Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Synpunkter beträffande värdet av elektrisk kraft alstrad i vattenkraftverk, av Charles Hässler - Nollpunktsjordning vid högspänningsnät, av G. Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ett ekonomiskt fristående mindre kraftverk. Om
däremot ett mindre kraftverk ingår såsom en enhet
i ett företag, som även äger andra större kraftverk,
vilka distribuera kraft över stora områden, ändras
detta förhållande, ty det mindre kraftverket kommer
i så fall att användas ej blott för lokal distribution
(exempelvis för att minska överföringsförlusterna
för kraft från övriga kraftverk) utan även för
överföring på längre avstånd till andra platser inom det
större företagets distributionsområde (exempelvis för
att bättre utnyttja den totalt tillgängliga
vattenmängden). Det är ofrånkomligt att kraftvärdet i
dylikt fall blir mindre; detta framgår bl. a. av att större
kraftföretag, som förvärvat mindre kraftverk med
tillhörande lokal distribution, ofta helt nedlägga de
mindre kraftverken eller driva desamma endast i
obetydlig omfattning. En exakt siffermässig
värde-sättning av detta förhållande är ej möjlig, utan blir
en omdömesfråga. Tydligt är, att ju större ett
kraftverk är desto mindre framträdande blir det
påpekade förhållandet; och omvänt ju mindre
kraftverket är desto större blir ändringen i kraftvärdet. En
formel som tager hänsyn till detta förhållande måste
bli rent empirisk. Utan närmare motivering antages
att värdet på prima kraften för kraftverk vid vilka
P är större än 2 400 kW (svarande mot en
installerad maskineffekt av ca 6 000 à 7 000 kW) ej
påverkas av ovan relaterade förhållande, vidare att den
korrektionsfaktor k.s som avser att reglera
kraftvärdet för mindre kraftverk, som tillhöra ett företag
med andra större kraftverk, bör vara sådan att det
korrigerade kraftvärdet knp endast, obetydligt ändras
då värdet av P varierar mellan 2 000 och 1 000. under
det att det korrigerade kraftvärdet hastigt stiger för
värden å P som äro mindre än 1 000 till ett visst
gränsvärde, 1.5 öre per kWh, vilket således
representerar gränsvärdet uppåt för mindre kraftverk, som
tillhöra foretag vilka även äga andra större kraftverk.
Formeln
k3 = 0,33"-)- 0,oö • :\JP
ger sådana värden på k3, att kraftvärdet ksp
varierar på ovan angivet sätt. Formeln gäller endast för
värden på P mellan 170 och 2 400 kW. För det övre
gränsvärdet P = 2 400 kW, svarande mot p = 1,11
öre per kWh för fristående verk, blir A-3 = 1;
kraft-värdet korrigeras således ej för kraftverk, vid vilka P
är större än 2 400. För det nedre gränsvärdet P — 170
kW, svarande mot p — 2,5 öre per kWh för
fristående verk, blir k3 — 0,6 och kraftpriset k%p blir
för dylikt kraftverk, som tillhör ett företag med
andra större kraftverk, 1,50 öre per kWh (fig. 1).
Det resulterande totala kraftvärdet V erhålles ur
formeln:
V = k1 ■ k., -ks-p(Wp + 0,7 • W,), där
kv k., och /cs beräknas på sätt Ovan angivits,
25
p =0,6-1––– öre per kWh,
S/P
Wp = ali producerbar prima energi och
W, — „ „ sekunda energi med längre
varaktighet än 4 månader.
Värdet üå P kan erhållas ur "Sveriges utbyggda
vattenkraft år 1930", och såväl Wp som Ws torde i
de flesta fall med tillräcklig noggrannhet kunna
beräknas med ledning av uppgifterna i ovannämnda
arbete.
Sammanfattning.
Avsikten med undersökningen är att lämna en
översikt över de mera allmänt kända förhållanden,
som bestämma värdet av elektrisk kraft producerad i
olika vattenkraftverk, samt ett försök att
kvantitativt bestämma de faktorer som påverka
kraftvärdet. Någon exakt metod för beräkning av
kraftvärdet är således ej angiven.
Detta torde framför allt uppmärksammas, om man
med ledning av vad ovan anförts vill beräkna värdet
av en viss kraftstation, ty kraftvärdet och sålunda
även kraftstationens värde bestämmes ej enbart av
ovan omnämnda mera allmänt kända förhållanden
utan i många fall även av lokala omständigheter.
Nollpunktsjordning vid högspänningsnät.1
Av G. LÖFGREN.
Frågan om nollpunktens jordning vid
högspänningsnät torde alltjämt vara lika aktuell och vid
varje nyanläggnng giva anledning till ingående
undersökningar och diskussioner.
Om man t. e. jämför europeisk och amerikansk
praxis, finner man, att det särskilt med avseende på
de i anläggningarna ingående transformatorerna
arbetas efter helt olika linjer; därjämte förefinnas inom
olika länder olika åsikter, om eventuella jordfel på
en anläggningsdel böra medföra omedelbar
urkoppling eller om anläggningsdelen bör hållas i drift tills
lämplig tidpunkt inträtt för verkställande av
reparation.
i Föredrag’ vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 18 okt. 1935. I anslutning till föredraget
återgivas även de viktigare inläggen i den åtföljande
diskussionen.
Vid de äldsta anläggningarna här i landet
användes direkt jordad nollpunkt. Vid nyare anläggningar
användas i regel spänningstransformatorer,
nollpunktsmotstånd eller avstämd nollpunktsdrossel för
jordningen, alltefter anläggningens storlek eller
betydelse. Där nollpunkten är helt isolerad, såsom vid
A-kopplade transformatorer, har man möjlighet att
skaffa sig en "konstgjord" nolla för undvikande av
svårigheterna med jordfelsutlösningen.
Från amerikanskt håll har alltid som den
direkt-jordade nollpunktens fördelar framhållits, att
transformatorerna kunna utföras billigare, i vissa fall kan
även linjeisolationen minskas och reläsystemet
utföras enklare. I fråga om transformatorerna
jämföres härvid 4 st. 1-fastransformatorer, varav en i
reserv, med 2 st. 3-fastransformatorer, vardera för fulla
effekten. Enfastransformatorerna utföras därvid
4
4 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
