Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
25 maj 1935
Skivans tjocklek 9,10 mm
VÄG- OCH VATTEN BYGGNADS K ÖN ST
11000 kg
55
Dragning
Tryck
Skala för a och Es
100
iin
200
J
500kq/cn
— 216,4
Snitt b
Snitt a
h=198,6-
1
Fig. 6. Trajektorier, töjningar och påkänningar i balk med 1 = 2 II
Skivans tjocklek
9,16 mm
50j
I förbigående kan nämnas, att
Bays lösning är mycket
användbar, i det man genom
överlagringar av laster och
påkänningar kan studera ett stort
antal belastningsfall för en
oändligt lång skiva.
Skärpåkänningarnas
fördelning i viktiga tvärsnitt framgår
också av figurerna. Fig. 5 b
visar sålunda nästan rena
parabeln för ett snitt mitt emellan
last och upplag. Snittet intill
ett upplag visar däremot för
alla spännvidderna helt naturligt
en stegring av t ner emot
upplagskanten.
De sneda huvuddrag
påkänningarna längs neutrala lagret, vanligen benämnda
skjuvpåkänningar, röna ett starkt inflytande av c>-r
För 0x = 0 ger (6)
|lOOO kg
Dragning
Tryck
Skala för g och Ee
0 100 200 300ktybl
-I
v//Æy///A
50 —
25+-b
- 50 —
-100 -
a
200
Snitte
Snitt b
Snitt a
Fig. 7.
02
- m
W/ty/////,.
Trajektorier, töjningar och påkänningar i balk med l — k.
I1 =pb
+ T,
2’
där Oy insattes med pos. tecken för tryck. [Jfr
an-märkn. om tecken under (10)].
Deriveras a-, med avseende på o„’, ser man, att.
o., minskar, om <j ’ ökar, dvs. att skjuvpåkänningen
minskar, om vertikala tryckpåkäuningen ökar.
Enligt föregående sprider sig upplagstrycket åt sidan
ett stycke, som på halva balkhöjden är ungefär lika
med halva balkhöjden. Om rxy samtidigt varierar
inom nämnda område, blir ø2,Uai < ixy 0°h uppträder
i en punkt x < 1 (b + h), som lättast erhålles
gra-fiskt-geometriskt. Om däremot xxtJ är konstant inom
området, blir största skjuvpåkänningen a-, = t*v och
uppträder i punkten x ~ i (b -|- h). I
belastningsfallet l = 4 h visa också försöksresultaten detta, i det
skjuvpåkänningen o, i upplagssnittet var 20 och i
snittet längre ut 34 kg/cm2. Det senare värdet
överensstämmer med det värde, som enkla balkteorien
ger, nämligen 33.2 kg/cm2. En icke föraktlig
reduktion i de beräknade skjuvpåkänningarna erhålles i
betongbalkar med relativt kort spännvidd, åverkade
av jämnt fördelad last, om hänsyn tages till de
vertikala tryckpåkänningarna.
fly or y-o
cwtø=o)
P punktlost
0.»
v*
Fig. 8 A och B. B änger fördelningen av Oy i axelsnittet y = 0, om
c = oCj dvs. (7 = 0, och P utgöres av en punktlast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
