Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tern isk Tidskrift
90/o
Fig. 2.
40% Ö°A
T 8278
Medelspridningskurvor.
typer av provningsmaskiner i olika SKF-laboratorier,
nämligen i Göteborg, Philadelphia och Schweinfurt.
Av figuren framgår, att kurvformen är praktiskt
taget densamma i samtliga fall. Spridningen är sådan,
att ingen utpräglad ansamling av värdena omkring
ett medelvärde förekommer och sådan att
minimilivs-längden tydligen är föga lagbunden. Varken
medellivslängden eller minimilivslängden är därför lämplig
att lägga till grund för definitionen.
För att man å ena sidan skall erhålla en praktiskt
tillfredsställande driftsäkerhet och å andra sidan
undvika en i det stora hela oekonomisk dimensionering,
har SKF definierat "livslängden" såsom det antal
varv, som 90 % av samtliga lager uppnå resp.
överskrida, innan första iakttagbara utmattningsfenomen
inträder. Då denna punkt vid de olika provserierna
(som ju alltid utföres med ett begränsat antal lager)
i viss mån är beroende av tillfälligheter, har den
beräknats ligga vid 1/s av medellivslängden, vilken
senare ju är mer tillförlitligt bestämd av provserien
än någon enskild punkt på spridningskurvan.
Den hittills gällande medelspridningskurvan, kurva
A i fig. 2, visar en spridning av 40. Senaste
undersökningar av nya tillverkningsmetoder ge emellertid
förhoppning om att kurvan skall kunna förändras till
formen B, fig. 2. Vid denna är spridningen minskad
till endast 10, varjämte den avsevärda fördelen skulle
erhållas, att 90 % av alla lager uppnå och
överskrida halva medellivslängden. Detta skulle betyda
en höjning av den praktiska bärförmågan med ej
mindre än 35 %, även om medellivslängden förbleve
oförändrad. Då man emellertid samtidigt kan
påräkna en höjning av denna med ca 10 %, skulle en
stegring av bärförmågan av inemot 50 % kunna
förverkligas inom en ej alltför avlägsen framtid. I
själva verket är en sådan stegring av bärförmågan
hos SKF-lagren att vänta med hänsyn till den
stegring, som kunnat registreras under gångna år. En
sammanställning av alla vid SKF:s laboratorier
erhållna provningsresultat för åren 1913—1935 visar
nämligen, att bärförmågan under denna tid kunnat
mer än fördubblas. Fig. 3 anger närmare stegringens
fortskridande från år till år. Under åren 1913—1923
steg bärförmågan med 28 % av 1913 års värde och
under åren 1923—1933 med ej mindre än 64 % av
1923 års värde.
De formler, som nu användas för beräkning av
sambandet mellan bärförmåga och livslängd vid
SKF-kullager, äro emellertid baserade på resultat, erhållna
med lager ur de senaste årens normala fabrikation.
Då dessa formler ha allmänt intresse, skall här
närmare redogöras för, huru de äro uppbyggda och huru
erfarenhetskofficienterna bestämts.
På bärförmågan, dvs. den för uppnående av viss
livslängd tillåtliga lagerbelastningen, inverka, utom
materialets hållfasthetsegenskaper och ansmygningen
mellan kulor och löpbanor, i huvudsak följande
faktorer:
kulstorlek,
kulantal,
antal upprepade påkänningar per varv och
tryckriktningen genom kulorna.
Enligt Hertz’ teori skulle bärförmågan, om alla
andra faktorer äro konstanta, variera med
kuldiameterns kvadrat, d2. Erfarenheten visar emellertid,
att lager med små kulor ha en relativt högre
bärförmåga än lager med stora kulor. Ur provserier å
kullager av olika storlekar och typer kan man bestämma
den erforderliga korrektionen. Åtta provserier med
30 st. lager i varje serie å såväl spårkullager som
sfäriska kullager gåvo de relativa värden på
bärförmågan i jämförelse med lager med 1/8" kulor, som
framgå av fig. 4. Den i figuren inritade kurvan är
dragen under antagande av att kuldiametern inverkar
enligt funktionen
d2
"0,02 rf’
(1)
som sålunda med en praktiskt tillfredsställande grad
av noggrannhet kan anses uttrycka kulstorlekens
inverkan.
Mången anser det axiomatiskt att bärförmågan bör
vara direkt proportionell mot kulantalet. Emellertid
1913 1915 1920 1925 1930 1935
T 8279
Fig. 3. Relativ stegring av SKF-lagrens bärförmåga.
112
17 okt. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
