Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
-TEKNISK TIDSKRIFT
27 april 1935
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1934.
HAMNAR, VATTENVÄGAR OCH FLYGLEDER.
Av byråchef Sven Stenberg.
(Forts. fr. sid. 29.)
Till samtliga nu nämnda företag ha bidrag erhållits
från anslagen till handelshamnar och farleder eller
broar och hamnar, men även från andra anslag,
uteslutande avsedda för arbetslöshetens lindrande, har,
såsom tidigare nämnts, statsbidrag beviljats till
hamnarbeten.
Sålunda har Hälsingborg under år 1934 från
anslaget till kommunala beredskapsarbeten beviljats
anslag med 20 % å kostnaden för fortsatt utbyggnad
av oceankajen samt för anläggande av en torrdocka,
vilka arbeten dock ej hunnit påbörjas. Sammanlagda
kostnaden uppgår till i runt tal 2 386 300 kr.
Från samma anslag har Sundsvall erhållit lån å
205 000 kr. med 5 års räntefrihet för ombyggnad av
kajer vid Fisktorget och Selångersåns södra sida. Arbetet
har utförts i egen regi och under året fullbordats.
Vidare hava såsom statskommunala reservarbeten
i vederbörande kommuners egen regi bl. a. följande
hamnarbeten kommit till utförande.
Halmstad. Å hamnens södra sida har utförts
ombyggnad av 140 m kaj samt påbörjats ytterligare en
sträcka av 100 m. Kajerna äro avsedda för 6,5 m
vattendjup samt bestå av kajmur av betong på
hög-pålning inom spånt av armerad betong. Kostnaden
uppgår till 349 600 kr., varav 116 740 kr. eller ca
33’/a % i statsbidrag.
Storkåge. (Ca 10 km norr om Skellefteå.)
Anordnande av utlastningsplats för virke med kaj av
100 m längd för upp till 8 m vattendjup jämte
bakomliggande lastplan. Till förhindrande av att den lösa
gyttjan undanpressas av kajplanefyllningen,
upp-muddras rännor till fast botten längs planets tre
yttersidor, varefter dessa rännor fyllas med grus. Det
sålunda inramade området fylles med faskiner upp till
vattenytan och däröver med vanlig fyllning. Kajen
utföres av trä och förankras, varjämte en del fria
pålar nedslås till stöd för faskinfyllningen.
Kostnaden är beräknad till 182 000 kr. med 49 300 kr. i
statsbidrag.
Såsom statligt reservarbete i AK:s regi har pågått
utvidgning av fiskehamnen i Simrishamn. Den nya
bassängen 35 X 58 m med ett vattendjup av 3 m
ut-spränges i berg, varjämte slip för mindre fartyg
anordnas. Kostnaden har beräknats till 220 000 kr.,
vartill staden bidrager med 10 %.
Lotshamnen vid Landsort. De befintliga träkajerna
hava ersatts med kajer av betong. Utanför hamnen
har byggts en 21 m lång vågbrytare ävenledes av
betong, varjämte hamnbassängen fördjupats till 2,75 m
under m. v. y. Bassängens största längd är 65 m
och största bredd 40 m. Kostnaden har uppgått till
75 500 kr.
Slutligen har hamnanläggningen vid Karl Johans
stad, eller Haparandahamn, som hamnen numera
kallas, belägen ca 17 km sydväst om Haparanda, under
året fullbordats. Anläggningen är utförd av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och är avsedd att ersätta
Haparanda stads uthamn vid Salmis, vilken på grund
av landhöjningen, som i dessa trakter uppgår till ca
70 cm på hundra år, så småningom blivit allt för
grund. Kostnaden för anläggningen belöper sig till
996 000 kr., varav intressenterna bidraga med 40 500
kr. Förutom Haparanda stad, som är
huvudintressent och har förvärvat erforderligt mark- och
vattenområde samt övertagit skötseln av hamnen, hava
socknarna Neder- och Övertorneå, Karl-Gustaf.
Hieta-niemi, Tärendö och Pajala bidragit med mindre belopp.
Anläggningen omfattar en 310 m lång pir försedd
med kaj för 3,5—6,0 m vattendjup samt varuskjul
12,25 X 40 m. Hamnbassängen har en bredd av 150 m.
Till hamnen leder en 900 m lång inloppsränna, som
uppmuddrats till ett djup av 6,4 m. Vidare har
uppförts byggnad för hamnförvaltningen ’samt anlagts
väg fram till kustlandsvägen vid Nikkala, längd 4 km.
Anläggningen är elektrifierad.
I detta sammanhang torde några historiska data
även vara av intresse. Namnet Karl Johans stad
erhöll platsen år 1812 efter dåvarande kronprinsen, då
kungl. maj:t beviljade privilegier för en
stadsanläggning å denna plats kallad Öystinkenttää
utmark belägen i Nikkala by, Nedertorneå socken.
Någon stadsanläggning kom emellertid aldrig till
stånd, varför privilegierna återkallades år 1842.
och stapelstadsrättigheterna, samt
några år senare även det för Karl Johans
stad avsedda landområdet, tillerkändes
Haparanda, som skulle bliva en
ersättning för det år 1809 förlorade Torneå.
År 1881 ändrades återigen
bestämmelserna för landområdet, som därefter
förvaltats av domänstyrelsen.
Haparanda stad har dock genom beslut av
1934 års riksdag ännu en gång
tillerkänts dispositionsrätten över området
ifråga, för att lämnas i utbyte mot det
nu förvärvade hamnområdet, som var i
enskild ägo. Hamnanläggningen har
nämligen av tekniska skäl ej kunnat
förläggas på den för stadsanläggningen
ursprungligen avsedda platsen, utan
ca 1,5 km sydväst om densamma.
Fig. 9. Stora Kornö fiskehamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
