Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 3 MARS 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
*
REMI
Redaktör: Evert Norlin
INNEHÅLL: Något om jäsningsindustriens senaste utveckling, av fil. dr Harry Lundin. — Bestämning av
vedbränslens fuktighetshalt, av fil. dr Bertil Groth. — Insänt. — Notiser.
något om jäsningsindustriens senaste
utveckling.1
Av fil. dr Harry Lundin.
Redan 1 000 år före Kr. skola enligt hieroglyferna
och andra gamla urkunder egyptierna och
babylonierna ha ägt väl utvecklade metoder att bearbeta
säd, att tillverka bröd och att brygga öl.
Antikens greker kände likaledes till
brödtillverkningen, likaså vinjäsningen, och det är bekant att
de steriliserade sina viner genom upphettning.
I själva verket förhåller det sig i rätt många
avseenden så, att intresset vid den moderna
jäsningsindustrien icke i första hand knyter sig till de länge
kända metoder och processer som ligga till grund
för densamma, utan till den vetenskapliga
bearbetningen och den vidgade tillämpningen av dessa
metoder. Många av de moderna labrikationsprocesserna
basera sig på praktiska konstgrepp, som varit kända
sedan förhistorisk tid. Alkohol, vinaigre och syrning
av mjölk äro exempel på ett rent erfarenhetsmässigt
utnyttjande av de organismer, vilkas existens och
verksamhet det varit långt senare århundraden
förbehållet att upptäcka och — i sammanhang därmed —
på ett mera rationellt sätt draga nytta av.
Det faktum, att sålunda jäsningsindustrien har
sina historiska rötter dolda långt bort i det förflutna,
medan den nu så omfattande industriella
tillämpningen av dossa uråldriga metoder i själva verket
kan sägas vara resultatet av en endast cirka 30-årig
utveckling, visar hän på vad man för framtiden kan
ha anledning vänta sig av ett intensifierat
forskningsarbete på detta område. Ett sådant framsteg,
som representeras av den sedan några år tillbaka
bedrivna framställningen av tusentals ton citronsyra
per år genom förjäsning av rörsocker med
mögelsvampar, tål gott ifråga om sin betydelse en
jämförelse med vilken annan industriell nyhet som helst,
som ådrar sig kemisternas intresse i nuvarande tid.
Den i ett flertal länder upptagna fermentativa
framställningen av aceton och butylalkohol utgör ett
annat belysande exempel på de ekonomiskt
betydelsefulla fabrikationer, som jäsningstekniken kunnat
upptaga under senare år. Det är framför allt sådana
processer som länka uppmärksamheten mot vad
framtiden kan bära i sitt sköte.
Olika mikroorganismer åstadkomma olika kemiska
förändringar av samma substans, och en och samma
organism reagerar på olika sätt alltefter dess
näringsförhållanden och fysiskt-kemiska omgivning
förändras. Som exempel kan nämnas att
mögelsvampar producera citronsyra av kolhydrat, medan
bakterier icke göra det. Det ena slaget av produkter
kan överväga under anaeroba förhållanden, det
andra under aeroba (butanol- och
acetonjäsnings-industrien använder en organism arbetande under
anaeroba förhållanden). Jästsvampen alstrar i surt
substrat mycket mindre mängder glycerin än
etylalkohol, medan i alkaliskt substrat förhållandet är
det motsatta.
Dessutom har man i detta sammanhang att lägga
1 Föredrag i avdelning för kemi och- bergsvetenskap den
11 jan. 1935.
Fig. 1. (Efter Fulmer och medarbetare.)
’M*W!i(r
7. Acelylmefhyl
//■ Butyrlc odd
IS. Citrtc odd
£fhy/ o/c ah o/
18. C thylén» glycol
24. G lye t? ro!
20. Gtyoxylic odd
29. Hydrogen
Keto -gluconlc oc/d
35.Mo//c odd
3Æ Me thy! glyotal
Mcthyt glyoxol
Propy/enc glycol
47 Trlmethylene. glycol
rthylene glycol
40. Valeric odd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935k/0019.html