36 000
1880 , 610 000 55 300 000 11 280 000
1884 , . 717 000 55 200 000 11 482 000
1889 .. .. 805 000 55
1899 826 817 55
Priset för råbärnsten varierade före kriget från 3
RM till 250 RM pr kg. Pressbärnstenen stod i ett
genomsnittligt pris av 1 OOO RM pr kg.
År 1930 varierar priset för runda stenar från 15
till 70 kr. pr kg och för flata stenar från 7 till 45.
Mycket stora och vackra stycken kostade upp till
100 RM pr kg. Pressbärnstenen stod då i ett pris
av 75—100 RM pr kg.
Användningen av bärnsten som smycken och som
isolationsmedel inom elektroindustrien har starkt
gått tillbaka. Inom elektrotekniken har den nästan
fullständigt utträngts av nyare billigare och lättare
form- och pressbara substanser. Man försöker
därför begränsa den för nuvarande avsättning alldeles
för stort tilltagna produktionen. Därmed uppstår
emellertid ett mycket stort problem hur de 3 500
människor skola kunna existera, som bebo ett
område, där det utan bärnstensindustrien endast vore
möjligt för några hundra fiskare att kunna leva.
Under den nuvarande regimen försöker man öka
avsättningen inom landet samt finna nya
användningsområden för smältvaran, som betalas mycket lågt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
